EU:s avskogningsförordning och det nordiska samarbetet

I veckan meddelade den svenska miljökommissionären Jessika Roswall att EU-kommissionen överväger att försena införandet av Avskogningsförordningen med ett år. Det är andra gången EU-kommissionen backar från ett införande kort tid innan förordningen ska börja reglera global handel av flera stora varugrupper.
– Med största sannolikhet kommer avskogningsförordningen att göras om, så det är inte bara ännu en försening det handlar om, säger Gölin Carina Christiansen, Senior Policy Adviser, på North Sweden European Office.
Den 30 december 2025 planerades EU:s nya avskogningsförordning (EUDR) att börja tillämpas. Förordningen har, trots goda ambitioner, mötts av omfattande kritik från flera medlemsländer, inklusive de nordiska, på grund av stora osäkerheter kring dess påverkan på nationella näringar. Kritiken mot förordningen har ökat över tid. Landsbygdsministrar från 18 länder skrev i somras ett brev där de uppmanade EU-kommissionen att dra tillbaka och ändra förordningen. Europaforum kom med samma krav före sommaren och NSPA kom med kravet i en position från september.
Kort därefter kom beskedet från Jessika Roswall.
Vad vill avskogningsförordningen och varför kritiseras den?
EU:s avskogningsförordning har syftet att motverka handel med produkter som bidrar till avskogning och skogsförstörelse. Förordningens syfte har stort stöd bland medlemsländerna men kritiken och oron kring praktisk implementering har varit omfattande. North Sweden European Office har tidigare rapporterat om Europaforum Norra Sveriges (EFNS) kritiska hållning till förordningen.
När EU-kommissionär Jessika Roswall den 23 september 2025 offentliggjorde att EU-kommissionen överväger att föreslå en senareläggning av tillämpningen av avskogningsförordningen, var det i linje med det både NSPA:s och EFNS lyft i sina respektive positionspapper.
Skogens roll i NSPA-regionerna
Skogen är en avgörande naturresurs för NSPA, som är ett nätverk som består av 14 regioner i norra Sverige, Finland och Norge. I dessa områden har hållbart skogsbruk bedrivits under lång tid, och skogssektorn spelar en central roll för både de nationella ekonomierna och för EU:s klimatarbete och bioekonomi.
I sitt senaste positionspapper betonar NSPA att skogsråvaran fortsatt måste kunna nyttjas som en hållbar resurs. Nätverket ställer sig bakom förordningens övergripande mål om att motverka avskogning, men understryker att lagstiftningen måste utformas utifrån regionala förutsättningar.
Tre centrala invändningar från NSPA
- Behov av revidering. NSPA menar att förordningen innebär en oproportionerlig administrativ börda för skogsägare och företag, trots att skogsbruket i regionerna bedrivs hållbart och inte bidrar till avskogning. Detta riskerar därmed att underminera regionernas möjligheter till att bidra till EU:s bioekonomi enligt nätverket.
- Bristande legislativ tydlighet. NSPA anser att lagstiftningen saknar tillräcklig juridisk tydlighet, vilket skapar osäkerhet och riskerar leda till rättsosäkerhet. De vägledande dokument som finns anses otillräckliga enligt nätverket, som befarar att detta kan minska viljan att investera inom EU:s biobaserade sektor.
- Konflikter med matsäkerhet och naturrestaurering. NSPA har ambitioner om att bidra till EU:s strategiska livsmedelssäkerhet och menar att det bör vara tillåtet att hugga ner träd för att återställa betesmark, odlingsmark eller för att bygga nödvändig infrastruktur för djurhållning. Dessa insatser menar NSPA kan bidra både till EU:s matsäkerhet och till EU:s krav på naturrestaurering men är något som avskogningsförordningen inte möjliggör i dagsläget.
Med denna position understryker därmed NSPA regionernas roll i en hållbar europeisk bioekonomi och menar att EU har möjlighet att skapa en avskogningsfri framtid utan att kompromissa med vare sig naturen eller konkurrenskraft för EU:s biobaserade företag.
Gemensamt nordiskt tryck på EU
Fyra dagar efter NSPA:s ställningstagande, den 15 september 2025, skickade Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Finlands premiärminister Petteri Orpo ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet uttrycker de oro för hur EU:s regelverk påverkar skogssektorerna i Sverige och Finland, sektorer som beskrivs som centrala för exportintäkter, sysselsättning på landsbygden och EU:s klimatambitioner genom kolinlagring och substitutionseffekter. De nordiska ledarna pekar även på riskerna med framtida EU-regler inom ramen för den gröna given, dit bland andra avskogningsförordningen tillhör. De lyfter farhågor kring tillgången till träråvara, arbetsmarknadseffekter och konsekvenser för den europeiska bioekonomin.
NSPA:s nya positionspapper ligger i linje med flera av dessa farhågor och stärker det nordiska budskapet om att EU:s skogsrelaterade lagstiftning måste utformas med hänsyn till regionala förhållanden och långsiktigt hållbart skogsbruk.
Vad händer framöver?
EU-kommissionär Jessika Roswall har i ett brev till Europaparlamentariker och ordförande för miljöutskottet, Antonio Decaro, och Miljörådets ordförande, minister Magnus Johannes Heunicke, meddelade att EU-kommissionen överväger att be Europaparlamentet och Rådet att skjuta upp tillämpningen av avskogningsförordningen. Det är tydligt att EU:s avskogningsförordning har ett viktigt syfte, men hur den utformas och tillämpas är avgörande för dess genomslag vid implementeringen. Den senaste tidens utveckling visar att röster från norra Europa har kunnat bidra till inflytande över implementeringsprocessen.
Bakgrund
EU:s avskogningsförordning antogs 2023 och ersätter den tidigare timmerförordningen. Förordningen omfattar produkter som nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä, vilket innebär att både skogs- och jordbrukssektorn direkt påverkas. Från det att förordningen träder i kraft måste företag som producerar, importerar eller säljer dessa varor inom EU, eller för export, uppfylla krav på spårbarhet och tillbörlig aktsamhet. EU-kommissionen planerar dessutom att utvärdera om fler produktgrupper ska omfattas framöver.
Ursprungligen var förordningen tänkt att börja gälla i december 2024, men sköts redan då upp till december 2025 för att ge medlemsländer och företag mer tid att förbereda sig. Trots detta kvarstår kritiken och kraven på ytterligare försening har fortsatt, vilket nu kan bli verklighet.
/Petra Salvin
Läs NSPA:s position här
Läs Ministrarnas brev till Ursula Von der Leyon här
Läs Jessika Roswalls brev till Europaparlamentariker Antonia Decario och Miljörådets ordförande Magnus Johannes Heunicke här
Läs om Europa Forum Norra Sveriges position på avskogningsförordningen här
North Swedens tidigare rapportering om avskogningsförordningen:
Läs om EU-komissionen vägledning för att förenkla avskogningsförordningen här
Läs om Europaforum Norra Sveriges syn på avskogningsförodningen här
Läs om den tidigare senareläggningen av avskogningsförordningen här
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Max Englund
Mer information