Preliminär överenskommelse om den europeiska klimatlagen

Den 21 april nåddes en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och ministerrådet gällande EU:s klimatlag. Lagen slår bland annat fast att koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 procent, en siffra som varit omdebatterad i de olika förhandlingsrundorna inför lagens införande.

Efter sex förhandlingsrundor enades Europaparlamentet, med den svenska huvudförhandlaren Jytte Guteland, Europaparlamentariker, och ministerrådet i en överenskommelse om EU:s nya klimatlag. Klimatlagen är en del av den europeiska gröna given och omfattar bland annat EU:s åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050, samt delmålet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.  

Bakgrund 

EU:s klimatlag är ett viktigt inslag i EU-kommissionens tillväxtstrategi, den gröna given. Klimatlagen presenterades i början av 2020 och under hösten antog Europaparlamentet sin ståndpunkt och ställde sig då bakom ett mål om en minskning på 60 procent fram till 2030. I december inleddes trepartsförhandlingarna (trilogernamellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen om den nya klimatlagen. Överenskommelsen landade slutligen på ett utsläppsmål om 55 procent till 2030, ett mål som både EU-kommissionen och ministerrådet förespråkat.  

Den preliminära överenskommelsen  

Den preliminära överenskommelsen om klimatlagen innehåller bland annat målet om klimatneutralitet till 2050, men även en förstärkning av den europeiska ramen för klimatåtgärder, genom  

  • ett klimatmål för 2030 med en minskning på minst 55 procent av nettoutsläppen jämfört med 1990 års nivåer.  
  • ett erkännande av behovet att förbättra EU:s kolsänkor genom en mer ambitiös LULUCF-förordning. Nytt förslag kommer i juni 2021.  
  • fastställandet av ett klimatmål för 2040, inklusive preliminär budget för växthusgaser för 2030 – 2050.  
  • inrättandet av en europeisk vetenskaplig rådgivare för klimatförändringar. Denna kommer bistå EU med oberoende vetenskaplig rådgivning.  
  • ett åtagande om negativa utsläpp efter 2050. 
  • en starkare överenskommelse mellan unionens politik och klimatneutralitetsmål. 
  • skärpta bestämmelser om anpassningen till klimatförändringarna.  
  • ett utökat samarbete med berörda sektorer för att förbereda sektorsspecifika färdplaner för klimatneutralitet inom olika ekonomiska sektorer.  

Vad händer härnäst?  

I juni ska EU-kommissionen lägga fram ytterligare lagförslag på hur klimatarbetet ska genomföras och under förhandlingen av dessa lagförslag finns det fortfarande möjlighet att utföra ändringar för hur klimatarbetet ska bedrivas i praktiken.  

Läs mer om klimatlagen här.  

Läs om Europaparlamentets ställningstagande till klimatlagen här.

/ Matilda Albertsson  

28 Apr 2021 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information