”EU for Talanoa” diskuterar hur EU kan visa globalt hur Parisavtalets uppsatta mål ska genomföras

Den 13:e juni 2018 ägde EU:s stora miljökonferens ”EU for Talanoa” rum i Bryssel och samlade internationella och europeiska aktörer från både näringsliv och den offentliga sektorn för att diskutera det fortsatt långsiktiga miljöarbetet som sker globalt i enlighet med Parisavtalets mål som börjar gälla 2020. Det globala målet är att temperaturökningen inte ska överstiga högst två temperaturenheter och att utsläppet drastiskt ska minskas. På konferensen ställdes frågan huruvida vi har verktygen att nå ett samhälle utan klimatpåverkan, och hur vi ska göra för att gemensamt locka till globalt samarbete för att kunna leva upp till ett genomförande av de uppsatta målen.

20180614EUforTalanoa

EU for Talanoa ägde rum den 13 juni och lockade ett stort antal deltagare från hela världen.

Talanoadialog för globalt samarbete och utbyte av idéer

När klimatkonferensen i Paris ägde rum 2015 fattade medverkande länderna beslut om gemensamma globala mål, bland annat att ökning av den globala temperaturen inte bör överstiga 1,5 temperaturenheter med en absolut gräns på maximalt 2 temperaturenheter. Klimatöverenskommelsen, det s.k. Parisavtalet COP21, inkluderar även att globala insatser ska ske för att minska skadlig miljöpåverkan genom att globalt sträva mot att inte utgöra någon klimatpåverkan alls till år 2050. Med siktet ställt på att åtgärda de globala klimatproblemen upprättades även överenskommelsen att den s.k. Talanoadialogen skulle ske kontinuerligt under implementeringstiden för Parisavtalet för att säkerhetsställa att målen efterlevs och att insatser anpassas inför att Parisavtalet bindande mål börjar gälla år 2020.

Talanoa är ett traditionellt ord från bland annat Fiji samt andra ögrupper i Stilla havet och betyder ungefär involverande dialog. Med hjälp av Talanoadialogen vill parterna, som år 2015 medverkade vid Parisavtalet, skapa ett debattforum där goda idéer och lösningar kan delas istället för att globala aktörer ska peka fingret på varandras brister. Talanoadialogen äger rum över hela världen under 2018 och förväntas resultera i många goda samtal och utbyten av idéer angående hur rådande globala klimathot ska motverkas.

Konferensen delades upp i tre sessioner: Hur ser situationen ut nu? Vad är målsättningen inför framtiden? Och Hur når vi målet? För varje session av konferensen samlades intressenter och aktörer i paneldiskussioner om förslag på lösningar.

Hur ser situationen ut idag?

Miguel Arias Canete, EU-kommissionär med ansvar för klimatåtgärder och energifrågor, inledde konferensen genom att ge en bild av hur EU i ett globalt sammanhang kan göra insatser för miljön och parallellt med det även uppleva fortsatt stigande ekonomisk tillväxt genom de innovativa och nya klimatsmarta lösningar som implementeras. EU och dess medlemsländer har ambitionen att genom sin medverkan i Parisavtalet fungera som ett gott klimatföredöme internationellt och gå i bräschen för att lyckas med att bli oberoende av skadligt koldioxidutsläpp före år 2050.

Detta återspeglas i EU:s miljömål vilka är uppsatta till år 2030 och som även refererades flitigt till under presentationerna. Miljömålen återspeglas även i EU:s nya förslag till långtidsbudget vars beslut Miguel uppmanade bör ske inom ett år och före valet till Europaparlamentet för att möjliggöra för EU att arbeta effektivt kring bland annat dess miljömål. I nästa långtidsbudget för 2021–2027 föreslår EU-kommissionen att cirka 320 miljarder Euro (25 % av EU:s totala långtidsbudget) ska kunna prioriteras för miljöinsatser genom olika implementeringsmetoder och fondprogram.

