Europeiska revisionsrätten kritisk till EU-kommissionens förslag om den framtida jordbrukspolitiken.
Europeiska revisionsrätten (ECA) har den 9 februari 2026 publicerat kritiska yttranden över EU-kommissionens förslag till den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för perioden 2028–2034
Den 9 februari 2026 publicerade Europeiska revisionsrätten (ECA) kritiska yttranden om EU-kommissionens förslag till den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inom EU:s kommande långtidsbudget (MFF) för perioden 2028–2034. EU-kommissionens förslag till nästa MFF uppgår till totalt två tusen miljarder euro, med en allokering på 865 miljarder euro till den Europeiska fonden, vilket gör den största delen av den kommande budgeten.
Förändring i finansiering av CAP
CAP är under den nuvarande budgetperioden 2021–2027 EU:s största finansieringsprogram för jordbrukssektorn och föreslås, med det nya budgetförslaget, att finansieras genom en fond baserad på nationella planer. För första gången sedan CAP grundades kommer det inte att finnas någon särskild allokering för jordbrukssektorn. Enligt ECA speglas detta i EU-kommissionens förslag, som även pekar på strukturella förändringar inom CAP. ECA lyfter särskilt att förslaget avskaffar CAP:s traditionella tvåpelarstruktur, en pelare för jordbruk och livsmedelssektorn och en andra för landsbygdsutveckling.
Administrativa konsekvenser
I sitt yttrande framhåller ECA att de föreslagna ändringarna kommer att innebära mer komplicerade planerings- och genomförandeöverenskommelser, samtidigt som de integreras i CAP:s redan komplexa regelverk. Detta kan enligt ECA skapa osäkerhet, minska förutsägbarheten för stödmottagarna, fördröja utbetalningar och i slutändan motverka målet om förenkling.
Osäkerhet kring EU:s framtida långtidsbudget
Enligt ECA råder fortsatt osäkerhet eftersom det totala beloppet för CAP blir känt först när de nationella planerna inom fonden har antagits. För stödmottagarna kan detta skapa osäkerhet i planeringsstadiet om hur mycket finansiering de kan förvänta sig. Det kan också bli svårt att jämföra CAP-utgifter under nuvarande fleråriga budgetram med eventuella anslag till nästa period.
ECA framhåller vidare bristen på tydlighet kring vilka CAP-relaterade interventioner som ska baseras på output och vilka som ska baseras på delmål och mål. Detta kan leda till inkonsekvens mellan medlemsstaterna. ECA betonar att ansvarsskyldigheten och spårbarhet från räkenskaper till slutliga stödmottagare, såsom jordbrukare, är ett icke förhandlingsbart villkor för att revisionsrätten ska kunna utföra sitt uppdrag.
Med tanke på omfattningen av de föreslagna ändringarna och den flexibilitet som medlemsstaterna ges vid framtagandet av sina nationella planer är det svårt att göra realistiska uppskattningar av vilken inverkan EU-kommissionens förslag kan få på nationella utgiftsanslag. Samtidigt menar ECA att flexibiliteten inte får äventyra CAP:s gemensamma mål, såsom rättvis inkomst för jordbrukare, miljö- och klimatåtgärder samt livsmedelssäkerhet. Detta skulle enligt ECA kunna skapa ojämna villkor för jordbrukarna och negativt påverka rättvis konkurrens och den inre marknadens funktion. För att minska denna risk för EU-kommissionen, enligt ECA, effektivt utöva sin förstärkt styrande roll.
Bakgrund
Den Europeiska fonden är tänkt att samla EU-finansiering från tidigare separata fonder inom ramen för en nationell plan per medlemsstat. Utbetalningar inom CAP kan baseras på resultat eller på uppfyllandet av mål och delmål. Ett öronmärkt minimianslag på 293,7 miljarder euro föreslås för inkomststöd till jordbrukare. Övriga åtgärder, såsom Leader-programmet för landsbygdsutveckling, stöd till de yttersta randområdena och EU:s skolprogram, ska finansieras via icke öronmärkta medel.
Det interinstitutionella avtalet innehåller ett mål om att minst 10 procent av de icke öronmärkta medlen ska gå till landsbygdsrelaterade insatser, motsvarande minst 48,7 miljarder euro i löpande priser. EU-kommissionen har dessutom föreslagit att medlemsstaterna från 2028 ska kunna använda cirka 45 miljarder euro av flexiblitetsbeloppet inom ramen för EU-Mercosur-avtalet för att möta behov i jordbruket och landsbygdsområden.
/Axel Vesterlund
Läs mer om Europeiska revisionsrättens yttranden här
Läs hela Europeiska revisionsrättens yttranden här
Läs om EU-Mercosur avtalet här
Läs tidigare artiklar om förenklings paketet för CAP här
Bild: Dan Meyers via Unsplash
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information