Botniska korridoren -Haparandabanan

 

Botniska Korridoren

PRESSMEDDELANDE:  

Ännu en länk i den Botniska korridoren, Haparandabanan, står färdig för transporter. En länk som förbinder det svenska järnvägsnätet med de finska och ryska järnvägsnäten. - Viktigast för Sverige och Finland är att EU-kommissionen har identifierat Botniska korridoren som en del av det europeiska stomnätet för transporter. Detta visar på korridorens strategiska betydelse inte bara för gruv-och skogsindustrin utan också för turismen och, naturligtvis, för en växande befolkning i denna norra region, säger Helmut Adelsberger Europeiska kommissionen. Kommissionen välkomnar öppnandet av Haparandabanan den 15 januari och förväntar sig ett fullständigt genomförande av hela korridoren senast 2030, inklusive den sista länken Norrbotniabanan, avslutar Adelsberger inför transportseminariet i Haparanda den 14 januari anordnat av Botniska korridoren.

I år kommer Ministerrådet att fatta det slutgiltiga beslutet om förslaget till stomnätet för järnväg, det så kallade Core network, skall genomföras. Core Network består av de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i det transeuropeiska transportnätet och bildar ett stomnät där ett mycket begränsat antal prioriterade transportprojekt finns med, däribland Botniska korridoren. Beslutet kan bli avgörande för om Botniska korridoren kan erhålla medel för att bygga bort kapacitetsbristerna i korridoren. Det är tack vare ett starkt arbete från den svenska och finska regeringen som Botniska korridoren finns med i förslaget.

Det var 2011 som EU-kommissionen lade ett förslag på ett sammanhållet järnvägsnät för EU. Botniska korridoren med sin gränsövergång i Haparanda/Torneå blir viktig då det är den enda landförbindelsen som Sverige har med annat EU-land. Ett positivt besked i Ministerrådet kommer också att ange hur snart stomnätet skall vara genomfört. Att EU är förtjust i Botniska korridoren är tydligt då flera representanter bland parlamentariker och representanter från DG Move menar att Botniska Korridoren har sin givna plats i stomnätet för att knyta samman Europa och säkrar råvarutillgångarna.

EU har förstått hur viktigt norra Sverige är med sina enorma råvarutillgångar. 90 % av all järnmalm som bryts i EU kommer från Norrbotten. Denna malm vidareförädlas i södra Sverige till ett värde av 500 miljarder kronor och ytterligare lika mycket ute i Europa. Det kan tilläggas att det varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige och söderut på en järnväg som är högt belastad och där den norra sträckan dras med branta lutningar och snäva kurvor, inget som är idealt för tunga och viktiga transporter.

I Sverige finns också en femtedel av EUs skogsmark som år 2010 ensam drog in 97 miljarder kronor. Att den Botniska korridoren kommer att innebära mervärden för näringslivet är tydligt. Utbyggnaden i korridoren förstärker godstransporterna, men bidrar också till att klara kompetensförsörjningen. Att kunna pendla mellan kuststäderna för att vidga arbetsmarknaden och nå universiteten blir mycket viktigt för näringslivet.

Den nationella planeringen är av stor betydelse för att komma till rätta med de kapacitetsbrister som råder i den Botniska korridoren. Tydligast är de tre flaskhalsarna på sträckorna Boden - Vännäs (Norrbotniabanan), Härnösand - Gävle (Nya Ostkustbanan) samt Hallsberg-Mjölby. I dagsläget saknas åtgärder på för de två först nämnda i den nationella transportplanen fram till 2021. Nu pågår arbetet med åtgärdsplanerna fram till år 2025, men i dagsläget saknas tydliga signaler på åtgärder. I infrastrukturpropositionen står att resultatet av förhandlingarna i EU-parlamentet och Rådet kommer att avgöra om och i så fall i vilken takt vissa åtgärder skall genomföras. Det är med andra ord mycket osäkert vilka kapacitetsbrister som kommer att åtgärdas i dagsläget.

Men oavsett beslutet i Ministerrådet måste kapacitetsbristen byggas bort i den Botniska korridoren. Det handlar om att säkra tillväxten för hela Sverige.

Med anledning av Haparandabanans invigning anordnar Botniska korridoren ett seminarium för att uppmärksamma en transportkorridor för Europa, konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

Måndagen den 14 januari kommer Helmut Adelsberger att finnas tillgänglig för intervju på Stadshotellet i Haparanda klockan 15.30-16.30.

Läs mer om Botniska korridoren här

Kontaktpersoner:
Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10
Hans Dunder, Nya Ostkustbanan, 070-668 68 05
Olle Tiderman, Botniska korridoren, 070-345 09 72

Tid, plats och medverkande
Tid: Klockan 17.30 - 19.00
Plats: Svefi, Haparanda

Medverkande: 

Andreas Lind, VD Norrbottens handelskammare, moderator 
Helmut Adelsberger, Europeiska kommissionen
Tuula Untinen Logisitkchef Outokumpo Stainless OY 
Representant från Green Cargo
Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs, Göteborgs hamn 
Olle Tiderman, projektledare Botniska korridoren 
Representanter för North Sweden, Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan finns på plats
 

Ladda ner pressmeddelandet som PDF här

 

Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs, Göteborgs hamn Olle Tiderman, projektledare Botniska korridoren Representanter för North Sweden, Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan finns på plats.PRESSMEDDELANDE
EU följer bygget av Botniska korridoren i Haparanda Ännu en länk i den Botniska korridoren, Haparandabanan, står färdig för transporter. En länk som förbinder det svenska järnvägsnätet med de finska och ryska järnvägsnäten. - Viktigast för Sverige och Finland är att EU-kommissionen har identifierat Botniska korridoren som en del av det europeiska stomnätet för transporter. Detta visar på korridorens strategiska betydelse inte bara för gruv-och skogsindustrin utan också för turismen och, naturligtvis, för en växande befolkning i denna norra region, säger Helmut Adelsberger Europeiska kommissionen. Kommissionen välkomnar öppnandet av Haparandabanan den 15 januari och förväntar sig ett fullständigt genomförande av hela korridoren senast 2030, inklusive den sista länken Norrbotniabanan, avslutar Adelsberger inför transportseminariet i Haparanda den 14 januari anordnat av Botniska korridoren.
I år kommer Ministerrådet att fatta det slutgiltiga beslutet om förslaget till stomnätet för järnväg, det så kallade Core network, skall genomföras. Core Network består av de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i det transeuropeiska transportnätet och bildar ett stomnät där ett mycket begränsat antal prioriterade transportprojekt finns med, däribland Botniska korridoren. Beslutet kan bli avgörande för om Botniska korridoren kan erhålla medel för att bygga bort kapacitetsbristerna i korridoren. Det är tack vare ett starkt arbete från den svenska och finska regeringen som Botniska korridoren finns med i förslaget.
Det var 2011 som EU-kommissionen lade ett förslag på ett sammanhållet järnvägsnät för EU. Botniska korridoren med sin gränsövergång i Haparanda/Torneå blir viktig då det är den enda landförbindelsen som Sverige har med annat EU-land. Ett positivt besked i Ministerrådet kommer också att ange hur snart stomnätet skall vara genomfört. Att EU är förtjust i Botniska korridoren är tydligt då flera representanter bland parlamentariker och representanter från DG Move menar att Botniska Korridoren har sin givna plats i stomnätet för att knyta samman Europa och säkrar råvarutillgångarna.
EU har förstått hur viktigt norra Sverige är med sina enorma råvarutillgångar. 90 % av all järnmalm som bryts i EU kommer från Norrbotten. Denna malm vidareförädlas i södra Sverige till ett värde av 500 miljarder kronor och ytterligare lika mycket ute i Europa. Det kan tilläggas att det varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige och söderut på en järnväg som är högt belastad och där den norra sträckan dras med branta lutningar och snäva kurvor, inget som är idealt för tunga och viktiga transporter.
I Sverige finns också en femtedel av EUs skogsmark som år 2010 ensam drog in 97 miljarder kronor. Att den Botniska korridoren kommer att innebära mervärden för näringslivet är
tydligt. Utbyggnaden i korridoren förstärker godstransporterna, men bidrar också till att klara kompetensförsörjningen. Att kunna pendla mellan kuststäderna för att vidga arbetsmarknaden och nå universiteten blir mycket viktigt för näringslivet.
Den nationella planeringen är av stor betydelse för att komma till rätta med de kapacitetsbrister som råder i den Botniska korridoren. Tydligast är de tre flaskhalsarna på sträckorna Boden - Vännäs (Norrbotniabanan), Härnösand - Gävle (Nya Ostkustbanan) samt Hallsberg-Mjölby. I dagsläget saknas åtgärder på för de två först nämnda i den nationella
transportplanen fram till 2021. Nu pågår arbetet med åtgärdsplanerna fram till år 2025, men i dagsläget saknas tydliga signaler på åtgärder. I infrastrukturpropositionen står att resultatet av förhandlingarna i EU-parlamentet och Rådet kommer att avgöra om och i så fall i vilken takt vissa åtgärder skall genomföras. Det är med andra ord mycket osäkert vilka kapacitetsbrister som kommer att åtgärdas i dagsläget.
Men oavsett beslutet i Ministerrådet måste kapacitetsbristen byggas bort i den Botniska korridoren. Det handlar om att säkra tillväxten för hela Sverige.
Med anledning av Haparandabanans invigning anordnar Botniska korridoren ett seminarium för att uppmärksamma en transportkorridor för Europa, konkurrenskraft och kompetensförsörjning.
Måndagen den 14 januari kommer Helmut Adelsberger att finnas tillgänglig för intervju på Stadshotellet i Haparanda klockan 15.30-16.30.
Läs mer om Botniska korridoren http://bothniancorridor.com/
Kontaktpersoner:
Elisabeth Sinclair, Norrbotniabanegruppen, 0730-59 60 10 Hans Dunder, Nya Ostkustbanan, 070-668 68 05
Olle Tiderman, Botniska korridoren, 070-345 09 72
Tid, plats och medverkande, se även bifogad inbjudan
Tid: Klockan 17.30 - 19.00
Plats: Svefi, Haparanda
Medverkande: Andreas Lind, VD Norrbottens handelskammare, moderator Helmut Adelsberger, Europeiska kommissionen
Tuula Untinen Logisitkchef Outokumpo Stainless OY
Representant från Green Cargo
Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs, Göteborgs hamn Olle Tiderman, projektledare Botniska korridoren Representanter för North Sweden, Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan finns på plat
10 Jan 2013 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information