Parisavtalets regelbok antagen vid FN:s klimatmöte i Katowice, Polen

Den 2-14 december samlades världens länder för FN:s årliga klimatmöte COP24 i Katowice i Polen. Det präglades av utformningen av Parisavtalets regelbok med fokus på genomförande och fick ett avslut under lördagskvällen den 15 december, en dag senare än planerat. Länderna hade då lyckats enas om ett gemensamt regelverk som ska styra hur det fortsatta klimatarbetet ska se ut utifrån Parisavtalet. 

Bakgrund Parisavtalet 

Parisavtalet gick i stöpet 2016 efter att världens länder i december 2015 beslutat om ett nytt bindande klimatavtal med startdatum senast 2020. Alla världens länder avtalade därmed om att alla länder ska arbeta för att temperaturökningen ska stanna vid 1,5 grader samt att den ska hållas under 2 gradersstrecket. Sedan dess har arbetet med att implementera avtalet pågått.

EU:s klimatåtgärder

Enligt Parisavtalet ska EU reducera dess gemensamma koldioxidutsläpp med minst 40 % innan 2030 i jämförelse med 1990 med avstamp i EU:s klimat- och energipaket för 2030. EU har implementerat åtgärder därom samt vad gäller förnybar energi och energieffektivitet.

Vid mötet i Katowice var det dags att enas om ett styrande regelverk

Vid klimatmötet i Katowice som var det första sedan klimatmötet i Paris 2015, utvärderade länderna gemensamt hur det globala klimatarbetet har svarat mot 1,5 gradersmålet samt hur klimatarbetet fortsättningsvis ska se ut.

Att länderna har enats om ett gemensamt regelverk innebär att de regler som omfattas av Parisavtalets regelverk äntligen har utvecklats och beslutats om. Regelverket innehåller riktlinjer som pekar ut hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden enligt Parisavtalet. 195 länder har nu signerat avtalet och 184 har ratificerat det. Alla länder var således inte belåtna med avtalet och inte heller överens om att en 1,5 graders temperaturhöjning är den övre gränsen för uppvärmning.

Nyckelresultat från klimatmötet inkluderar:

  • Ett universellt system för länder att rapportera framsteg i klimatagerande vilket innebär flexibilitet för länder som behöver det, inspiration för alla länder att förbättra sina åtgärder och kommunikation för framsteg som gjorts på tydliga och jämförbara villkor.
  • Ett resultat som präglas av konsensus och anpassning. Länderna får nu tillgång till vägledning och ett register för kommunikation gällande anpassning.
  • Ett globalt bestånds förfarande där länderna ska granska sina ambitionsnivåer utifrån den senast tillgängliga vetenskapen med kollektiva åtgärder vilka EU därtill anser nödvändiga för vidareutveckling.
  • Beslut om ekonomi och teknologi som innebär ett paket som kommer att förse länderna med försäkringar om engagemang för global solidaritet. 

− Det är mycket positivt att man nu lyckats besluta om en gemensam, robust och balanserad regelbok där länderna kontinuerligt ska förbättra sitt klimatarbete. Att närmare 200 länder enas om så pass starka regler i dagens geopolitiska klimat är en framgång och visar styrkan i Parisavtalet, säger klimatminister Isabella Lövin som lett den svenska delegationen i Katowice.

Finansieringsstöd till utvecklingsländer som viktig hörnsten 

En viktig del i Parisavtalet är att rika och välutvecklade länder ska föregå med gott exempel och minska sina utsläpp samtidigt som de stöttar andra länder i deras gröna klimatomställning. Fattigare länder ska från och med år 2020 årligen få ett stöd på 88,5 miljarder euro för att kunna implementera klimatvänliga lösningar och förebygga negativa effekter av den globala uppvärmningen.

En komplicerad fråga vid förhandlingarna har varit att utvecklingsländerna i förväg velat veta vilket stöd de rikare länderna ska bidra med vilket enligt vissa är omöjligt eftersom det inte går att säga i förväg.

Utebliven överenskommelse kring gemensamma samarbetsformer

En viktig punkt som man inte beslutade om var regler för gemensamma samarbetsformer som handlar om hur länder ska genomföra klimatåtgärder i andra länder och hur man ska bedriva utsläppshandel länder emellan. Det är tänkt att länderna ska förhandla om dessa frågor under 2019. Vad som händer efter att avtalet om finansiering tar slut år 2025 är även oklart i dagsläget.

/Julia Hanson

17 Dec 2018 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information