Det europeiska Arktis är i centrum av EU:s arktiska intressen

Dagarna började med tre rundabordssamtal på morgonen före att det stora forumet inleddes, där företrädare från norra Sverige samlades för att med korta inspel ge sina tankar om vad EU bör ha med sin Arktispolitik med betydelse för norra Sverige och hela det europeiska Arktis inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA), som räknas till EU:s arktiska områden och där de fyra nordligaste svenska regionerna ingår. Den nuvarande arktiska strategin är från 2021, före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det har därför, å ena sidan, funnits ett behov av att uppdatera EU:s politik, samtidigt som det, å andra sidan, funnits en tveksamhet just på grund av osäkerheterna som är i omvärlden.

Den nuvarande policyn har i det stora hela ansetts fortsatt giltig och bygger på huvudpelarna om ett hållbart, grönt och välmående Arktis med utgångspunkt i den tidigare policyn från 2016, där North Sweden genom NSPA fick med ett tydligt fokus på också regional utveckling och att från EU ge stöd för sina egna arktiska regioners utvecklingsförmåga. Det har varit ett stöd för EU:s engagemang för regionerna i NSPA i olika initiativ som kunnat ta avstamp i de arktiska perspektiven. Risken nu är att fokus åter förflyttas från lokala utvecklingsbehov till den globala storpolitiken i en geopolitiskt utsatt region.

Rundabordssamtal med olika lokala och regionala företrädare och deras perspektiv

Det första rundabordssamtalet i Kiruna fokuserade på den lokala och regionala politiken med företrädare från de fyra regionerna att ge de utmaningar och möjligheter som norra Sverige och NSPA står med, följt av en panel med fokus på näringsliv och det lokala innovationsekosystemet med företrädare från olika delar av detta ekosystem samt ett avslutande rundabord med de mer lokala invånarperspektiven.

Ambitionen var att i ett slags ”speed-dating” ge EU-representanterna möjligheter att träffa och föra dialog med olika företrädare från olika sektorer och med olika perspektiv och de olika intressen som finns och där EU har en avgörande betydelse för att både ge stöd för utvecklingen och samtidigt tillse att samordna balanserna i det som annars kan skapa konflikter och stå i vägen för EU:s behov av ett tryggt, säkert och välmående Arktis som kan leverera nyttigheter till Europa och vara en hävstång för EU:s motsvarande intressen i det globala Arktis med norra Sverige mitt i allt detta.

Utöver de två EU-företrädarna , Claude Réville-Véron på EEAS och Raphaël Goulet på EU-kommissionen, med ansvar för arbetet med den arktiska policyn och Mikael Janson från North Sweden att hålla i diskussionen och programmet i övrigt, så medverkade följande från norra Sverige i de tre sessionerna: Jonas Andersson, Region Jämtland Härjedalen och ordförande EFNS and NSPA, Johannes Sundelin, Region Norrbotten, Rickard Carstedt, Region Västerbotten, Carina Sammeli, Luleå, Erik Lövgren, Ånge och ordförande Kommunförbundet Västernorrland, Birgitta Larsson, Gällivare och ordförande Norrbottens Kommuner, Sabrina Suikki, Norrbottens Handelskammare, Daniel Erenius; Coompanion Jämtland Härjedalen, Albert Edman, RISE, Vanja Strand, Skogsstyrelsen, Emilia Töyrä, IF Metall, Pär-Erik Martinsson, LTU, Elle-Merete Omma, Samerådet, Liv Öberg, Umeå, Anna Omberg, Torsta Landsbygdsutveckling Jämtland Härjedalen, Åsa Larsson Blind, Sametinget, Eva Kvist, Svenska Tornedalingars Riksförbund, samt Annika Fredriksson, Arctic Sweden Visitors Board.

Gruvbesök och stadsflytt i olika faser för Europas strategiska autonomi

Rundabordssamtalen följdes sedan av att ansluta till en busstur runt på Viscariagruvans område som är en ny- och återetablering av kopparutvinning utanför Kiruna och gav möjligheter till dialog med Vd:n Jörgen Olsson och även investerare som var med på turen för att få en uppfattning kring tillståndsprocesser och vad det betyder med de många gruv- och mineraletableringar som norra Sverige ser som en del av EU:s ambitioner om ökad egen försörjning i det som kallas strategisk autonomi.

De två EU-företrädarna fick sedan transport tillbaka till Kiruna för en lunch med samtal med Kommunstyrelsens ordförande i Kiruna, Mats Taaveniku. Han anslöt också tillsammans med Sofia Lagerlöf Määttä fån Kiruna kommun före middagen i Kiruna Stadshus för att berätta om stadsflytten och de utmaningar den innebär för en liten kommun som Kiruna för att bereda plats för Europas fortsatta behov av järn och andra mineraler, där det kommande Europeiska Kulturhuvudstadsåret 2029 är en kraftsamling för att också bygga liv och framtidstro i en helt ny stad där rivningar och förflyttning nu sker i ökad takt.

