Europaparlamentet har röstat för en ny migrationspolitik

Förslag om en uppdaterad asyl-och migrationspolitik fick starkt stöd i Europaparlamentets omröstning i mitten av april då flera centrala delar av EU:s migrationspakt röstades igenom. Det rör sig bland annat om åtgärder kopplat till att vistas och arbeta i ett EU-land för tredjelandsmedborgare, åtgärder för att förbättra asylprocesser och krishantering. Nu väntar förhandlingar med medlemsländerna med målet att reformen antas före EU-valet 2024.

Europaparlamentet röstade torsdagen den 20 april för att inleda förhandlingar med EU:s medlemsstater om flera migrations- och asylpolitiska frågor. Europaparlamentarikerna röstade för att inleda förhandlingar om en rad nya förordningar och lagförslag:

Den europeiska direktivet om varaktigt bosatta

Förslagen till ändringar i direktivet inkluderar en snabbare process för att erhålla status som varaktigt bosatt till tre år efter lagligt uppehåll, samt integration av personer med temporärt skydd. Personer som är varaktigt bosatta skulle ha möjlighet att flytta till ett annat EU-land utan ytterligare arbetsrestriktioner, och deras beroende barn skulle automatiskt få samma status. Begreppet "varaktigt bosatt" avser personer som har uppehållstillstånd i minst tre år och som har rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgare. Detta begrepp används i samband med en omformulering av EU:s direktiv om långtidsvistelse, som syftar till att skapa en harmoniserad EU-status för långvariga bosatta och fastställa regler om procedurer och rättigheter kopplade till denna status. EU:s ambition är att stärka rättigheterna för tredjelandsmedborgare som har bott i EU under en längre tid, samt att underlätta deras integration på arbetsmarknaden.

Fler åtgärder för att hantera migration och asylfrågor.

Europaparlamentet röstade för ytterligare åtgärder relaterade till migration och asyl, inklusive en ny förordning för screening av tredjelandsmedborgare vid EU:s gränser, en oberoende mekanism för övervakning av grundläggande rättigheter och gränsövervakning. Det finns också en förordning om asyl och migrationshantering med en rättvis fördelning av ansvar och en solidaritetsmekanism för att hjälpa länder med högt migratoriskt tryck. Till exempel vid plötsliga massankomster av tredjelandsmedborgare kan det krävas obligatorisk omlokalisering och undantag från screening- och asylförfaranden.

Nästa steg är att inleda förhandlingar med ministerrådet. Målet är att reformen av EU:s migrations- och asylregler ska antas före EU-valet 2024.

En del av EU:s övergripande migrationspakt

Förslagen som från Europaparlamentet är en del av EU:s migrationspakt, vilket är en övergripande strategi som syftar till att hantera migration och asyl i Europa på ett mer samordnat sätt. Paktens huvudsakliga mål är att stärka gränskontrollerna, effektivisera asylprocesserna och öka återvändandet av personer som inte har rätt till skydd. När det gäller arbetskraftsinvandring, har EU:s migrationspakt som mål att främja en mer strategisk och hållbar invandring av arbetskraft till EU. En del av detta är att underlätta för arbetskraftsinvandrare att söka arbete i EU-länder, genom att till exempel införa en gemensam EU-plattform för att underlätta jobbsökande.

Läs mer om EU:s migrationspakt här

Läs mer om kompetensförsörjning här

Läs NSPA:s position om EU:s talangreserv här

/Andreas Lindström

26 Apr 2023 Medborgarnas EU

Medborgarnas EU

För EU:s institutioner är det viktigt att involvera medborgare i politiken för att öka det politiska deltagandet och främja en gemensam europeisk tillhörighet. Norra Sverige har bärkraftiga sociala och kulturella industrier som är viktiga för medborgarnas livsmiljö. Sveriges ursprungsbefolkning samerna har en viktig röst i den arktiska politiken på EU-arenan där det finns kulturella och politiska intressen. North Sweden bevakar utvecklingen inom inom kultur och kreativa näringar, folkhälsa, jämställdhet, kompetensutveckling och civil- och demokratifrågor.

Kontakt: Maria Bostrom

Mer information