Skärmavbild 2021 02 02 Kl. 10.19.14

Årets första SveReg-seminarium med fokus på den europeiska gröna given

Den 25 januari organiserade North Sweden tillsammans med de svenska stads- och regionkontoren och Sveriges Kommuner och Regioner i Bryssel (SveReg) ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Representanter från EU-kommissionen, Europaparlamentet, den svenska representationen samt SveReg medverkade för att ge sina perspektiv på arbetet med EU:s ambitiösa klimatpolitik.

Med fokus på EU:s nya tillväxtstrategi ”Den europeiska gröna given” arrangerade de svenska stads- och regionkontoren och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel (SveReg) ett webbinarium den 25 januari. EU:s nya klimatfokuserade politik får stor påverkan på Sveriges kommuner och regioner eftersom det är de lokala och regionala myndigheterna som står för genomförandet av politiken. Webbinariet samlade över 200 deltagare däribland aktörer från såväl politisk nivå som tjänstemannasidan i regioner och städer runtom i Sverige.

Daniel Mes från klimatkommissionär Frans Timmermans kabinett inledde och berättade om EU-kommissionens ambitioner inom ramen för den gröna given och att fokus på klimatet ligger fast trots pandemi och medföljande ekonomisk kris. Han betonade att den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten kommer att skynda på den gröna omställningen och att arbetet genomsyrar alla EU:s politikområden. Mes lyfte även vikten av stor samverkan med regioner och städer som spelar en nyckelroll i den gröna omställningen.

Arvid Palmkvist, klimatråd vid den svenska representationen, berättade om den svenska inställningen till den gröna given och klimatarbetet och underströk vikten av de sociala aspekterna i den gröna omställningen som måste vara rättvis för att vi ska lyckas. Han betonade även att Sverige ligger i framkant i arbetet tack vare gröna, tekniska lösningar och rikliga naturtillgångar såsom till exempel skogen som bidrar på många olika sätt i omställningen.

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker, redogjorde för förhandlingarna kring EU:s nya klimatlag där ministerrådet vill se en minskning på minst 55 % av koldioxidutsläppen till 2030 medan Europaparlamentet vill vara ambitiösare och driver – 60%. Hon underströk vikten av en stark klimatlag som fungerar som inspiration för andra länder och kontinenter och påpekade att det är regional och lokal nivå som till mångt och mycket kommer att stå för genomförandet.

Andreas Hagnell, handläggare på SKR med fokus på miljö och energi, presenterade SKR:s arbete kopplat till den gröna given där fokus ligger på fyra frågor i nuläget: revidering av energieffektivitetsdirektivet och förnybarhetsdirektivet samt byggnaders energiprestanda och taxonomi (hållbara investeringar). SKR betonar i sina ståndpunkter att försvårande detaljkrav för till exempel bioenergi, biodrivmedel, fjärrvärme måste undvikas för ett effektivt klimatarbete.

Webbinariet avslutades med en panel där representanter från SveReg fick möjlighet att berätta hur man vid EU-kontoren arbetar med den gröna given. Lotta Rönström från North Sweden berättade om arbetet med att öka förståelsen på EU-nivå för den viktiga rollen som skogen och ett aktivt och hållbart skogsbruk spelar i den gröna omställningen, vilket både kopplar till den pågående revideringen av EU:s klimat- och energilagstiftning och EU:s taxonomi.

/Lotta Rönström

Mer information om webbinariet finns att läsa på Sveregs hemsida

Länk till Europaforum Norra Sveriges position om skogen

02 Feb 2021 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information