EU har höga jämställdhetsambitioner och betydande framsteg har gjorts inom området under de senaste årtiondena. Ändå är det fortfarande inte helt jämställt i EU:s medlemsländer, könsklyftorna kvarstår och på arbetsmarknaden är kvinnor överrepresenterade inom lågbetalda sektorer och underrepresenterade i ledande positioner. EU-kommissionen är en motor i det europeiska samarbetet, men hur jämställd är egentligen EU-kommissionen och hur går arbetet för att uppnå EU:s jämställdhetsambitioner?  

Hur jämställt är egentligen EU-kommissionen?  

Webbinariet inleddes med att författarna Miriam Hartlapp och Agnes Blome beskrev könsfördelningen bland EU-kommissionens kommissionärer över tid och gjorde en analys av de faktorer som påverkat denna utveckling. Hartlapp inledde med att tala om varför det är viktigt att analysera könsfördelningen inom EU och kvinnligt ledarskap inom EU-kommissionen. Hartlapp uttryckte att i och med att det är EU-kommissionen som har makten att initiera lagstiftning, besitter även EU-kommissionen kraften att driva förändring. Därför skulle en jämnare könsfördelning inom EU-kommissionen leda till lagstiftning som är bättre anpassad efter kvinnors behov inom unionen, menade Hartlapp.  

Blome, fortsatte med att tala om hur könsfördelningen mellan män och kvinnor varierar mellan de olika EU-länderna och pekade bland annat ut Sverige som enbart haft kvinnliga EU-kommissionärer sedan landets inträde i unionen, men underströk samtidigt att kvinnor fortfarande är underrepresenterade inom EU-kommissionen. Vidare talade hon om hur olika aktörer kan tackla den kvinnliga underrepresentationen inom EU, där hon bland annat menade att det behövs ett större fokus på de horisontella könsskillnaderna, där även den nationella bakgrunden behöver tas i beaktning. Hon menade vidare att de nationella regeringarna behöver ta ett större ansvar i arbetet med normer kring och attityder mot kvinnor i toppolitiska positioner inom medlemsländerna.  

Webbinariet fortsatte med att Lut Mergaert och Rachel Minto, som båda forskar kring jämställdhetsintegrering, det vill säga de olika styrinstrument som ska bidra till att EU-kommissionens förslag på ett bättre sätt genomsyras av och integrerar olika jämställdhetsaspekter, presenterade sin rapport om EU-kommissionens jämställdhetsarbete. Författarna uttryckte att det finns ett flertal brister inom EU-kommissionens jämställdhetsintegrering, bland annat att det finns en manlig norm och kultur inom EU-kommissionen, samt att EU-kommissionen har en bristande effektivt när det kommer till att implementera jämställdhetsintegreringen.  

Vikten av en mer sammanhållen och integrerad strategi  

Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten deltog i webbinariet där hon betonade att de hinder som finns för ett jämställt samhälle är desamma för alla politiska institutioner och är därför inte någonting unikt för EU-kommissionen. Hon lyfte därtill att kvinnliga politiker ofta möter andra krav än manliga politiker, både på ett professionellt, men även på ett personligt plan.  

Webbinariet avslutades med att Cecilia Malmström, Sveriges tidigare EU-kommissionär under mandatperioderna 2010–2014 och 2014–2019, uttryckte vikten av att EU-kommissionen har en mer sammanhållen och integrerad strategi när det kommer till att tackla de könsbaserade skillnaderna inom EU-kommissionen. Hon lyfte även hur Covid-19 pandemin har haft en ojämn påverkan, där Europas kvinnor drabbats hårdare av bland annat arbetslöshet, men även hur mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin. Hon uttryckte därtill att hon inte helt ställer sig bakom att det skulle finnas ett generellt systematiskt motstånd mot kvinnor inom EU-kommissionen, vilket tidigare uttryckts under webbinariet och lyfte istället att de könsbaserade skillnaderna beror på okunskap och betonade att EU-kommissionen genomgått stora förändringar under de senaste åren.  

Läs mer om webbinariet här. 

Läs mer om EU: jämställdhetsarbete här. 

/ Matilda Albertsson