EU-kommissionens förslag till förordning om nettonollindustri, även kallad “Net Zero Industry Act”, presenterades den 16 mars och syftar till att skala upp EU:s tillverkning av grön teknik. Förslaget utgör en del av EU:s nya plan för grön industri som presenterades tidigare i år som ett svar på USA:s och Kinas subventioner för grön teknik.

40% av unionens gröna teknik ska tillverkas inom EU:s gränser

Nettonollindustriakten ska enligt EU-kommissionen bidra till att skapa gynnsamma förhållanden för EU:s gröna industrier och möjliggöra för att de att snabbt ska kunna skala upp sin tillverkning av gröna teknologier. Målsättningen med lagförslaget är att minst 40 % av unionens behov av grön teknik ska tillverkas inom EU:s gränser innan 2030. Förslaget ska även bidra till mer investeringar, fler jobb och en ökad konkurrenskraft. 

Förslaget innefattar särskilt stöd för grön teknik som redan är kommersiellt tillgänglig eller som snart kommer ut på marknaden med en betydande potential för snabb uppskalning: 

• Solceller och solvärmeteknik 
• Vindkraft på land och förnybar energi till havs
• Batterier och lagring
• Värmepumpar och geotermisk energi
• Elektrolysörer och bränsleceller
• Biogas och biometan
• Infångning och lagring av koldioxid
• Ledningsnätteknik

Nettonollindustriaktens förslag på åtgärder

Nettonollindustriakten innehåller förslag på en rad nyckelåtgärder, däribland:

• Nya åtgärder för kvalificerad arbetskraft till dessa branscher, bland annat genom nya utbildningsakademier för nettonollindustrier- och tekniker.  
• Främjande av innovation genom så kallade regulatoriska sandlådor för att hjälpa till att utveckla och testa innovativ nettonollteknik.
• Lägre administrativ börda och snabbare samt enklare tillståndståndsprocesser för utveckling av grön teknik, som förklaras mer i detalj nedan.
• En Net-Zero Europe-plattform och en europeisk vätgasbank som ska främja investeringar.

Snabbare och förenklade tillståndsprocesser

EU-kommissionen har föreslagit en rad åtgärder som syftar till att snabba på och förenkla tillståndsprocesserna för att producera grön teknik.  

Tiden för att få ett tillstånd beviljat ska enligt förslaget ha en maxgräns relaterat till projektets storlek och status:  

• 12 månader för projekt med en årlig tillverkningskapacitet på mindre än 1 gigawatt och 18 månader för projekt på mer än 1 gigawatt.  
• 9 månader för projekt med en årlig tillverkningskapacitet på mindre än 1 gigawatt och 12 månader för projekt på mer än 1 gigawatt.  

Alla tillstånd ska sökas online och varje medlemsland ska inrätta en särskild kontaktpunkt – en slags one-stop-shop – för att arbetet lättare ska kunna samordnas. Dessutom ska särskilda strategiska projekt kunna väljas ut, så kallade Net-Zero Strategic Projects, som ska få prioriterad status.

Öppet samråd fram till 24 maj 

Nu väntar en fortsatt process i bland annat EU:s ministerråd och Europaparlamentet där den nya förordningen kommer att diskuteras och förhandlas om innan den kan träda i kraft. Lagförslaget är i form av en förordning, vilket innebär att EU:s medlemsländer blir skyldiga att direkt tillämpa de nya reglerna om den antas.  

Fram till den 24 maj finns det även möjlighet att lämna synpunkter på det nya förslaget. Svara på det öppna samrådet här.

Den första pelaren av EU:s industriplan inom den gröna given

Nettonollindustriakten utgör tillsammans med två andra rättsakterna som presenterades i mitten av mars – akten om kritiska råvaror och reformen av EU:s elmarknad – en del av den första pelaren inom EU:s gröna industriplan som syftar till att skapa ett enklare och mer förutsägbart regelverk för grön teknik. Även för dessa förslag finns det möjlighet att lämna synpunkter genom de öppna samråden. Tyck till om reformen av EU:s elmarknad här och akten om kritiska råvaror här. 

I samband med att nettonollindustriakten presenterades den 16 mars tillkännagav även EU-kommissionen en mer detaljerad plan för hur den europeiska vätgasbanken, som förväntas vara i drift under slutet av året, ska utformas. Läs mer om det här.

/ Vilma Nuldén

Läs mer om nettonollindustriakten här.

Läs mer om EU:s gröna industriplan här.

Läs mer färdplanen för den europeiska vätgasbanken här.

Läs mer om akten om kritiska råvaror här.

Läs mer om reformen av EU:s elmarknad här.

Svara på samrådet senast 24 maj här.