Den nordiska energisektorns bidrag till EU:s nya klimatmål

EU har, i enlighet med den gröna given, beslutat om en höjning av det gemensamma klimatmålet till 2030. Det nya målet innebär en minskning av växthusgasutsläpp med 55 procent jämfört med nivån 1990 och för att klara detta krävs en kraftigt ökad energiproduktion. Den 16 juni anordnade därför Nordenergi, paraplyorganisationen där elproducenter från Sverige, Danmark, Norge, Island och Finland samarbetar, ett webbinarium som behandlade hur den nordiska energisektorn kommer att kunna bidra till EU:s nya klimatmål genom att vara ledande inom grön energi.

För att uppnå målet om klimatneutralitet till 2050 har EU beslutat om en höjning av det gemensamma klimatmålet till 2030. EU:s nuvarande energi- och klimatlagstiftning utgår från det tidigare 2030-målet, vilket fastställer en minskning av koldioxidutsläpp med 40 procent. I juli kommer därför EU-kommissionen presentera förslag för hur den kommande lagstiftningen ska se ut genom ett lagstiftningspaket kallat Fit for 55, med det nya målet om en minskning av växthusgasutsläppen med 55 procent. För att EU ska kunna nå sitt nya höga klimatmål behövs stora mängder energi och här spelar de nordiska länderna en viktig roll i att leverera grön energi. Nordenergi anordnade därför den 16 juni ett webbinarium rörande framtiden för den nordiska energisektorn. 

Stort fokus på direktivet för den europeiska handeln med utsläppsrätter, EU-ETS 

Webbinariet inleddes med att Åsa Pettersson, ordförande för Nordenergi talade om den ökande efterfrågan på energi, som kommer att komma som en reaktion på det nya klimatmålet. Hon konstaterade att det är viktigt att lagar och relevant politik hänger med i utvecklingen, då det annars finns en risk att den teknologiska utvecklingen hämmas istället för att främjas. Hon betonade slutligen att 55-paketet inte ska ses som ett satt mål, utan snarare som en miniminivå för utsläppsminskningen.  

Jukka Makkonen, från det finska energibolaget Finnish Energy, fortsatte med att tala om de olika energikällor som nu behöver användas i större utsträckning för att klara av omställningen. Makkonen problematiserade även direktivet för den europeiska handeln med utsläppsrätter, EU-ETS, som för nuvarande omfattar industrisektorn, energiproduktion och vissa delar av flygsektorn, men som troligen kommer utvidgas till att även omfatta sjöfart och möjligtvis även vägtransporter. Han menade att det finns svårigheter för företag och industrier att förstå och på ett bra sätt tillämpa det nya direktivet och lyfte därtill hur detta kan komma att påverka de ekonomiska aspekterna av omställningen, där han ställde sig frågande till vilka som då kommer att vilja gå in och investera i de olika sektorerna.  

Jørgen Madsen, från det danska energibolaget Ørsted, lyfte EU-ETS-direktivet ur en mer positiv synvinkel. Madsen menade bland annat att revideringen av EU-ETS kommer att leda till att koldioxidpriserna når en nivå vilken gör att kol inte längre är gynnsam på marknaden, men konstaterade samtidigt att det nuvarande EU-ETS-direktivet ännu inte står i linje med EU:s utökade klimatmål. Madsen belyste även att för att klara det nyligen utsatta målet, behöver växthusgasutsläppen sjunka med mellan 3,8 och 5,6 procent varje år.  

Biomassa på agendan vid paneldebatt med Europaparlamentariker  

Webbinariet avslutades med en paneldiskussion där EuropaparlamentarikernaLineaSørgaard-Lidell och Pär Holmlund deltog. Sørgaard-Lidell inledde med att tala om skyldigheten att hantera och stävja klimatförändringarna inför kommande generationer, men uttryckte samtidigt att hon inte vill se klimatförändringarna som en kris. Hon hade själv hoppats på att minskningsmålet skulle bli större än 55 procent, men betonade samtidigt att målet om 55 procent är ett minimimål. Även Holmlund uttryckte att 55-procentsmålet bör ses som en lägstanivå och menade därtill att revideringen av utsläppsmålet nog är det viktigaste EU-kommissionen kommer att presentera under sina fem år. Han lyfte även revideringen av EU-ETS som en av EU:s viktigaste lagstiftningsändringar.  

Under paneldebatten behandlades sedan tre centrala frågor, den första rörde biomassa där båda Europaparlamentarikerna ansåg att biomassa och i förlängningen skogsbruket har ett viktigt användningsområde, men de konstaterade även att det finns ett behov av tydliga hållbarhetsregler och att ett större fokus bör ligga på elektrifiering. Vidare berördes även EU-ETS och huruvida inkomsterna från EU-ETS ska tilldelas EU eller medlemsländerna, samt huruvida fler sektorer borde omfattas av direktivet. Holmgren menade att det är viktigt att inte vägtransporter inkluderas i direktivet, men att sjöfart på sikt skulle kunna inkluderas. Han ansåg dessutom att det är viktigt att inkomsterna från EU-ETS går till medlemsländerna och inte EU. Sørgaard-Lidell uttryckte istället att det är bra att EU-ETS expanderar, då det skulle innebära mer jämlika förhållanden som kan driva marknaden till förändring. Hon menade även att den gröna omställningen kommer att gynna oss alla och att det därför inte bör spela någon roll ifall inkomsterna tilldelas medlemsländerna eller EU.  

Läs mer om webbinariet här.   

Läs Nordenergis positionspapper här. 

Läs om Fit for 55 här.  

/ Matilda Albertsson  

 

 

 

22 Jun 2021 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information