Sammanhållningspolitiken i EU, aldrig viktigare än nu

Sammanhållningspolitiken i EU har visat positiva effekter på näringsliv och tillväxt, bland annat genom 33 450 nya svenska jobb och 18 200 nya företag under perioden för föregående budgetperiod (2007-2013). Trots resultaten riskerar sammanhållningspolitikens betydelse för Sverige att hamna i skymundan för andra budgetprioriteringar. Det skriver Lena Micko och Carola Gunnarsson för Sveriges Kommuner och Landssting i en debattartikel publicerad den 31 januari 2018.

Inför nästkommande budgetperiod som planeras påbörja efter år 2020 är förhållandena för sammanhållningspolitik hittills oklara. Nuvarande budgetperiod sträcker sig fram till år 2020 och fram till dess har Sverige från 2013 haft 20 miljarder allokerat för att stärka regioner i frågor som innovation och forskning. Inför nästa budgetperiod riskerar den summan att bli mindre.

20180214Sveriges-kommuner-och-landsting-logo_thumbnail

Brexit försvårar

I och med förhandlingarna kring Brexit samt Storbritanniens nu oundvikliga frånträdande från EU riskerar de olika budgetposterna att bli framtvingade i förmån för andra frågor. Med Storbritanniens utträde förlorar EU ungefär 13 % av sin budget, vilket är incitament för att sänka tillskotten till vissa budgetområden. Sverige, som har en restriktiv roll i hur budgeten ska utformas inom EU har uttryckt att sammanhållningspolitik är ett område som kan skäras ner på i en kommande budget.

SKL uttrycker att samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting delar regeringens uppfattning om att den totala EU-budgeten bör minska så anser de att nerskärningarna bör göras på andra områden än sammanhållningspolitikområdet, då den fyller en viktig roll för Sveriges regioner. Inför budgetförhandlingarna presenterade SKL ett medskick till regeringen med frågor som de borde ta i åtanke. Detta medskick koncentreras på de positiva effekterna de allokerade pengarna har på Svenska regioners sammanhållning, innovation och tillväxt, samt hur de tillgängliggör att politiken som bedrivs i EU kommer närmare medborgarna i länderna.

Skulle sammanhållningspolitiken i EU få en mindre budgetroll i nästa långtidsbudget uttrycker SKL att regionala insatser istället behöver kompenseras upp av Sveriges nationella budget för att kunna fortsätta fungera positivt. Detta faktum samt sammanhållningspolitikens övrigt positiva effekter på Sveriges regioner och nationellt är något SKL anser att regeringen måste ta hänsyn till i de kommande budgetförhandlingarna för perioden efter år 2020. 

/Andreas Andersson Kurdve

Läs debattartikeln här:

Läs Mikael Jansons på North Swedens ”State of Play” för 2018 här: 

12 Feb 2018 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information