Kroatiens prioriteringar inför sitt kommande EU-ordförandeskap

Den 4 december i Bryssel presenterade Kroatiens EU-ambassadör tillsammans med tankesmedjan European Policy Centre (EPC) prioriteringarna för Kroatiens kommande ordförandeskap i Europeiska unionens råd, det så kallade Ministerrådet, som tar vid efter Finlands ordförandeskap efter årsskiftet.

Från och med den första januari 2020 tar Kroatien över rollen som ordförande i Europeiska unionens råd efter Finland som innehaft ordförandeskapet under hösten. Jämte ansvaret att vara ordförandeland innebär det automatiskt en unik möjlighet att sätta Ministerrådets agenda under 6 månader och föra upp sina frågor på dagordningen för Ministerrådets möten. Enligt Kroatiens EU-ambassadör Irena Andrassy kommer Kroatien under sitt första ordförandeskap fokusera på fyra huvudsakliga prioriteringar utöver förhandlingarna kring EU:s nästa långtidsbudget:

  • Ett Europa som utvecklas med fokus på att stärka den inre marknaden genom sund konkurrens, motverka ungdomsarbetslöshet i glesbefolkade områden. Samt ett fokus på den gröna given med hållbar tillväxt som ska genomstråla alla tematiska policyområden i EU-kommissionens arbete.
  • Ett Europa som förenar med fokus på energiunionen, digitalisering, transport och utbyte av kultur och kunskap genom program som Erasmus.
  • Ett Europa som skyddar med fokus på cyberförsvar och migrationsfrågor både genom stärkt gränsförsvar men också en human migrationspolitik.
  • Ett inflytelserikt Europa syftar på EU:s utvidgningspolitik i strävan att ge EU en stark röst externt utanför EU:s gränser. I detta hänseende kommer ett särskilt fokus riktas mot utvidgningsprocessen kring Nordmakedonien och Albanien där Kroatien vill lösa de motsättningar som finns i Europeiska Rådet gällande ländernas omdiskuterade tillträde som nya medlemsländer i EU. Därtill vill Kroatien bygga ett starkt regelverk för utvidgningspolitik i framtiden och att ha ett starkt partnerskap för östra Europa inom områden som säkerhets- och handelspolitik.

EU:s fleråriga budget 2021–2027

Den första prioriteringen är att nå en konsensus mellan medlemsländerna kring EU:s fleråriga budget. Just nu finns motsättningar i Ministerrådet kring hur stor budgetramen faktiskt ska vara och ett aktivt ordförandeskap kommer att krävas för att beslut om budgeten ska kunna fattas innan 2021 då det nya ramverket ska träda i kraft. Målet med förhandlingarna är att budgetramen skall vara färdig så snart som möjligt för att inte försena EU:s programstart 2021. Trots att det brådskar att komma överens går åsikterna på många punkter fortfarande isär mellan medlemsländerna vilket kan försena processen. Det slutgiltiga antagandet av budgetramen måste i sådana fall ske under det tyska EU-ordförandeskapet under den andra halvan av 2020 innan nästa långtidsbudget startar 2021.

Diskussioner om ny EU-institution med ansvar för EU-lagstiftning

Då EU-kommissionens ordförande Ursula Von Der Leyens vill se en ”konferens om EU:s framtid” förväntas nästa ordförandeland spela en viktig roll. Inom ramen för detta diskuteras grundandet av en ny EU-institution som kommer att fokusera på att utveckla befintlig EU-lagstiftning och grundfördrag. Precis hur projektet kommer att se ut är ännu oklart, men enligt EU-kommissionen är tanken att ”konferensen om EU:s framtid” ska bidra till en fördjupad demokratisk dialog mellan unionen och dess medborgare.

/Oskar Helsing

16 Dec 2019 Medborgarnas EU

Medborgarnas EU

För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, hälsa, utbildning, kompetensutveckling, turism och attraktiva livsmiljöer.

Kontakt: Julia Hanson

Mer information