Utvecklad kraftsamling genom extern expertis

Den tidigare studien av OECD över Northerns Sparsely Populateda Areas från 2017 har spelat stor roll för många processer som följt efter det, inklusive fördjupade OECD-processer kopplat till urfolk och hållbara gruvregioner och inte minst att i EU börja arbeta fram en landsbygdsvision och dagens landsbygdsagenda som verktyg för att också belysa mindre urbana regioners utvecklingsbehov. Detta utifrån att OECD i diskussionerna runt NSPA-studien börjat belysa olika typer av landsbygd och inte bara ”städer och resten” som tidigare var dikotomin som gällde, med NSPA-studien som en fallstudie för mer avlägsen glesbygd som behöver sina specifika anpassade utvecklingsstrategier. Genom North Swedens och NSPA:s engagemang i EU:s arktiska agenda har också den arktiska regionen lyfts in i detta arbete med landsbygdsperspektiven i EU, som i sin tur även renderat initiativ kring det som kallas smart villages och att även mindre städer är viktiga motorer för utveckling i EU, där North Sweden kunnat etablera ett nätverk för små och medelstora städer (SMC) med en årlig konferens i Bryssel.

Framförallt byggde den OECD-studien vidare på tidigare rapporter från Nordiska Ministerrådets forskningsorgan Nordregio som NSPA gick in i samverkan med när nätverket bildades i början av 2000-talet för att skapa gemensam kraft i påverkansarbetet i EU. Genom detta har NSPA-regionerna kunnat komma in i direkt dialog med EU kring utvecklingspotentialer och få extern välrenommerad expertis att lyfta regionernas behov och möjligheter vilket ger mer trovärdighet och bättre underlag för sådana diskussioner. Det var argument för EU-kommissionen att lägga in de extra gleshetsmedel som NSPA-regionerna får i EU:s regionalstöd och gå i god för det gentemot många andra som också arbetar för sådana extra stöd.

Det självklara är inte alltid självklart

Det är också av vikt att se att det som kan uppfattas självklart på hemmaplan inte är det för omvärlden. Ett exempel är att satsningar på infrastruktur är en självklar central fråga för aktörerna i norra Sverige att kunna utveckla glesbefolkade regioner med långa avstånd, samtidigt som EU ansåg att sådana satsningar tar för mycket resurser från övrigt, baserat på även underlag som OECD tagit fram, och därför inte ville att norra Sverige skulle kunna använda också regionalstöden till infrastruktur eller ens bredband. När OECD i sin rapport från 2017 konstaterade att infrastruktur verkligen är centralt för utvecklingskraften, så underlättar det förstås argumentationen och EU gav särskilda undantag i regionalstöden att också kunna stärka infrastrukturen.

Det är perspektiv att ha med sig i rapporter av dessa slag, att se att de ger argument som skall bära gentemot beslutsfattare som inte har den kunskap som vi har om våra regioner och det genom extern expertis som gör en fristående analys och inte bara vi som ger uttryck för våra egna uppfattningar eller konsultrapporter som rena beställningsverk och därmed ganska liten trovärdighet i botten.

Detta samtidigt som studier av detta slag förstås också är underlag för egna diskussioner i varje region om det som sägs. De kan givetvis inte fånga allt eller ge en rättvisande bild i alla delar med 14 regioner som har mycket gemensamma karakteristika, men också stora skillnader mellan sig och inte minst inom sig. Beställningen har inte varit att fånga varje region utan NSPA samlat, men för den skull har det tagits fram regionala analyser som också fångar mycket av värde och i samspel med de aggregerade slutsatserna för hela geografin blir relevanta och bra underlag för också det lokala hemmaplansarbetet. Det är att se som stöd för de egna funderingarna och en anledning att vrida och vända på sina egna föreställningar om vad som krävs för att bidra till hållbar utveckling i de egna strategierna och vilka krav som bör ställas på nationella nivå och även EU för att bidra till detta och hur den gemensamma kraften kan stärkas genom samverkan med andra regioner och strategiskt utbyte över hela NSPA för att stärka den gemensamma och egna utvecklingskraften.

