Världsledarna inledde klimattoppmötet COP26

Från den 31 oktober riktas världen sina ögon mot Glasgow där FN:s klimatkonferens COP26 äger rum i skrivande stund till och med den 12 november. Konferensen inleddes med ett toppmöte där över 100 världsledare samlades för att diskutera ambitioner såsom att stoppa avskogning och minska metanutsläpp med 30 % till 2030. Fler åtaganden och avtal väntas förhandlas fram innan 12 november så i denna nyhet sammanfattas det inledande toppmötet.

FN:s 26:e klimatkonferens (COP26) äger rum från 31 oktober till 12 november i Glasgow, Skottland under brittiskt värdskap i samarbete med Italien. Syftet med FN:s klimatkonferenser är att aktörer världen över gemensamt ska diskutera frågor om miljön och klimatet och inte minst – för att förhandla fram lösningar, åtgärder och konkreta handlingsplaner för hur den globala uppvärmningen ska bekämpas. När Parisavtalet slöts 2015 blev det bestämt att alla signaturländer skulle sätta upp nya mål vart femte år för hur de själva ska minska utsläppen, så kallade nationellt bestämda bidrag (NDC). I och med Covid-19-pandemin ställdes COP in år 2020 varvid 5-årsplanerna för hur respektive land ska bidra till att uppfylla Parisavtalet kommer att uppdateras i år istället.  

COP 26 inleddes med världsledarnas toppmöte 

COP26 inleddes den 1 november med ett 2 dagars världstoppmöte för stats- och regeringschefer världen över. Problematisk är att statscheferna från Kina, Ryssland, Brasilien och Turkiet uteblev. Dagarna innehöll dels inledande anföranden från respektive ledare. Stefan Löven lyfte fram möjligheter med en grön omställning och uttryckte att Sverige är hängivet till att bli den första fossilfria välfärdsstaten år 2045. På plats för att representera EU-kommissionen var ordföranden Ursula von der Leyen, som i sitt tal bland annat uppmanade prissättning av koldioxidutsläpp som ett verktyg för att bromsa utsläppen och främja innovation. Utöver löften i ledarnas inledande tal har flera länder signerat avtal och deklarationer. 

Det globala metanlöftet 

Den 2 november signerade mer än 100 länder, inklusive Sverige och EU-kommissionen på uppdrag av EU det globala metanlöftet, ett initiativ som lanserades av USA:s president Joe Biden samt EU-kommissionen ordförande Ursula von der Leyen. Länder som undertecknar löftet har åtagit sig att kollektivt minska metanutsläppen med minst 30 % till 2030, i förhållande till 2020 års nivåer.  

Stoppa avskogning 

Skogen är en het fråga, inte enbart i Sverige och EU utan i hela världen vilket var märkbart under mötet den 2 november där över 100 världsledare signerade en deklaration om att stoppa avskogning till 2030. Genom deklarationen lovar ledarna att stärka sina gemensamma ansträngningar för att bevara och skydda skogen samt påskynda deras återhämtande och underlätta hållbar utveckling. Deklarationen innebär löften om att återplantera skog och noterar också bemyndigandet av lokala samhällen, inklusive ursprungsbefolkningar. Både EU-kommissionen på uppdrag av EU och Sverige har undertecknat deklarationen och statsminister Stefan Löfven uppgav att den svenska kolsänkan växer. 

– Svenskt skogsbruk innebär att vi använder skogen. Men skogen växer, vår skogsyta växer och växer och har gjort så i 100 år, sade han angående skogsdeklarationen på en pressträff i Glasgow. 

EU- kommissionens ordförande von der Leyen utlovade även 1 miljard euro som EU:s bidrag till Globala skogsfinanslöftet, i syfte att skydda och återställa skogen samt underlätta hållbart förvaltande av skogar.  

Banbrytande agendan 

Den 2 november signerade även över 40 världsledare, inklusive Sverige och EU, den nya Breakthrough Agenda som innebär ett åtagande av att arbeta tillsammans internationellt detta årtionde för att påskynda utvecklingen av ren teknologi, med målsättningen att göra ren energi till det mest prisvärda, tillgängliga och attraktiva utbudet för alla inom de mest förorenande sektorerna fram till 2030. Arbetet kommer att fokusera på fem nyckelsektorer – energi, vägtransport, väte, stål och jordbruk. Exempelvis innebär åtagandet inom väte att prisvärd, förnybar och koldioxidsnålt väte ska vara globalt tillgängligt till 2030 och inom grön stål att stålproduktion ska uppnå nära noll utsläpp till 2030. Den 31 oktober slöt även von der Leyen och Joe Biden en grön stål bilateral överenskommelse mellan USA och EU, där de kom överens om att avsluta handelsdispyter över stål och aluminium.  

Här näst under COP26 väntar förhandlingar 

Den 2 november på kvällen åkte majoriteten av de över hundra världsledare som deltagit på klimattoppmötet hem för att ge plats åt förhandlare och tjänstemän från världens alla länder som nu ska försöka förhandla fram hur klimatförändringarna ska bromsas. I skrivande stund arbetar de mot att nå konsensus i en rad klimatfrågor innan den 12 november. EU förhandlar för alla sina medlemsstater men Sverige deltar även i interna diskussioner. Än så länge är det svårt att bedöma vad COP26 kan komma att resultera i utan det återstår att se. Tidigare COP-konferenser har bland annat resulterat i Kyotoprotokollet 1997 och Parisavtalet 2015. 

I nästa nyhetsbrev kommer det gå att läsa mer om resultaten från hela COP 26. 

Läs om EU-institutionernas ambitioner och förväntningar inför COP26 här 

Läs om COP26 här 

Läs mer om Breakthrough Agenda här

Läs mer om deklarationen om avskogning här  

Lyssna på von der Leyens tal om EU-kommissionens åtgärder kring avskogning här.  

Läs mer om Globala skogsfinanslöftet här. 

Läs mer om Globala metanlöftet här. 

Läs om Bidens och von der leyens stålavtal här. 

Se Stefan Löfvens pressträff här. 

/Maria Boström 

08 Nov 2021 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information