Grönbok om framtidens fiskeripolitik

Grönboken har två syften. Dels syftar den till att öka medvetenheten om de problem som sektorn har ställts inför under de senaste åren, och dels till att åstadkomma en respons från allmänheten, något som kan utnyttjas för att skapa en ny, innovativ och konsensusbaserad syn på fiskeripolitiken. De frågor som tas upp är bland annat följande: Hur kan vi se till att fisket blir hållbart och lönsamt på lång sikt? Hur kan vi justera den totala flottkapaciteten och ändå ta hänsyn till de sociala problem som detta innebär för kustsamhällena? Hur kan vi förbättra efterlevnaden av reglerna? På vilket sätt kan den gemensamma fiskeripolitiken bidra till hållbart fiske i andra vatten än EU-vattnen?

Det finns inget juridiskt tvång för kommissionen att se över vissa delar av den gemensamma fiskeripolitiken till 2012, men den rådande situationen, särskilt när det gäller beståndens status och flottornas överkapacitet, är sådan att kommissionen anser det nödvändigt att inleda reformprocessen redan nu. Det samråd som inleddes igår kommer att avslutas den 31 december 2009 och kommissionen kommer att sammanfatta resultaten under det första halvåret 2010. Efter samråd med aktörerna på området kommer kommissionen att ta fram en konsekvensbedömning och ett förslag till en ny grundförordning. Förslaget kommer därefter att läggas fram för Europaparlamentet och rådet i början av 2011 för antagande under 2012. Samrådet är det första steget i en genomgripande reform av den gemensamma fiskeripolitiken.

Läs mer.

Till samrådet.

/Torbjörn Lindahl

23 Apr 2009 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information