EU-kommissionen har lagt fram paket som ska stötta europeisk vindkraftsindustri

Den 24 oktober presenterade EU-kommissionen ett vindkraftspaket med syfte att upprätthålla en sund och konkurrenskraftig försörjningskedja för vindkraft. Åtgärderna som lades fram i paketet fokuserar bland annat på enklare och snabbare tillståndsprocesser, utformningen av auktioner och tillgång till finansiering.

I sitt tal om tillståndet i unionen i september 2023 lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram de aktuella utmaningar som Europas vindkraftsindustri står inför. Hon åtog sig att se till att framtidens vindkraft är "made in Europe"  – och utlovade ett nytt paket för att stödja vindkraftsindustrin. Den 24 oktober presenterade EU-kommissionen sitt vindkraftspaket för att stödja vindkraftsindustrin och påskynda utbyggnaden av vindkraft i Europa och stärka konkurrenskraften hos den europeiska vindkraftstillverkningen. 

För att nå EU:s mål om minst 42,5 % förnybar energi till år 2030 kommer det att krävas en enorm ökning av den europeiska vindkraftskapaciteten – 420 gigawatts (GW) vindkraft, en ökning från 205 GW idag. Samtidigt står Europas vindkraftsproducenter inför komplicerade och tidskrävande tillståndsprocesser, inte minst är detta en välkänd utmaning i Sverige.  

Vidkraftpaketet som EU-kommissionen presenterade  innehåller en handlingsplan med en rad omedelbara åtgärder som EU-kommissionen, medlemsstaterna och industrin bör ta: 

  • Snabbare tillståndsprocesser: Ett initiativ kallat "Accele-RES" för att säkerställa ett snabbt genomförande av de reviderade EU-reglerna om förnybar energi, med större fokus på digitaliseringen av tillståndsprocesser och tekniskt stöd till medlemsstaterna. Ett särskilt verktyg ska lanseras i slutet av 2023 för att hjälpa medlemsstaterna att digitalisera sina tillståndsprocesser. Detta ska förbättra informationsutbytet och ansvarsskyldigheten gentemot lokalsamhällen och utvecklare. 
  • Förbättrad utformning av auktioner: Med utgångspunkt i den föreslagna akten om nettonollindustri och reformen av elmarknadens utformning ska EU-kommissionen stödja medlemsländerna i arbetet med att förbättra auktionerna med väl utformade och objektiva kriterier som prioriterar utrustning med högre mervärde och säkerställer att projekt genomförs fullt ut och i rätt tid. 
  • Ökad kompetensförsörjning: Inom ramen för akten om nettonollindustri ska EU-kommissionen också lansera europeiska kompetensakademier för nettonollindustrin, däribland för vindkraftssektorn, i syfte att att hjälpa medlemsländerna att vidareutbilda och omskola arbetstagare. 
  • Bättre tillgång till finansiering: För att snabba på investeringar och finansiering för tillverkning i den europeiska vindkraftssektorn ska EU-kommissionen underlätta tillgången till EU-finansiering, främst genom innovationsfonden, samtidigt som Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer att ställa garantier. 
  • Säkerställa en rättvis och konkurrenskraftig internationell miljö: För att se till att det råder lika spelregler inom vindkraftssektorn ska EU-kommissionen undersöka illojala handelsmetoder som gynnar utländska vindkraftstillverkare. 
  • Öka industrins engagemang och medlemsstaternas åtaganden: EU-kommissionen ska samarbeta med medlemsländerna och vindkraftssektorn om en EU-stadga för vindkraft som ska göra det lättare för den europeiska vindkraftsindustrin att förbli konkurrenskraftig. 

Därtill ska EU-kommissionen öka stödet till havsbaserad förnybar energi genom att fastställa ytterligare åtgärder för att stärka nätinfrastrukturen och det regionala samarbetet, snabba på tillståndsgivningen, säkerställa integrerad fysisk planering i kust- och havsområden, stärka infrastrukturens motståndskraft, stödja forskning och innovation samt utveckla leveranskedjor och kompetens. 

Läs mer om vindkraftpaketet här

25 Okt 2023 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information