Nytt åtgärdspaket hur mycket medlemsländerna ska minska sina utsläpp till år 2030

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om nytt åtgärdspaket över hur mycket medlemsländerna ska minska sina utsläpp till år 2030. EU-ländernas stats- och regeringschefer enades i oktober 2014 om att växthusgasutsläppen ska minskas med 40 procent jämfört med utgångsåret 1990.

Det är i och med klimatmålen från Parisavtalet som EU-kommissionen har lagt fram ett nytt åtgärdspaket för hur medlemsländerna kan snabba på hanteringen av målsättningen om att minska koldioxidutsläppen inom EU.  Enligt förslaget får Sverige tillsammans med Luxemburg de tuffaste målen att nå. Båda länderna ska minska sina utsläpp med 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Nivåerna baseras bland annat på hur stor ländernas ekonomier är.

Åtgärdspaketet som presenterades 20 juli 2016 innehåller förslag om bindande årliga utsläppsmål för medlemsstaterna under perioden 2021-2030. Målen gäller transporter, byggnader, jordbruk, avfallshantering, markanvändning och skogsbruk.

EU-kommissionen lägger även fram en strategi för utsläppsmål för EU:s åtgärder om låg- och utsläppsfria fordon och alternativa bränslen med låga utsläpp. Dessa åtgärder är av stor vikt för att förbättra livskvaliteten i städer, samt för att uppnå EU:s klimatmål.

I EU har arbetet redan inletts för att anpassa privata investeringar till klimatmålen och målen om resurseffektivitet. Europeiska fonden för strategiska investeringar, som är en del av investeringsplanen för Europa, förväntas bidra till detta.

EU-kommissionens förslag skickas nu vidare till medlemsländerna och EU-parlamentet som måste enas om nivåerna.

 

Läs hela pressmeddelandet från EU-kommissionen här

Förslaget innehåller även en tabell över föreslagna mål och möjligheter till flexibilitet hos medlemsländerna.

15 Sep 2016 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information