Järnmalm och mineraler och arbetet med att ställa om till grönt stål var förstås fokus på besöket på LKAB med en rundvisning i besöksgruvan och samtal med ansvarig för Legal Affairs på LKAB, Kerstin Brinnen, om de fyndigheter som finns med sina transportbehov och samspel med lokalbefolkning och inte minst de samiska intressena i regionen att få till en bra dialog kirng. Ämnen som förstås var återkommande teman vid diskussionerna under dagarna.

Säkerhetspolitik på stora scenen och i Kirunarymden

Den andra dagen inleddes med att Claude och Raphaël medverkade på scenen vid Europaforum tillsammans med Jonas Brobacken vid Försvarakten och även återträff med Vd:n för Viscariagruvan Jörgen Olsson kring det säkerhetspolitiska läget, vikten av att bygga hållbara samhällen samtidigt med Europas behov av råvaror och grön energi och tillförsäkra de militära behov som finns utifrån säkerhetspolitiskt hänsyn i ett geopolitiskt utsatt läge som den arktiska regionen befinner sig i, mitt i EU:s globala intressen att manövrera i.

Därefter bar det av till rymdbasen Esrange för en rundvisning på sajten med sina olika uppskjutningsramper och pågående förberedelser för att testa EU:s nya Themisraket som är den första för Europas del att kunna återanvändas och där test nu förbereds på Esrange inför kommande fullskaliga rymdmissioner. Det som annars mest fångar intresset är möjligheterna att skjuta upp satelliter i ett läge när det inte längre går att förlita sig på andra rymdnationer och deras satellitsystem, inte minst för Europas egna militära behov, och hur samverkan och synergierna ser ut med den norska rymdbasen Andøya som nu satsas mycket på från norsk sida och med stort intresse från EU i dialogen med Norge.

Även många andra länder är på banan att vilja kunna erbjuda alternativ. Esrange är i det sammanhanget EU:s enda egna rymdbas på europeiska mark och med lång erfarenhet i samspel med Europeiska Rymdorganet ESA samt de flesta stora globala rymd- och flygfartsaktörerna och ytor utan befolkning att kunna nyttja för verksamheten utan att störa. Platschefen Lennart Porooma och Public Relationsansvarig Thomas Lindblom med flera tog emot och visade runt för att visa de unika förutsättningar Esrange erbjuder.

Besök på lokal arktisk besöksnäring

Dagarna avslutades med ett stopp på Ishotellet i Jukkasjärvi och samtal om besöksnäringen samt Jukkasjärvi kyrka med intilliggande Márkanbáki samiska utomhusmuseum med sina olika visten och renhagar, för att erbjuda en liten avslutande känsla för regionen företrädarna från EU befann sig i.

North Sweden tackar för givande diskussioner under två givande dagar att bidra till perspektiv att vidmakthålla och befästa i även den kommande EU arktiska strategin i en global orostid att förhålla sig till. Förhoppningsvis gav besöket mervärden och från besökarna uttrycktes tacksamhet till alla medverkande för två mycket givande dagar.

Bakgrund: En ny kommande EU arktisk strategi i ett utsatt geopolitiskt läge

I och med utvecklingen de senaste åren med Rysslands krigsföring, Sverige och Finland att gå med i NATO och ett USA som på andra sidan skapat oro kring Grönland och att Kina utmanar allt mer globalt, även i att ta positioner i Arktis, så är det av givet att fokus idag ligger väldigt mycket mer på geopolitik och säkerhetspolitik med risk att de lokala och regionala utvecklingsperspektiven försvinner. Det är allt tydligare i diskussionen och det förnyade intresset för Arktis i EU. Detta samtidigt som EU måste fortsatt arbeta via sina egna regioner och aktörer för att nå sin mål och intressen.

North Sweden och NSPA har, i det ljuset, drivits på för behovet av den översyn, bland annat genom att dela ut en pamflett under EU Arctic Forum i finska Levi i juni 2025, som EU-kommissionen också någon månad senare kom att från högsta ort avisera en sådan uppdatering med bland annat ett öppet samråd under inledningen av 2026 som regionerna och NSPA engagerat sig i.

En sådan uppdateringsprocess ger då möjligheter att i ordnade former kunna spela in de regionala perspektiven och även att koppla det till pågående förhandlingar om EU:s kommande långtidsbudget avseende stöd till regionerna i NSPA och hur det också bidrar till EU:s behov av säkerhet i sina nordligaste gränsområden. Besöket i Kiruna var därmed en av många aktiviteter för att bidra till den pågående översynen i EU.

/Mikael Janson

Läs om Europaforum Norra Sverige i Kiruna här.

Läs om norra Sveriges inspel i EU:s översyn av arktispolitiken här. 

Läs om den nuvarande EU arktiska policyn här.

Läs om höstens Arctic Futures Symposium i Bryssel här.

Läs om North Swedens och NSPA:s aktiviteter under EU Arctic Forum 2025 här.

Läs Northern Sparsely Populated Areas “one-pager” om en översyn av EU:s arktiska politik här.