Rapporten State of Health in the EU om EU-medborgarnas hälsotillstånd

2016 inledde EU-kommissionen initiativet för en serierapportering med fokus på hälsa - ”State of Health in the EU” som syftar till att belysa rådande problem och vägleda EU:s medlemsländer till en förbättring av nationella hälso- och sjukvårdssystemen samt EU-medborgares hälsa. I den första rapporten i serien ”Health at a Glance: Europe 2018”, som publicerades den 22 november i år, kan man läsa att den förväntade livslängden i Europa inte ökar i lika stor utsträckning som tidigare och att det fortfarande finns stora skillnader mellan och inom länderna när det kommer till EU-medborgarnas hälsa.

"State of the Health in EU" är ett samarbete mellan OECD och Europeiska kommissionen för att öka kunskapen om EU-medborgarnas faktiska hälsotillstånd som publiceras vartannat år och innehåller en EU-översikt som ligger till grund för landspecifika analyser. Rapporten utvärderas hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, tillgänglighet och flexibilitet utifrån aktuella data. Resultat bygger på jämförande analyser av EU-invånarnas hälsotillstånd och hälso- och sjukvårdssystemen i de 28 EU-medlemsländerna, de fem kandidatländerna och tre av Eftaländerna. ”State of Health in the EU” har välkomnats av de nationella myndigheterna och hittills har Cypern, Finland, Italien, Nederländerna, Polen, Sverige och Österrike bett om ett åsiktsutbyte för att diskutera resultaten och dela med sig av bra lösningar. Rapporten ”Health at a Glance: Europe 2018” är den första i en serie av hälsorapporter med olika teman.

Den första rapporten Health at a glance: Europe 2018

Den första rapporten i serien ”Health at a Glance: Europe 2018” som publicerades den 22 november visar att den förväntade livslängden i Europa inte ökar lika snabbt som tidigare och att det är stor skillnad mellan EU-medborgares individuella hälsotillstånd mellan och inom länderna. Bland annat förväntas lågutbildade leva kortare tid än personer med högre utbildning.

Enligt rapportens resultat gör inte EU:s medlemsländer nog för att förebygga psykisk ohälsa. Därtill är det fortsatt viktigt att att bekämpa rökning, alkoholkonsumtion, fetma, antalet förtida dödsfall, garantera tillgång till vård för alla och öka flexibiliteten inom hälso- och sjukvården.

Hälsotillståndet är ojämlikt hos olika socioekonomiska grupper

Resultaten från rapporten slår bland annat fast att den förväntade livslängden ökade stadigt i EU-länderna under flera år fram till 2011 då ökningen mattades av betydligt.

Därtill finns fortfarande stora skillnader i förväntad livslängd mellan kvinnor och män, men också mellan olika socioekonomiska grupper. 30-åriga män som har en universitetsexamen förväntas exempelvis i genomsnitt leva 8 år längre än 30-åriga män som är lågutbildade.

Vidare ser man att låginkomsthushåll fem gånger oftare i jämförelse med höginkomsthushåll uppger att deras vårdbehov inte har tillgodosetts.

Enligt belägg från flera EU-länder är en femtedel av nuvarande hälso- och sjukvårdsutgifter onödiga och skulle kunna omfördelas. En lösning på detta föreslås kunna vara att en blandning av politiska åtgärder sätts in i syfte att optimera utgifter och ge valuta för pengar exempelvis vid val, inköp och prissättning av läkemedel genom utvärdering av medicinska metoder.

Det rapporteras om att över 84 000 människor dog som följd av psykiska problem i EU år 2015 och att den totala kostnaden för psykisk ohälsa uppskattas till över 600 miljarder euro per år.

Emellertid har alkoholpolitiska åtgärder minskat den totala alkoholkonsumtionen i flera länder, men alkoholintaget bland ungdomar och vuxna är fortfarande en viktig folkhälsofråga. Nära 40 procent av ungdomarna i undersökningen angav att de druckit sig berusade minst en gång den föregående månaden.

I nästa del av State of Health in the EU

Nästa hälsorapport i serien av State of Health in the EU kommer att publiceras under 2019. I den delen är de landspecifika hälsoprofilerna i fokus där särskilda förhållanden och utmaningar för alla EU-länder lyfts fram tillsammans med Europakommissionens slutsatser.

Läs State of Health in the EU här

/Michaela Wikdahl

30 Nov 2018 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information