Jordbrukspolitiken handlar ytterst om självförsörjningsgrad men på Europa-nivå. Tillsammans ska vi ha tillräckligt vid en kris. Europas bönder, ofta med rätt pluttiga åkrar jämfört med USA och Canada, ska kunna hålla livsmedelsproduktionen igång och samtidigt bevara det euroepiska kulturlandskap vi alla älskar. 

Toscanas böljande bildsköna landskap skulle vara förvandlat till en igenväxt snårskog utan jordbrukspolitiken. Liksom ännu fler av norra Sveriges gårdar. Stora delar av EU skulle inte ha en chans att konkurrera på en global marknad utan jordbruksstödet. En av de mest påtagliga förändringarna som EU-kommissionen nu föreslår är en ändrad form för medlen till bönderna. Enligt LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, handlar det om en nedmontering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kort beskrivet är det färre öronmärkta pengar direkt till jordbruksföretagen. 

Även om det är ständiga förändringar i jordbrukspolitiken, ofta i fråga om specifika miljökrav, och bönder behöver konsulthjälp för att fylla i ansökan, så har det funnits en stabilitet i politiken. I grunden handlar det om ett arealbaserat gårdsstöd för den som brukar mer än fyra hektar mark. Nu är de öronmärkta medlens andel lägre och därmed blir det visst utrymme för länderna själva att avgöra hur mycket pengar jordbruket ska ha. Det kan betyda en öppning för strider om medel inom varje medlemsland. Vilket lands bönder ropar högst och får mest? Snedvrids konkurrensen? Bönders protester kanske i ökad grad vänds mot det egna medlemslandet och bondeprotesterna på Bryssels gator kanske mojnar?

Och hur går det för Sverige?

Enligt Sveriges regering är ökad livsmedelsproduktion i norr en prioritet. Den jobbiga verkligheten är att det först kan handla om att stoppa nedläggningen av gårdar i norra Sverige innan trenden väder och pekar uppåt. Var finns medlen som ska stödja denna typ av regional utveckling? Det finns dock ljuspunkter, som alltid om man letar.

Jordbruket i norra Sverige är helt beroende av skogsbruket som bedrivs i samma företag, ofta i enskilda firmor. Skogsbruket är den ekonomiska ryggraden för jordbruken i norr och ger stabilitet när det regnar ojämnt eller om mjölkpriset ligger i en svacka eller slakteriet inte tar emot.

Skogsbruket har som bekant varit lite av en måltavla för Bryssel med en ansenlig mängd initiativ som fått bönderna att tvivla på framtiden i näringen. Men här signalerar samma långtidsbudget nya vindar. Nu är det skogen och jordbruket, läs de biobaserade näringarna och deras sidoströmmar, som ska få ledande roller i den gröna omställningen nummer två. 

Sidoströmmar är detsamma som restprodukter. Till exempel skal när mjölet malts, biogas från gödseln, eller kvistar och toppar efter en avverkning i skogen, eller sågspån hos sågverket när plankorna sågats. Denna biomassa kan bli biologiska plaster, mediciner, drivmedel eller kemikalier vi inte ens visste att vi behövde.

Sent i höst kommer EU-kommissionens tankar för hur det ska ske, en bioekonomi-strategi signerad vår egen kommissionär, Jessika Roswall. I långtidsbudgeten är signalerna på flera ställen tydliga om att det till ansenlig del är i skogen och i andra biobaserade näringar som hopp om framtidens konkurrenskraft finns.

I texten om Konkurrenskraftsfonden som är en del av långtidsbudgeten skriver EU-kommissionen på sidan 61 att fondens pengar ska användas till att främja en "innovativ och konkurrenskraftig bioekonomisektor i unionen, genom tillvaratagande av restprodukter från jordbruk och skogsbruk.”

Formuleringen är intressant med tanke på hur hård striden har varit under långt mer än tio år om möjligheten att ens få fortsätta använda skogens restprodukter. Vi värmer Sverige med bioenergi från skogsnäringens restprodukter, liksom många andra EU-länder, men för bara två år sedan ville starka krafter i Bryssel begränsa eller till och med helt förbjuda användningen. Så en mycket kraftig svängning på högsta nivå i Bryssel. Ännu fler tecken på detta finns. 

Härom veckan annonserades 172 miljoner euro till Europas cirkulära och biobaserade industrier. Prioriterade är “forsknings- och innovationsåtgärder för tillvaratagande av outnyttjad skogsbiomassa". 

Den som har intresse av detta får skynda sig. Förslag ska vara inne senast den 18 september 2025.

/Gölin Carina Christiansen

Information om MFF här

Läs om utlysningen här