Överenskommelse om energibesparing i byggnader

Den 17 november nådde Europaparlamentet och Rådets förhandlare en överenskommelse om det reviderade direktivet för byggnader. Beslutet innebär att alla nya byggnader måste uppfylla en hög energistandard, och att en betydande del av energiförsörjningen skall komma från förnybara källor efter 2020.

Omarbetningen av direktiven för byggnaders energiprestanda ställer krav på att den offentliga sektorn tar ledningen genom att uppfylla kravet på att egna och hyrda byggnader skall ha en energiförbrukning "nära noll" före utgången av 2018, två år innan den privata sektorn ska uppfylla dessa krav. Medlemsstaterna har dessutom till uppgift att främja omställningen av befintliga byggnader för att dessa ska följa standarden. Varje medlemsstat ska vara ansvarig för att fastställa sina egna standarder, i och med att ett gemensamt system inte skulle fungera i Europa eftersom villkoren varierar, exempelvis mellan skandinaviska länder och länder vid Medelhavet. Det svenska EU-ordförandeskapet har medgivit att begreppet "nära noll" inte är ett så exakt uttryck, men att man ska se till så att lagstiftningen ger medlemsstaterna incitament att göra betydande effektivitetsförbättringar inom en sektor som producerar en tredjedel av EU: s CO2-utsläpp under sitt ordförandeskap.

Inga fasta normer har dock fastställts i kompromissen. I texten står det att större renoveringar måste öka energibesparingen om detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Medlemsstaterna kommer att behöva utveckla nationella planer för att uppmuntra ägarna att installera smarta mätare, värmepumpar och uppvärmning och kylning med förnybar energi.

Läs hela nyheten på EurActiv

Läs pressmeddelandet från Europaparlamentet

/CB

23 Nov 2009 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information