På G i Europaparlamentet 2020

Ett nytt år har inletts och arbetet i Europaparlamentet har kommit igång med nya prioriteringar. Högt upp på agendan ligger klimatet då EU-parlamentarikerna innan årsskiftet utlyste ett klimatnödläge med syftet att skicka en signal till EU:s makthavare. Här ges några exempel på vad våra folkvalda EU-parlamentariker kommer att debattera under året.

Miljö och klimat

Högt upp på agendan inför 2020 ligger klimatet. Den 28e november beslutade Europaparlamentet under plenarmötet i Strasbourg att utlysa klimatnödläge med syfte att sända en signal till makthavare inom EU och i medlemsstaterna om det trängande behovet att minska unionens koldioxidutsläpp. Bara någon vecka efter detta presenterade den nya EU-kommissionsordföranden Ursula Von der Leyen förslaget på en europeisk grön giv (Green deal). Flera av lagförslagen i den gröna given är tänkta att läggas fram till Europaparlamentet och Ministerrådet under 2020. Däribland en klimatlag som syftar till att rättsligt fastställa unionens ambition att vara koldioxidneutral år 2050. Detta förslag tillsammans med en rad andra som behandlar bland annat EU:s framtida skogsstrategi, Energistrategi och en aktionsplan för cirkulär ekonomi kommer att debatteras i Europaparlamentet under det kommande året. Globalt sett stödjer Europaparlamentet den gröna given men vill höja ambitionsnivån. Man vill bland annat att den kommande europeiska klimatlagen ska innehålla högre ambitionsnivåer när det gäller EU:s utsläppsminskningsmål för 2030, det vill säga 55 procent år 2030 jämfört med år 1990, i stället för ”åtminstone 50 procent mot 55 procent”, vilket föreslagits av EU-kommissionen.

EU:s långtidsbudget

Diskussionen kring EU:s långtidsbudget kommer att fortsätta in i 2020. Det råder fortfarande oenighet mellan medlemsstaterna kring hur mycket varje medlemsland ska betala som medlemsavgift till EU. Kroatien som nu tar över ordförandeskapet i Europeiska Unionens råd efter Finland har satt det som en topp-prioritering att ena medlemsstaterna kring ett budgetförslag. Efter att konflikterna på Ministerrådsnivå är över väntar förhandlingar med Europaparlamentet för ett slutgiltigt beslut om långtidsbudgeten som planeras att börja gälla från och med 2021. I relation till EU-kommissionens ursprungliga förslag om att medlemsländerna ska bidra med 1,1 procent av BNP till EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027, är Europaparlamentets föreslag att länderna ska bidra med 1,3 procent av BNP. Europaparlamentet vill därtill se att EU skaffar sig egna intäkter i nästa långtidsbudget istället för att enbart förlita sig på medlemsländernas bidrag. Dessa medel föreslås baseras på en ny bolagsskatteordning, intäkter från EU:s utsläppshandelssystem och en ny plastskatt.

Utvidgningspolitiken

På toppmötet den 17–18 oktober 2019 där medlemsländernas stats- och regeringschefer sammanträdde blockerades initiativet att öppna för anslutningssamtal med Albanien och Nordmakedonien av flertalet medlemsländer. Europaparlamentet anser däremot att EU bör inleda anslutningsförhandlingarna med Albanien och Nordmakedonien som uppfyllt de uppställda kraven och ska framåt se över hur möjligheterna för anslutning ser ut för länderna även på västra Balkan. Diskussionen kring Albanien och Nordmakedoniens eventuella inträde i unionen lär därför fortsatt diskuteras under det kommande året.

Stärkt säkerhet och stärkta rättigheter

Andra lagförslag som berör rättigheter för flygpassagerare, bättre cancervård inom unionen, hur EU ska hantera digitalisering och förslag för att stärka unionens yttre gränser kommer också läggas fram i parlamentet under 2020. Exempelvis sker förhandlingar mellan Ministerrådet och Europaparlamentet just nu om förslag kring bekämpning av terrorisminnehåll på nätet och tillfälliga gränskontroller i Schengenområdet.

 

/Oskar Helsing och Julia Hanson

 

Läs mer om planerad verksamhet i parlamentet här

 

Medborgarnas EU

För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, folkhälsa, jämställdhet, kompetensutveckling, turism och civil- och demokratifrågor.

Kontakt: Julia Hanson

Mer information