EU har antagit ett paket med nya energi- och klimatmål efter många timmars intensiva förhandlingar vid Ministerrådets möte den 24 oktober 2014 i Bryssel. Detta innebär att EU n, enligt egen utsago, kan kliva fram och vara en drivande aktör inom de internationella klimatförhandlingarna. Polen, Storbritannien och andra östeuropeiska länder var tveksamma till att skriva på avtalet, eftersom stor del av deras energiproduktion utgörs av kol. Till slut kunde alla enas om energi- och klimatmål som blir svagare än de som EU-kommissionen föreslog.

Under förhandlingarna kom EU:s stats- och regeringschefer överens om följande tre huvudmål för som sätter ramen för EU:s energi- och klimatarbete till 2030:

• Minska växthusgasutsläppen med 40 procent i jämförelse med nivån 1990.

• Andelen förnybar energi ska vara 27 procent.

• Även energieffektiviseringen ska vara på 27 procent.

Det första målet är bindande för medlemsländerna, medan det andra bara är bindande på EU-nivå. När det gäller energieffektivisering blev kompromissen lägre än EU-kommissionens; 27 istället för de föreslagna 30 procenten. Ett fjärde mål konstaterades under förhandlingarna om att sammanbinda energinätverken mellan medlemsstaterna. Syftet med målet är att skapa ett skyddsnät för att kunna bistå med hjälp om ett lands egen energiproduktion skulle begränsas av ett annat land. Varje medlemsstat ska till år 2030 ha en fungerande energiinfrastruktur för att kunna exportera minst 15 procent av sin energiproduktion till övriga medlemstater. Det fjärde målet är inte bindande.

För att få med sig länder som Polen, som inför mötet hotade med veto, kommer dessa att kompenseras med extra utsläppsrätter och finansiellt stöd. För de länder som ligger under 60 procent av genomsnittet i BNP finns ett stödsystem och det ska syfta till att modernisera och effektivisera energiproduktionen.

Läs mer om EU:s nya energi- och klimatmål 40-27-27

/Erica Rönnqvist