Överenskommelse om förändringar av EU:s sammanhållningspolitik i samband med halvtidsöversynen
I samband med halvtidsöversynen av sammanhållnings-politiken, EU:s regionalpolitik, har Rådet och Europaparlamentet enats om förändringar i regelverken som bättre ska möjliggöra hanteringen av aktuella och framväxande strategiska utmaningar. Förändringarna ger incitament och ökad flexibilitet för satsningar på försvar, civil beredskap, vattenresiliens, bostäder, energiomställning samt stöd till Europas östra gränsregioner.
Från förhandling till beslut
Den 1 april presenterade EU-kommissionen två lagförslag med förändringar av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Sammanhållningsfonden, Fonden för rättvis omställning (FRO) och Europeiska socialfonden + (ESF+). På uppmaning av EU-kommissionen har förhandlingarna gått i rekordfart och redan i juli nådde Rådets ordförandeskap och Europaparlamentets förhandlare en preliminär överenskommelse om att anpassa sammanhållningspolitiken till dagens ekonomiska och geopolitiska läge. . Den 10 september gav Europaparlamentet sitt slutgiltiga klartecken med bred majoritet följt av Rådets formella godkännande den 18 september.
Nya prioriteringar
Förändringarna innebär att medel från fonderna inom sammanhållningspolitiken får ökad flexibilitet och incitament för att användas till nya områden. Bland dessa finns försvarsindustriella satsningar, militär rörlighet, civil beredskap, vattenförsörjning, bostäder, energiomställning och strategiska teknologier. Fokus ska även fortsättningsvis ligga på små och medelstora företag, medan större bolag bara kan få stöd i mindre gynnade regioner eller i projekt av gemensamt europeiskt intresse.
Extra stöd till östra gränsregioner
Regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina lyfts fram som särkskilt viktiga områden i förslaget som bör prioriteras. Bakgrunden är den försämrade säkerhetssituaionen i Europa och de direkta konsekvenser som Rysslands invasion av Ukraina har för dessa områden. För att stärka sin motståndskraft, öka beredskapen och kunna möta säkerhets- och samhällsutmaningar som följer av det geopolitiska läget får dessa regioner bland annat en höjd medfinansieringsgrad från EU. Syftet är att både mildra akuta risker och långsiktigt stärka regionernas motståndskraft.
Flexibilitet och rättsstatsvillkor
För att fonderna ska kunna användas snabbare kommer andelen EU-finansiering att öka vid omfördelning av medel till utpekade investeringsprioriteringar. Incitament för omfördelning av medel till nya investeringsprioriteringar ges också genom extra förskott samt möjlighet att förlänga programmen upp till ett år. Samtidigt har det tydliggjorts att medel som är frysta under EU:s rättsstatsvillkor inte kan användas för nya prioriteringar.
Nästa steg
Lagändringarna kommer att publiceras i EU:s officiella tidning och träder i kraft dagen efter, om inte annat datum anges. EU-kommissionens ambition är att programändringar ska kunna godkännas innan årsskiftet så att nästa fas i genomförandet av sammanhållningspolitiken kan inledas i början av 2026. Nu när lagförslagen är färdigförhandlade av EU är det upp till regionerna att slutligt ta ställning till om- och hur programmen bör skrivas om, detta i dialog med förvaltande myndigheter och Regeringskansliet.
/Omer Ali Mohammed
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Max Englund
Mer information