Skall industrin undantas från klimatkrav?

Under vårtoppmötet (13-14 mars) kommer en av huvudfrågorna att vara vilka regler som kommer att gälla för den energiintensiva industrin inom "EU Emissions Trading Scheme" (EU ETS). EU ETS är en del i EU:s klimatpaket och innebär en auktionering av utsläppsrätter för att begränsa utsläppen av CO2.

Huvudargumentet från industrins sida är att ett inkluderade av  den energiintensiva industrin i utsläppsrätts regimen skulle  innebära minskad konkurrenskraft mot externa aktörer och i förlängningen en utlokalisering av denna industri till tredje länder. Turmes vill lyfta fram fakta som visar att detta argument bygger på felaktiga antaganden.

Lobbyn för den energiintensiva industrin inom EU hävdar i sin argumentation att de är utsatta för en tuff extern konkurens. Men om detta råder delade meningar. Endast 2 % av företagen inom cement sektorn utsätts för extern konkurrens och inom sektorn för raffinering av bränslen är siffran 5 % . Inom stålsektorn, som ofta lyfts fram som extra känslig, så utsätts endast 20 % av marknaden för en extern konkurrens.

Turmes förstår att vissa delar av industrin kan drabbas hårt. Han anser dock inte att det är en lösning att undanta industrin från utsläppsrätts regimen. En mer effektiv lösning enligt honom kan vara en energiskatt där inkomsterna öronmärks och förs till en speciell fond som hjälper företag att byta till renare produktionsmetoder. 

Vi bevakar med spänning toppmötets utveckling inom frågan.

Läs Claude Turmes inlägg i sin helhet här.
Läs mer om frågor som behandlas på vårtoppmötet här.

/Martin Persson

13 Mar 2008 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information