EU-kommissionen lanserar nytt åtgärdspaket för cirkulär ekonomi och plaståtervinning
EU-kommissionen presenterade den 23 december 2025 ett paket med fokus på ökad återvinning av plast. Paketet innehåller både pilotåtgärder och planer på ny lagstiftning. Paketet kommer senare under 2026 att följas av lagförslag samt Circular Economy Act, med bredare åtgärder som avser att stärka den cirkulära ekonomin inom hela EU.
EU-kommissionen presenterade den 23 december 2025 ett nytt paket som syftar till att påskynda EU:s omställning till en cirkulär ekonomi. Förslaget är öppet för offentlig återkoppling fram till den 26 januari 2026.
Åtgärdspaketet fokuserar särskilt på plastsektorn, där återvinning och resurseffektivitet bedöms spela en viktig roll för både miljö- och industripolitiken. Genom ökad återvinning av plast vill EU-kommissionen bidra till minskade utsläpp, bättre resursanvändning och förbättrade marknadsförutsättningar inom EU.
Paketet bygger på en tvåstegsmodell. På kort sikt föreslås ett antal pilotåtgärder för att stödja plaståtervinning och minska befintliga marknadshinder.
Plastsektorn bedöms ha betydande potential när det gäller cirkulära lösningar. Enligt analyser från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum kan ökad cirkularitet minska plastsektorns klimatrelaterade utsläpp och samtidigt bidra till effektivare energianvändning och förbättrad handelsbalans på längre sikt.
Samtidigt står plaståtervinningen inför flera utmaningar. Marknaderna för återvunnet plastmaterial är i dag fragmenterade, energikostnaderna är höga och priserna på nytillverkad plast som aldrig tidigare använts i en produkt varierar kraftigt. Dessutom möter europeiska återvinnare konkurrens från tredjeländer. Dessa faktorer har påverkat lönsamheten i sektorn och riskerar att försvåra uppfyllandet av EU:s mål för cirkularitet.
För att hantera dessa utmaningar föreslår EU-kommissionen åtgärder för att skapa mer enhetliga regler inom EU. Ett centralt förslag är att införa EU-gemensamma kriterier för när återvunnen plast ska upphöra att klassas som avfall enligt avfallsdirektivet. Syftet är att underlätta den fria rörligheten för återvunnet material, minska administrativa bördor och skapa mer förutsägbara villkor för marknadsaktörer.
EU-kommissionen har även lagt fram ett förslag om regler för återvunnet innehåll i PET-flaskor inom ramen för engångsplastdirektivet. Förslaget syftar till att tydliggöra hur kemisk återvinning kan bidra till EU:s återvinningsmål, i samspel med mekanisk återvinning. Ett tydligare regelverk bedöms kunna bidra till ökad rättssäkerhet och underlätta investeringar i återvinningsteknik.
Som en del av paketet planerar kommissionen att återlansera och stärka Circular Plastics Alliance. Alliansen ska fungera som en samarbetsplattform där industri, medlemsstater och EU-institutioner kan diskutera gemensamma utmaningar och möjliga lösningar inom plastsektorn.
För att stärka förutsättningarna för rättvis konkurrens införs även separata tullkoder för jungfruplast och återvunnen plast. Detta ska underlätta tillsyn och uppföljning av importerade plastprodukter. EU-kommissionen avser även att följa utvecklingen på EU:s plastmarknader och även den globala plastmarknaden under 2026.
EU-kommissionen aviserar dessutom ökat stöd till cirkulära projekt, bland annat genom samarbete med nationella banker och europeiska investeringsbanken. Ett pilotverktyg för konkurrenskraft ska stödja samarbete över region- och nationsgränser för att främja cirkulära lösningar.
Samtidigt har en offentlig konsultation inletts för att utvärdera engångsplastdirektivet. Konsultationen är öppen fram till den 17 mars 2026 och syftar till att bedöma hur direktivet har bidragit till minskad miljöpåverkan och en mer cirkulär ekonomi.
EU:s långsiktiga mål är att bli global ledare inom cirkulär ekonomi till 2030. Ett viktigt steg i denna riktning är den planerade Circular Economy Act, som enligt EU-kommissionen ska presenteras i slutet av 2026.
Bakgrund
EU har under de senaste åren antagit flera strategier och lagstiftningsinitiativ för att minska resursanvändning, öka återvinningen och stärka den cirkulära ekonomin. Trots detta har utvecklingen gått långsamt. År 2024 kom cirka 12,2 procent av de material som användes inom EU från återvunnet material.
Den cirkulära ekonomin ses som ett verktyg för att minska beroendet av importerade råvaror, stärka konkurrenskraften och bidra till EU:s klimatmål. Plast har identifierats som ett prioriterat område, både på grund av dess miljöpåverkan och dess betydelse för europeisk industri. De åtgärder som presenterades den 23 december 2025 är en del av detta bredare arbete.
/Omer Ali Mohammed
Läs mer om plastdirektivet här
Svara på den offentliga konsultationen här
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information