Europaparlamentets plenum röstade den 10 september 2025 i en omröstning i. Det var då parlamentet formellt antog sin allmänna ståndpunkt angående framtidens jordbrukspolitik. Av 393 röster röstade 145 ledamöter för, 125 röster emot och 123 röster lades ner. I rapporten trycker Europaparlamentet på att det behövs mer medel till jordbrukspolitiken och att den bör vara fristående från de andra förvaltningsfonderna.  

Även behovet av direkt stöd och minskad administrativ börda för jordbrukare betonas, samt att fokus måste ligga på att ta bort barriärer för att etablera lantbruk.  

Europaparlamentets fyra huvudsakliga ståndpunkter: 

• Simplifiering av jordbrukspolitiken. Europaparlamentet vill att en av grundprinciperna i den framtida jordbrukspolitiken ska vara att lantbrukarna ska få en mindre administrativ börda och att fokus i stället ska vara på att skapa incitament för att nå miljömål och sociala hållbarhetsmål.   

• Digitalisering av jordbruket. Europaparlamentet betonar vikten av att alla lantbrukare ska ha tillgång till innovativa och digitala lösningar som stödjer ett hållbart jordbruk, samtidigt som det ökar lantbrukens lönsamhet och inte riskerar att öka den administrativa bördan.  
   
• Vattenförvaltning och cirkulär ekonomi i jordbruket. Europaparlamentet vill säkerställa en tillräcklig europeisk matproduktion av god kvalitet och ser därmed behovet av investeringar i utveckling och modernisering av infrastruktur för hållbar vattendistribution, uppsamling och lagring. Vidare betonas även vikten av att erbjuda incitament för att skapa en cirkulär ekonomi genom att erbjuda incitament för återvinning av biomassa som avfall och biprodukter från lantbruk.
  

• Generationsväxlande jordbruk. Endast 6 procent av EU:s lantbrukare är under 35 år. Endast 6 procent av EU:s lantbrukare är under 35 år. Europaparlamentet vill därför skapa incitament för att fler ska vilja bli lantbrukare. Detta ska ske genom bland annat skatte- och lånefördelar.  

Vad har hänt och vad händer framöver? 

När EU-kommissionen den 16 juli 2025 presenterade sina förslag för EU:s långtidsbudget (MFF) omfattade förslaget även den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2028–2034. Sedan dess har EU-kommissionen kommit med ytterligare förslag för hur de 294 miljarder euro som öronmärkts till jordbrukspolitiken ska fördelas mellan EU:s medlemsländer. Sverige föreslås tilldelas ungefär 5 miljarder euro, vilket är nästan 25% mindre än för nuvarande budgetperiod.  

EU-kommissionens föreslagna budget ska nu börja förhandlas mellan EU:s institutioner. Rapporten som antogs den 10 september innehåller Europaparlamentets allmänna ståndpunkter och är inte Europaparlamentets förhandlingsunderlag i beslutsprocessen om nästa långtidsbudget som ska börja gälla från 2028. 

/Petra Salvin 

Läs mer om EU-parlamentets ställningstagande här

Läs mer om EU:s långsiktiga budgetförslag för jordbrukspolitiken här

Läs mer om EU:s långtidsbudget här

Läs mer om sammanslagningen av förvaltningsfonderna i EU:s kommande långtidsbudget här