20180614EUförtalanoaMiguel

Miguel Arias Canete, EU-kommissioner ansvarig för energi- och klimatfrågor, inledde EU:s Talanoadialog i Bryssel. Bild: EC Audiovisual Service.

I konferensens första panel medverkade, förutom EU-kommissionär Miguel, även andra representanter som gav sin bild av hur den globala klimatsituationen och förutsättningarna för utveckling ser ut idag. Bland annat Alvardo Martines som företräder den fristående organisationen ”European Youth Forum” talade kring hur unga européer i högre grad bör involveras i debatten om miljön, detta eftersom effekterna av den politiken som förs idag hårdast drabbar just jordens idag yngre population.

Efter inledningen av konferensen följde dagens andra panel med bland annat svenska Jesper Brodin, VD för IKEA-koncernen och Jennifer Morgan, verkställande direktör för Greenpeace International som involverade panellister. Diskuterades gjorde ämnen såsom hur privata näringslivsaktörer likt IKEA som så pass stort företag kan hjälpa till att förhindra klimatpåverkan genom att förändra och modernisera sina affärsmodeller. Detta bör företag göra både för miljöns skulle, men även för att som företag kunna bibehålla konkurrenskraft i en värld där konsumenter ställer allt större krav på ekologiskt hållbar produktion, transport och slutprodukt enligt IKEA:s Jesper Brodin.

”Ekonomiska konsumtionsmönster där mycket av varorna som används kastas bort eller försummas efter bruk bör ersättas av mer ekonomisk cirkuläritet där konsumentartiklar går att använda och återvinna efter de brukats.”.

Panellisterna lyfte fram även betydelsen av att lokala aktörer samt offentliga sektorn i städer och regioner involveras i implementering och beslutsfattande för att säkerställa att initiativen till klimatförändring sker från ett nedifrån-och-upp-perspektiv (bottom up) och inte blir toppstyrt.

Vad är målsättning inför framtiden?

Konferensens andra session kretsade kring hur målsättningen skulle utformas gemensamt för att kunna nå målen i Parisavtalet. Bland annat uppmärksammades nya energiförsörjningsmöjligheter samt socioekonomiska utmaningar ankopplat till klimatförändringar och hur dessa skulle kunna åtgärdas. Sammanfattningsvis betonades det att aktörer globalt självklart ska göra det möjligt att bli koldioxidneutrala till 2050, men att utmaningen är att genomförandet ska ske på ett effektivt, jämställt och hållbart vis fär att motverka att utsatta grupper i världen drabbas.

I en global värld som förändras ständigt är det enkelt att hamna på efterkälken om anpassade strukturinvesteringar eller utbildningssystem ej existerar. Hårdast drabbas då lågutbildade och befolkningen i fattiga länder vilka är beroende av omoderna arbeten som är i riskzonen att försvinna i och med en förändrad global klimatpolitisk inriktning. Redan idag kan effekter av detta synas, bland annat ser vi att politiska poäng kan inhämtas genom att, i populistisk anda, gå mot strömmen genom att motverka klimatarbetet och istället proklamera för att prioritera förlegade arbeten snarare än miljön.

20180614TalanoaNoronha

Ligia Noronha för FN:s klimatenhet diskuterar hur klimatmålen måste mötas utan att utsatta människor runt om i världen drabbas.

Detta problem är möjligen det största hotet inför framtidens klimatmålsättningar och enligt inledande presentationer av Ligia Noronha, chef på FN:s enhet för klimat, och David Turk på International Energy Agency, bör samtliga involverade i det globala samhällsbygget agera gemensamt för att motverka att vissa grupper i världen ska drabbas hårdast av klimatförändringarna.

