Energieffektivisering till 2030

Förslaget från EU-kommissionen, som presenterades den 23 juli, handlar om att öka EU:s energieffektivisering till 30 procent till 2030 och omfattar också en översyn av utvecklingen mot EU:s mål att öka energieffektiviteten med 20 procent till 2020 samt vilka riktlinjer som är nödvändiga för att uppnå målet. Ett tydligt politiskt mål ger en förutsägbarhet och minskar regleringsrisken efter 2020 för viktiga aktörer. Energiförbrukningsmålet 2030 kommer att stimulera forskning och utveckling inom området energieffektivitet och teknik för lågt koldioxidutsläpp. Energieffektivitetsstrategin kommer att fullborda klimat- och energiramen för 2030 som lades fram i januari 2014.

– Vårt förslag ska ge EU förbättrad försörjningstrygghet, mer innovation och ökad hållbarhet, utan att det för den skull blir för kostsamt. Vi vill ge marknaden rätt signaler och uppmuntra till ytterligare investeringar i energibesparande teknik, vilket gagnar företag och konsumenter och ger miljövinster, säger EU:s energikommissionär Günther H. Oettinger i ett pressmeddelande.

Det föreslagna målet på 30 procent har fastställts utifrån det som redan uppnåtts: nya byggnader använder hälften så mycket energi som de gjorde på 80-talet och industrin är ungefär 19 % mindre energiintensiv än den var 2001.

30-procentsmålet måste godkännas av alla medlemsländer när stats- och regeringscheferna träffas i oktober för att försöka enas om EU:s nya klimat- och energiramen fram till 2030. Europaparlamentet som förespråkar 40 procent energieffektivisering, ska även fatta beslut i frågan.

Läs mer om målet till 2030 i pressmeddelandet 

Läs mer om målet till 2030 i ett PM från EU-kommissionen 

/Erica Rönnqvist

09 Sep 2014 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information