Användningen av skoglig biomassa för energiproduktion i EU

EU- kommissionens gemensamma forskningscentrum JRC (Joint Research Centre) har publicerat en rapport som en del av deras långsiktiga plan att bedöma EU:s globala tillgång och efterfrågan på biomassa och därigenom sammanhängande hållbarhet. Studien syftar till att främja förståelsen för huruvida skoglig biomassa för energi kan produceras, bearbetas och användas på ett hållbart och effektivt sätt utan att orsaka avskogning, nedbrytning av livsmiljöer eller förlust av biologisk mångfald.

Skogarna uppfattas ofta vara en av lösningarna till de två viktigaste miljökriserna som plågar vår planet idag: klimatförändring och förlusten av biologisk mångfald. EU har utformat den europeiska gröna given med det specifika syftet att mildra båda företeelserna. Där ingår strategin för biologisk mångfald 2030 som en komponent för dess genomförande. I strategin  hänvisas det till en rapport om användningen av skogsbiomassa för energiproduktion före utgången av 2020, och att det finns en åtföljande åtgärd av EU:s bioekonomistrategi med titeln "Bedömning av EU och global tillgång och efterfrågan på biomassa och tillhörande hållbarhet". 

Som svar på strategin har JRC:s forskare skrivit den här rapporten som täcker hela värdekedjan av skoglig biomassa, från den primära träproduktionen, till bearbetning och användning av trä; till dess återanvändning. 

Rapporten syftar till att 

  • Ta vara på tillgängliga uppgifter som rör användningen av skoglig biomassa för bioenergi. 
  • Bedöma användningen av skoglig biomassa i EU med fokus på bioenergi. 
  • Ge förslag på hur kunskapsbasen om skogarna kan förbättras på ett harmoniserat sätt. 
  • Belysa hur klimatförändringarna kan begränsas genom bevarandet av den biologiska mångfalden som härrör från rapporten. 
  • Ge rekommendationer för framtida forskning. 

Rapporten börjar med att göra en djup analys av den statistik som finns tillgänglig i ämnet som kvantifierar den skogliga biomassa som cirkulerar inom energisektorn. Rapporten ger sedan en översikt över nedbrytningen av skoglig biomassa som används för bioenergi i EU och analyserar trenderna. Den cirkularitet som kännetecknar skogssektorn beskrivs också genom en analys av biomassaflöden i EU som bygger på statistisk analys och expertkunskap. Vikten av att kombinera jordobservation och statistik för att kvantifiera naturkapitalet i våra skogar förklaras, samtidigt som man illustrerar de tekniker som används för att både harmonisera data från hela EU i samarbete med nationella experter för skogsinventering och fjärranalysdata. 

Toppar och grenar 

JRC-rapporten drar de inledande slutsatserna att den övervägande delen av bioenergi i EU erhålls från restprodukter samt att bioenergi från restprodukter har låga risker kopplade till negativ påverkan på klimat och biologisk mångfald. Scenarierna för ökat nyttjande av rester i skogsbruket som toppar och grenar beskriver dock aktuell och framtida bioenergianvändning i Sverige. 

Uttag av toppar och grenar under lokalt bestämda gränsvärden samt anläggning av ett nytt skogsbestånd på mark där skog avverkats eller inte tidigare funnits (beskogning) lyfts fram som strategier med positiv eller neutral inverkan på klimat och ekosystem. 

Rapporten riktar även in sig på de konsekvenser som skoglig bioenergi har för koldioxidutsläpp och biologisk mångfald. Ett litteraturbaserat tillvägagångssätt tillämpas för att bedöma inverkan på koldioxid och biologisk mångfald hos de olika bioenergivägar som studeras. Begreppet hållbar skogsförvaltning banar väg för en diskussion om tre specifika insatser som vanligen, men inte uteslutande, är förknippade med efterfrågan på bioenergi (borttagande av avverkningsrester, beskogning och omställning av naturskogar till odlingar).  

Rapporten pekar också på att avvägningen mellan olika intressen måste göras av politikerna och att rapporten inte väger in andra politiska aspekter som exempelvis:  

  • Bioenergins stabiliserande roll i elsystemet 
  • Försörjningstrygghet 
  • Utveckling av landsbygden 
  • Arbetstillfällen och inkomster 

Från den kvalitativa riskbedömningen kan därefter avvägningar göras, behandlas och ses som en del i hela det skogliga systemet. 

Läs mer här 

För att läsa hela rapporten 

/Andreas Stenlund

 

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information