Att bygga vidare för en ny tid med gamla utmaningar

Inför den ny kommande programperiod i EU med sina olika regionalstöd med flera instrument och att det sedan den tidigare studien lanserades 2017 hunnit hända väldigt mycket. Både i en omvärld som i många delar ser helt annorlunda ut än då och att den gröna omställningen som var mer en diskussion i den förra studien om potentialer för norra Sverige, har blivit en reell drivkraft för stora investeringar och behov av insatser för att orka bära i samhällena, att ta hänsyn till för bättre anpassade strategier. Diskussionen mellan North Sweden, som initierade och höll i den förra processen, har fortsatt och OECD har medverkat i olika sammanhang för att ge tyngd åt argumenten i EU även efter att den rapporten lanserats.

I och med att EU-kommissionen etablerat ett Technical Support Instrument (TSI) genom Generaldirektoratet för Reformer, numera Reform and Investment Taskforce (SG Reform), som syftar till att stöda reformer runtom i EU som bidrar till EU:s övergripande målsättningar om en grön och digital omställning, så etablerades en dialog och kunde under 2021 genom North Sweden tas fram en ansökan att gå via regeringarna i Sverige och Finland som formellt ansöker om dessa stöd. Norge som inte är med i EU kan inte få del av detta, men valde ändå att med egna medel gå in då det ansågs så viktigt också för de norska regionerna att samla sig inom NSPA också denna gång. Efter beslut från EU-kommissionen togs en projektplan fram i samspel mellan OECD att genomföra arbetet, DG Reform och de 14 regionerna genom sina EU-kontor, vilket är lite unikt i sig att samverkan för NSPA ofta är enklare via Bryssel.

För OECD sågs det nog lite som att uppdatera sin förra studie, medan det ganska snart stod klart att detta var något mycket större med allt som hunnit förändras, samtidigt som i grunden mycket av förutsättningarna och behoven är desamma. Glesheten och de demografiska utmaningarna finns där fortsatt och norra Sverige och hela NSPA har alltid legat där det legat, mitt i det europeiska Arktis i geopolitiken och råvaruflödena samt förnyelsebara energiproduktionen och pågående klimatförändringar.

Om den förra studien kan sammanfattas med att NSPA är regionerna som ligger i framkant inom många områden, så är det samtidigt sårbara samhällen med avsaknad av kritisk massa inom många delar och därmed behov av att bygga kapacitet och få stöd för det för att frigöra alla potentialer som finns, så är det lika sant idag, även om bilden är mer splittrad. Stora delar av norra Sverige brottas fortsatt med dessa utmaningar och avfolkning som leder till kompetensbrist. Å andra sidan finns andra delar där det växer så det knakar och sker stora investeringar på ett sätt som inte setts på decennier, men även där är utmaningarna desamma med brist på egen kapacitet att bygga samhället runt och attrahera nödvändig kompetens. Det är olika, men ändå inte.

OECD påpekar dock att norra Sverige och NSPA ligger bättre till än andra motsvarande regioner och därmed kan tjäna som ett föredöme för annan glesbygd och landsbygd.

Rapporten är nu fullt ut framme, så nu börjar jobbet på riktigt…

Den över två år långa processen som tog sin början i augusti 2022 är nu genomförd. Det har varit två intensiva år med frågeunderlag från OECD att fyllas i, data att samla in, samordningsmöten av allehanda slag, veckovisa studiemissioner runtom i regionerna från OECD och möten med nationell regeringsnivå samt diverse gemensamma möten för NSPA och OECD och att läsa in och kommentera utkast allteftersom de kommit fram. 

