Energibeskattning i EU

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till översyn av energiprodukters beskattning  inom EU. I de nya reglerna för beskattning så föreslås också koldioxidutsläpp vägas in, detta utan att en snedvriden konkurrens uppstår.

Förslaget har en tydlig fokus på grön tillväxt och har som uttalat mål att bidra till tillväxt och sysselsättning genom en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på konsumtion. Det omarbetade direktivet beräknas att träda i kraft 2013. Långa övergångsperioder, fram till 2023, för att helt anpassa beskattningen efter energiinnehåll kommer att ge industrin tillräcklig tid att anpassa sig till den nya skattestrukturen.

Algirdas Šemeta, ansvarig EU-kommissionär menar att förslaget kommer i rätt tid och att det kommer underlätta medlemsstaternas arbete med att nå de mål som EU satt upp för 2020.

Beskattningen av energiprodukter är i viss utsträckning redan harmoniserad på EU-nivå. I energibeskattningsdirektivet anges redan nu miniminivåer för beskattning av energiprodukter som används som motoroljor och eldningsoljor liksom för skatt på elektricitet.

Det nya förslaget är tänkt att gynna de förnybara energikällorna och energikällor som släpper ut mindre koldioxid.

När det gäller minskningen av växthusgasutsläpp syftar det omarbetade direktivet till att komplettera EU:s befintliga system för handel med utsläppsrätter genom att införa en koldioxidskatt för sektorer som ligger utanför tillämpningsområdet för det systemet (transport-, hushålls-, jordbruks- och småföretagssektorerna). Dessa sektorer står för hälften av koldioxidutsläppen i EU. Det är därför viktigt att även de påverkas av en prissignal vad gäller koldioxidutsläpp.

Läs pressmeddelandet från EU-kommissionen här

/Per Stagnell

19 Apr 2011 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information