Reduktionen av koldioxid under förhandling

Den 23 novemeber samlades EU:s miljöministrar till ett extrainsatt möte för att diskutera och tydliggöra EU:s position inför COP 15 mötet i Köpenhamn den 7-18 december. 

EU har verkat för att Köpenhamnsmötet ska resultera i ett bindande avtal med start den 1 januari 2013. Avtalet ska baseras på Kyotoprotokollet och inkorporera dess grundläggande komponenter.

EU:s målsättning är att den globala uppvärmningen inte överstiger 2°C. Om detta mål ska uppnås menar FN:s klimatpanel (IPCC) att de utvecklade industriländerna gemensamt måste reducera sina utsläpp av växthusgaser med 25-40% till 2020 i jämförelse med 1990 års nivåer, detta innebär även en långsiktig reduktion av 80-95% till 2050.

EU har redan ett avtal om att minska sina utsläpp med 20% till 2020 men vid miljöministermötet i oktober 2009 beslutades det om det nya utsläppsmålet på 30% reducering.

Som deltagare vid mötet fanns Yvo de Boer, chef för FN:s klimatsekretariat. Han säger sig vara optimistisk inför Köpenhamnsmötet men menar att EU måste bli tydligare i sitt ledarskap. Om EU kan fullfölja sina satta ambitioner är chansen betydligt större att andra länder följer i samma spår.
"EU har stått längst fram i skapandet av klimatpolitiken, men ledarskap handlar om mod att gå i bräschen".

Även Anders Carlgren menar att EU:s roll är att agera som en stark drivkraft på ett internationellt plan.
"Den viktigaste uppgiften för EU är nu att verka utåt. USA och Kina måste lägga tillräckliga bud på bordet. EU är pådrivande och den ledande rollen ska vi fullfölja".

 

Bakgrundsinformation för mötet

Läs Anders Carlgrens tal undet miljöministermötet

EU välkomnar USA:s och Kinas klimatbud

Läs mer om mötet

Läs Fredrik Reinfeldts artikel i Svenska Dagbladet

 

/ Maria Estefors

25 Nov 2009 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information