I november 2024 kunde OECD lämna över en mängd omfattande rapporter som underlag till regionerna och EU-kommissionen som ett resultat av de tillställda TSI-medlen. Där ingår 14 regionala rapporter, en per region i NSPA, samt fyra tematiska rapporter med ett antal olika tillägg. Det hela sammanfattas dock i en slutrapport som kunde lanseras i Bryssel den 18 februari med olika ledande företrädare från lokal, regional, nationell och EU-nivå. Rapporten innehåller samlat 115 rekommendationer riktade till regionerna, NSPA samlat och respektive lands nationella aktörer samt även EU för insatser som skall stärka utvecklingsförmågan runtom i NSPA. Publiceringen på OECD:s hemsida har dragit ut lite på tiden, men rapporten med rubriken Navigating Global Transitions in European Arctic Regions - Lessons from 14 Northern Sparsely Populated Areas, finns härmed sedan sommaren att fullt ut hämta för nedladdning.

Nu börjar det egentliga jobbet att dra nytta av det som framkommer och se hur det kan omsättas i praktisk handling och bidra till de lokala och regionala utvecklingsstrategierna runtom i våra regioner och även hur den strategiska samverkan inom NSPA och omgivande territorier kan stärkas för att ge gemensam utvecklingskraft samt, inte minst, bidra till att ge underlag för omvärlden att bättre förstås och anpassa olika strukturer och regelverk samt stödsystem och investeringsvilja att bättre bidra till norra Sveriges och hela det Europeiska Arktis utveckling genom att bättre hantera utmaningarna och i högre grad frigöra potentialerna som finns. Det är egentligen bara att nu börja ösa i den ”guldgruva” som OECD-rapporten med alla sina underlag är för att hitta argument och stöd för norra Sveriges möjligheter genom smarta lokal och regionala prioriteringar och rätt förutsättningar från nationell nivå samt även EU som en katalysator för utvecklingsarbetet.

I alla de olika analyserna och sammantaget 115 rekommendationerna, så många har OECD aldrig tidigare samlat i en rapport, finns en tydlig röd tråd som lyser extra klart i diskussionen om hur det fungerar i Sverige och det är att det fungerar inte så bra i samspelet och tydligheten i vem som har ansvar för vad och att tillse att alla delar av landet kan leva och utvecklas på någorlunda lika villkor som ytterst är ett nationellt ansvar och ingen annans. Det kräver i sin tur att kedjan och samspelet samt dialogen mellan lokalsamhälle, regional nivå, nationell nivå och även EU fungerar och det är ett gemensamt utvecklingsområde att nu verkligen ta tag i, blir väldigt tydliga budskap från OECD. Fungerar inte den helheten blir det svårt att få de olika delarna att gå i takt och skapa samlad utvecklingskraft, särskilt i kapacitetsmässigt små och glesa geografier som finns att hitta i NSPA.

Några av väldigt många budskap att kunna ta vidare

Ekonomisk tillväxt i nyckelindustrier men behöver bygga bredare lokal utvecklingskraft

Det finns många gemensamma utmaningar i NSPA, men det finns också skillnader mellan regionerna och ännu mer inom de stora områden som regionerna består av. EU:s del av NSPA utgör cirka 0,5 % av EU:s befolkning på 10 % av EU:s landområden. De arktiska förhållandena i en avlägsen geografi bidrar till detta och även om det finns allt större delar av NSPA som går i spetsen för investeringar i grön industri, så ser stora delar en fortsatt utflyttning och brist på människor och tjänster.

Några övergripande kännetecken är att NSPA-regionerna i allmänhet uppvisar en hög BNP per capita-tillväxt på grund av ökad arbetsproduktivitet och innovation inom viktiga sektorer, och ligger i framkant i tillgången till förnybar energi. Å andra sidan uppvisar regionerna också en stagnerande och åldrande befolkning med jämförelsevis låg företagsintensitet och utmaningar när det gäller att skala upp sina företag med utmaningar i en eftersläpning i den digitala infrastrukturen och fysisk tillgänglighet. Enligt OECD behöver NSPA stöd för att bygga upp tjänsteleveranser även i de avlägsna och utspridda samhällena. Det behövs också mer fokus på de små och mycket små mikroföretagens möjligheter att växa och knyta an till akademins forskning och utbildning, för att kunna utveckla sina verksamheter och diversifiera ekonomin till andra sektorer för en mer robust bas än bara råvarorna.