På ämnet följde även en paneldebatt med en rad ambassadörer medverkande från bland annat Argentina, Sydafrika och Kanada i syfte att ge en bild av hur läget ser ut globalt och vad människor idag har för behov som bör åtgärdas för att de ska kunna agera miljövänligt. Rollen som nationella stater innehar lyftes också som viktiga. Länders beslutsfattare bör ta första steget för att på så vis tillgängliggöra för privatpersoner och företag att agera utifrån tydligt uppsatta regler som ämnar att påverka klimatet positivt. För att det ska ske är internationellt samarbete väsentligt och hopp lades på att världens ledande ekonomier i G20-gruppen snarast ska lyckas skapa en gemensam agenda för att åtgärda och förebygga samarbetsproblem i framtiden.

Hur når vi vår målsättning?

Konferensens sista del utgjordes av diskussioner kring praktiska lösningar på hur klimathoten faktiskt kan åtgärdas. Bland annat lyftes det fram hur EU och nationella nivåer kan påverka arbetet genom strukturomvandlingar och regelverk som uppmanar företag och andra aktörer att agera klimatsmart. Även ekonomiska incitament lyftes som väsentliga, då de kan inspirera investerare att gynna klimatsmarta lösningar och samtidigt utvinna ekonomisk vinst från dessa.

Icke-statliga organisationer samt företag med innovativa idéer medverkade och höll presentationer innehållandes vad som kan vara incitament för investeringar på detta området samt vad lagstiftande institutioner bör göra för att förbättra situationen för de företag och aktörer som vill erbjuda klimatsmarta lösningar till marknaden men har svårt nå ut på bredare front p.g.a. föråldrad byråkrati samt andra flaskhalsar. De idéer som visades upp bevisade att även enkla lösningar på vardagliga ting kan ge stor förändring och är lätta att implementera givet rätt förutsättningar för nya innovativa lösningar finns på marknaden.

Markku Markkula på EU:s regionkommitté var moderator för sista sessionen  av Talanoa-konferensen och belyste även han vikten av samarbete mellan privata och statliga aktörer och  även regionala och lokala. Markkula lyfte fram exempel från sitt hemland Finland, samt från Sverige, som båda är ledande i EU inom klimatarbete, på hur staten och privata aktörer framgångsrikt samarbetar för att gemensamma nå klimatmål i länderna. Detta behöver även på kort tid ske, inte bara i EU, utan även globalt för att världen gemensamt ska kunna möta miljöhoten och nå målsättningarna i Parisavtalet att till år 2050 inte längre lämna något koldioxidavtryck på jorden.

Fortsatt arbete i framtiden.

Talanoadialogen äger rum i olika skepnader under hela 2018 för att bereda inför att Parisavtalet träder i kraft år 2020. Internationellt samarbete, påpekades det, är kritiskt för att lyckas och med stormakter såsom USA vilka lämnar överenskommelsen kan utmaningen bli svår för de globala aktörer som vill lyckas vända den pågående miljötrenden.

Motsättningar finns dock också inom de grupperingar som erkänner att klimathot existerar. Under konferensen gavs skiljaktiga argument om främst möjligheten att kombinera ett hållbart klimat samtidigt som vi globalt upprätthåller en stadigt växande ekonomi och en växande köpkraft (för att inte tala om en växande befolkningsmängd). Samtidigt argumenterade andra talare för att den rådande och växande konsumtionsnivån vi har idag är oförenlig med en hållbar värld, vilket kräver att konsumentmönstret på jorden måste minska eller förändras om vi vill se förändring i framtiden. Frågan är dock vad som i slutänden väger tyngst för den globala världens aktörer om dessa två faktorer skulle vara oförenliga, ekonomisk tillväxt eller ett hållbart klimat?

Läs mer om Talanoa-dialogen här: 

Läs EU:s klimatmål fram till år 2030 här:

Ta del av EU for Talanoa i sin helhet här: 

Läs vår artikel om LIFE, EU:s program för klimat och energi, samt dess föreslagna utformning i nästa långtidsbudget 2021–2027 här: 

 

/Andreas Andersson Kurdve

15 Jun 2018 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information