Ekologiskt jordbruk i större skala skulle kunna bidra till EU:s hållbarhetsmål

Den 26 februari anordnade Forskningsinstitutet för ekologiskt jordbruk, FiBL, en konferens om det ekologiska jordbrukets bidrag till hållbarhetsmålens vetenskapliga evidens från jämförande forskning. Ett globalt alarmerande problem är att den producerade mängden mat som produceras i världen måste ökas med 50 procent för att undvika svält, samtidigt finns det risk för att maten i allt större utsträckning blir näringsfattig och dyr. Då fokus låg på att uppnå hållbarhetsmålen för 2030 presenterades forskningsresultat från studier utförda i Afrika med den huvudsakliga frågan om ekologisk produktion har möjlighet att förse världen med mat.

Utmaningar och möjligheter inom Argoekologi

Seminariet började med ett att Wilem Olthof från generaldirektorat DEVCO – gruppen för jordbruksstrategi - presenterade utmaningar och möjligheter inom agroekologi. Han menade på att när det kommer till matproduktion och jordbruk i framtiden så finns det fyra huvudsakliga utmaningar:

  1. Globalt måste vi öka mängden mat producerad med 50%, för att bekämpa svält. Maten måste vara tillgänglig och prisvärd nog för att alla ska kunna betala rör den.
  2. Förbättra matens kvalitét. Näringsvärdena är inte bra nog. Både svält och fetma är stora problem globalt och påverkas av näringen i maten.
  3. Agroekologi måste vara en del av marknaden och skapa jobb. I framförallt Afrika är det nu många unga i lantliga områden som tar första stegen in på arbetsmarknaden. I dessa områden bör agroekologi kunna vara en del av deras jobbmöjligheter.
  4. Reducera de negativa konsekvenserna av jordbruket på miljön. Detta inkluderar att förhindra jordförstöring, det vill saga att näringsämnen och mineraler urholkas från jorden, samt skogsförstörning, exempelvis när det skövlas skog för att marken sedan ska användas för jordbruk.

Till dessa fyra utmaningar tillkommer problem som uppstår när man inte kan kombinera utmaningarnas lösningar med varandra. Exempelvis skulle det krävas 30% mer mark att bruka till 2050 om hela världens befolkning vid den tiden åt tillräckligt. Detta i sig skulle betyda en ökad skogsskövling för att skapa jordbruksmarker, som skulle öka de negativa miljökonsekvenserna. För att lösa detta måste världens länder satsa i innovativa lösningar som kan se till att mer mat kan produceras utan en negativ påverkan på miljön.

”Agriculture most sustain a global growing population, at the same time as protecting the environment.” – sa Olthof.

 

Argoekologiska strategins största utmaning

Urs Niggli, Direktör på FiBL Switzerland och ordförande FiBL European Office in Brussels, höll i en del av seminariet som inriktade sig på vikten av att EU investerar i Agroekologi. Ekologiskt jordbruk är själva hjärtat av agroekologiska strategin, och därmed väsentligt för att nå Agenda 2030’s hållbarhetsmål. Dock är det ett känt faktum att ekologisk odling ofta ger mindre skördar, och därmed mindre avkastning än traditionellt jordbruk. Detta ses som den största utmaningen för den agroekologiska strategin.

Men trots att traditionellt jordbruk ofta ger “snabbare avkastning”, så är ekologiskt jordbruk i längden bättre för jordensbördighet, vilket betyder att det ofta går att odla samma mark längre vid ekologiska metoder än traditionella. Vad som behövs är metoder för att odla större skördar och avkastning i ekologiskt jordbruk. Men enligt Niggli finns det fortfarande mycket lite forskning på detta område. Med både detta samt Agenda 2030’s hållbarhetsmål i åtanke, menar han att vägen framåt för EU ligger att investera i forskning kring ekologiskt jordbruk.

Presentation av forskning från 3 afrikanska länder

Under seminariet presenterades forskning som FiBL utfört tillsammans med lokala partners under ett 10-års program i Kenya, Indien och Bolivia – presenterat av Beate Huber från FiBL- samt ett 5-års program i Ghana, Kenya och Uganda – presenterat av Irene Kadzere från FiBL. Båda programmen syftade till att ta fram vetenskapliga bevis för fördelar och nackdelar med ekologisk odling över traditionell odling. Programmen kom fram till vissa gemensamma resultat:

- Skördar från ekologisk odling är ofta mindre än den från traditionell odling.
- Dock kan detta variera från gröda till gröda. Ett exempel på när avkastningen från en gröda inte skiljer sig speciellt mycket mellan ekologisk och traditionell odling är inom majsodlingen i Kenya. Resultaten därifrån visade på skördar som inte varierade särskilt mycket mellan ekologiska och traditionella odlingar. Dock kostade det mera för själva produktionen av den ekologiska majsen, men avkastningen från den var också högre, vilket gjorde att skillnaderna mellan de båda tillvägagångssätten jämnade ut sig. Urs Niggili menar på att det är av vikt att jordbruken investerar i grödor som majs, som kan ge en liknande avkastning om det odlas ekologiskt som traditionellt.
- Ekologisk odling bevarar jordens bördighet bättre än traditionell odling.
- Bekämpningsmedel från det traditionella jordbruket dröjer sig kvar i naturen på sätt som kan få långvariga konsekvenser för människans hälsa och naturen, på grund av spår av gifterna i jorden, vatten och grödor. Vid ekologiska odlingar där de använt sig av bio-bekämpningsmedel återfanns inga gifter i jorden, vatten eller grödor.

Dessa resultat stämde överens med den bilden av ekologisk jordbruk som Urs Naggili presenterade tidigare under konferensen, och verkade som underlag för hans tes om att mer pengar behöver investeras i agroekologi.

Ett annat sätt att se på saken

”Kan ekologiskt mata världen?” Den frågan försökte Adrian Müller från FiBL svara på och förklarade hur global omställning till ekologiskt jordbruk och ansvarsfull konsumtion kan bidra till hållbara matproduktionssystem.

Müller ifrågasatte den tidigare nämnda siffran att vi skulle behöva producera 50% mer mat för att föda världen till 2050. Visserligen så skulle man behöva bruka 30% mer mark i dagsläget för att ställa om till en helt ekologisk produktion om vi vill producera samma mängd kalorier. Men både omställningen till ekologisk produktion och i att bekämpa svält menar han har andra lösningar än att just öka matproduktionen. ”If we want susatinable food systems, we have to introduce radical changes.” – menade Müller.

2050 beräknas det finnas 9 miljarder människor i världen. I dagsläget produceras i snitt 3000/dag kcal per person. Men detta betyder inte att alla dessa kalorier används. I dagsläget slänger vi globalt en tredjedel av all mat producerad och det mesta av detta är varor som gått ut i datum innan det köps av en konsument. Dessutom har vi i dagsläget en väldigt hög animalproteinbaserad kost. Väldigt mycket av den mark som idag brukas går åt till att föda denna djurproduktion, inte till grödor som föder människor. Müller menar därför att fokus måste ligga på att minska matsvinn och använda mindre mark till djurfoder. Vi behöver endast en fjärdedel av den animaliska protein vi äter idag. Om vi alltså skulle ha en lägre animalproteinbaserad kost, samt minska vårt matsvinn så finns möjligheten att omställa till ett helt ekologiskt jordbruk – och ändå producera tillräckligt med mat för att föda världen.

Läs mer om FiBL och deras forskning och projekt på deras hemsida.

/Clara Lundén

11 Mar 2019 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information