Den demografiska utmaningen kräver åtgärder för att stödja "smart krympning", det vill säga att hantera en minskande befolkning, men framför allt att utvecklingen med relativt sett färre arbetsföra att försörja allt fler framför allt äldre och som är en generell utmaning för hela Europa, ställer krav på nya smarta lösningar och arbetsmetoder och att tillförsäkra det kompetensutbud som behövs för att behålla och locka unga människor och för att få äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Nationell nivå behöver kliva in och stärka basen i lokalsamhällena

Transportinfrastruktur och utbyggnad av bredband även till de mest avlägsna delarna är av avgörande betydelse, inte minst de öst-västliga förbindelserna mellan Norge och Finland via Sverige, förutom att fylla till de länkar som saknas i de nord-sydliga korridorerna. Det är inte bara viktigt att industrin och arbetsmarknaden blir mer integrerade, utan också att de europeiska säkerhets- och militära behoven i norra Arktis är centrala för Natos intressen med alla nordiska länder idag som medlemmar och aggressiva makter, särskilt Ryssland, i ett bredare arktiskt perspektiv. För att ta itu med dessa frågor efterlyser OECD ett mer strategiskt integrerat samarbete inom NSPA och även med den nationella nivån, inom ramen för det nordiska samarbetet. Det skulle öka medvetenheten om NSPA och bygga upp en bas för att planera och investera på ett enhetligt sätt över gränserna för att ta itu med de behov och möjligheter som finns i NSPA, som är viktiga för de tre nordiska staterna och EU.

Den största gemensamma utmaningen är bristen på kapacitet i NSPA-samhällena. Såväl de mycket utspridda små samhällena i det vidsträckta inlandet, som de mer befolkade områdena som ser investeringar kopplade till råvarutillgångar, ren energiproduktion och befintligt industriellt arv, men saknar egen kapacitet för alla behov som följer på detta i det omgivande samhället för att attrahera behövligt annat kapital och kompetens, eftersom de industriella intäkterna och beskattningen till största delen går till ägarna, investerare och staten på andra håll. Detta kräver system för att säkerställa att intäkterna också kommer tillbaka till den lokala och regionala nivån och till detta också en riskdelningshantering från nationell nivå för att stödja utvecklingen i NSPA, vilket ger plats för den gröna industrin.

Den nationella nivån och EU behöver också i allt detta bättre och mer uppdaterade data och statistik, eftersom de nuvarande siffrorna inte fångar den verkliga situationen och behoven som skiljer sig inte bara mellan regionerna utan också inom regionerna och till och med inom de geografiskt stora kommunerna. Att göra policys och insatser utifrån aktuell statistik riskerar att missa viktiga aspekter. Det är därför också fortsatt platsbaserade verktyg och anpassade policys för utvecklingsstöd, med direkt påverkan och styrning och samordning på regional nivå tillsammans med nationella myndigheter och EU är av betydelse och rentav en ökande betydelse att upprätthålla och stärka även i framtiden, enligt OECD.

Sammanfattningsvis kan några teman för det lokala utvecklingsarbetet lyftas fram:

• Behovet av att stärka de svaga strukturerna med ekonomiska återflöden till dessa.
• Behovet av att stärka uppkopplingen avseende såväl digital som fysisk infrastruktur åt alla håll.
• Behovet av att stärka näringsekosystemets småföretag och små arbetsmarknader.
• Behovet av att stärka den lokala strategiska förmågan att samarbeta och hantera olika intressen.

/Mikael Janson

Läs rapporten på OECD:s hemsida här

Läs pressreleasen från NSPA om rapporten här 

Läs om lanseringseventet över rapporten i Bryssel här

Läs ”the take-aways” från rapporten vid lanseringseventet (i PDF) här

Ta del av presentationen vid webbinariet med de svenska regionerna 8/9 (i PDF) här