EU-förslag för kriterier för biobränsleråvaror

EU-kommissionen har sedan ett halvår tillbaka arbetet med att lyfta fram konkreta kriterier som ska prägla produktionen av förnybar energi och undanhålla produktionen av vissa biobränsleråvaror från att inkluderas i EU:s förnybara energipolitik. Nu ligger förslaget på bordet som föreslår att biobränslen som produceras av råvaror som i sin tur tränger undan annan odling samt ger upphov till ytterligare växthusgasutsläpp inte ska ingå i EU-målen för förnybar energi till 2030. EU-kommissionen vill gärna ha synpunkter på förslaget som ligger ute till och med den 8 mars.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att stoppa biobränslen som produceras av råvaror som tränger undan annan odling och riskerar att motsägelsefullt nog bidra till skogsskövling från att ingå EU:s mål för förnybar energipolitik. Om förslaget antas kommer vissa biobränsleråvaror inte längre att räknas in i EU:s politik om förnybar energi i framtiden. EU:s medlemsländer kommer fortfarande att kunna importera och använda dem men skillnaden blir att det inte längre blir möjligt att betrakta dem som hållbara eller delaktiga i målet för förnybar energi 2030. Kritik har riktats mot EU-kommissionens förslag på kriterierna som till en början var ett resultat av Europaparlamentets protester mot det nuvarande stora beroendet av palmoljeimporter till transportsektorn. 

Förslag som begränsar produktionen av vissa biobränsleråvaror

EU-kommissionens förslag innebär ett nytt förhållningssätt för att komma åt de växthusgasutsläpp som kommer från indirekt markanvändning av tidigare betesmarker eller jordbruksmarker, från början avsedda för livsmedel- och fodermarknader, som sedan används för produktion av bränslen från biomassa. Problemet är att omvandling av tidigare jordbruksmark som historiskt avsett livsmedel- eller foderproduktion till produktion av biobränslen eller biovätskor leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Det är också fallet om det sker en expansion av jordbruksmark för att kompensera för ökande odling av råvara för biomassa på traditionell jordbruksmark eller för att etablera sådan odling i områden med hög kollagring såsom skogar, våtmarker och torvmarker. I EU:s befintliga bestämmelser för förnybar energi är hållbarhet och besparingar av växthusgaser viktiga kriterier men dessa utsläpp är inte inräknade i EU:s mål om förnybar energiproduktion till 2030, även fast vissa biobränslen orsakar mer utsläpp. 

EU-kommissionens förslag innehåller därför en uppsättning kriterier för certifiering och bestämning av biobränsleråvaror som har en låg respektive hög indirekt markanvändning av biobränslen med förändringsrisk. En expansion av ett produktionsområde med ett högt observerat koldioxidförråd kan exempelvis orsaka negativa effekter för annan odling och ska därför från och med nu inte längre ingå i EU:s beräkningar om förnybar energi. 

Vissa livsmedelsgrödor kommer att betraktas som ohållbara

EU-kommissionens förslag innebär därför att vissa grödor som ingår i dagens livsmedelproduktion kommer att anses som ohållbara medan råvaror som kan bevisa att de inte bidrar till skogsskövling och undanträngning av annan odling kommer att prioriteras i EU:s förnybarhetspolitik. De som kommer anses som ohållbara är huvudsakligen spannmål och andra stärkelserika grödor, sockerarter och oljeväxter samt grödor för jordbruksändamål som odlas på vissa marker, palmoljan är ett exempel på en sådan råvara. Grödor, livsmedelsprodukter och biobränslen som odlats på tidigare oanvända marker samt grödor producerade av småbönder med en mark på mindre än fem hektar kommer att gå att bevisa som hållbara. 

Så kallade ”outnyttjade landområden”, det vill säga områden som i en sammanhängande period av minst 5 år före produktion av biobränslen, inte har använts för odling av livsmedel till människor eller djur av olika slag, kommer fortsättningsvis ingå i EU:s mål för förnybar energiproduktion vid framtagandet av biobränslen.

Därtill framkommer att biobränslen, biovätskor och biomassa kommer att certifieras som låga utsläppsbränslen om alla kriterier i EU-direktivet om förnybar energi från 11 december 2018 är uppfyllda.

Läs mer om EU-kommissionens förslag och i syfte att lämna synpunkter

Vad händer nu?

EU-kommissionens förslag ligger ute en månad framåt innan det förväntas antas den 14 mars med möjligheter därefter för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (Ministerrådet) att rösta om det. Ifall förslaget antas kommer det att bli direkt bindande för alla EU:s medlemsländer.

/Julia Hanson

 

 

13 Feb 2019 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Julia Hanson

Mer information