Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerade den 8 november sin rapport ”På gång inom EU” för hösten 2023. Skriften är en sammanställning av de aktuella frågor som bedöms särskilt relevanta för kommuner och regioner i Sverige och vad som är på gång inom dessa områden med koppling till lokal och regional nivå.

SKR:s styrelse har antagit 8 EU-frågor som de planerar att driva under 2023.

• Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
• Att bygga ett starkt socialt Europa – värna den svenska modellen
• Ett avloppsdirektiv som tar hänsyn till svenska förhållanden
• Värna det kommunala planansvaret i förhållande till EU:s gröna giv
• Bevaka ny lagstiftning om TEN-T och ökad andel järnvägstrafik
• Värna helhetssyn i EU:s läkemedelslagstiftning
• Förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS)
• Digitalisering, data och AI (artificiell intelligens)

Nedan följer en överblick om vad som är på gång inom några av dessa områden hösten 2023.

Förslag på övervakning av markhälsa och reviderat avfallsdirektiv presenterat

EU-kommissionen presenterade den 5 juli 2023 ett förslag till ett nytt markhälsodirektiv med sikte på att uppnå god markhälsa inom hela EU fram till 2050. Direktivet kan komma att påverka kommunala eller regionala uppgifter och åtaganden, inte minst i förhållande till fysisk planering och det kommunala planansvaret. 

Nätverket Europaforum Norra Sverige (EFNS), som samlar politiken i de fyra nordliga länen, välkomnar ambitionen bakom markdirektivet men uttrycker oro över att samma övervakningsmodell och åtgärder föreslås för olika marktyper inom stora geografiska områden, med särskild betoning på fjäll och arktiska skogar i jämförelse med jordbruk i södra Europa.

Samtidigt presenterade EU-kommissionen ett reviderat avfallsdirektiv den 5 juli, fokuserat på livsmedels- och textilavfall för att minska miljö- och klimatpåverkan. Förslaget inkluderar ett utökat producentansvar för textilavfall baserat på förorenaren betalar-principen. De bindande målen innebär att Sverige behöver genomföra åtgärder och eventuellt införa ytterligare styrmedel för minskat livsmedelsavfall för att uppnå målen till 2030. 

Aktivt påverkansarbete för att hänsyn ska tas till norra Sverige i EU:s Avloppsdirektiv

Under hösten 2023 fortsätter SKR att arbeta aktivt för att påverka det förslag på reviderat avloppsdirektiv som kom från EU-kommissionen i slutet av oktober 2022. Detta har även varit en viktig fråga för norra Sveriges kommuner med särskilda förutsättningar såsom arktiskt klimat som täcker stora glesbefolkade områden. Närverket Europaforum Norra Sverige som samlar politiken i de fyra nordligaste länen har antagit en position i frågan och framför där att regelsystemen behöver vara målbaserade, att de inte omöjliggör utbyggnad i samband med befolkningstillväxt samt att kväverening måste stå i proportion till kostnaderna.

Åsa Ågren Wikström, vice ordförande i Europaforum Norra Sverige har varit rapportör i frågan i Europeiska Regionkommittén som antog sitt slutliga yttrande över EU-kommissionens lagförslag i juli 2023. Yttrandet kommer vara rådgivande under den fortsatta förhandlingen i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

Förhandlingar pågår om lagförslag inom EU:s gröna industriplan

EU-kommissionen har presenterat flera förslag till förordningar inom den gröna givens industriella plan, inklusive Net Zero Industry Act (NZIA) och Critical Raw Materials Act (CRMA).

NZIA kräver utseende av nationella myndigheter för att underlätta tillståndsprocessen och inkluderar krav på fysisk planering. Vid offentlig upphandling kommer hållbarhetsvärdet att vägas in med 15–30 procent för att bedöma det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. CRMA fastställer en rad omfattande åtgärder för att säkerställa EU:s tillgång till en säker, diversifierad, prisvärd och hållbar försörjning av kritiska råvaror. Förslagen diskuteras i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd under hösten 2023.

Europa Forum Norra Sverige (EFNS) har antagit en position om NZIA där EFNS anser att EU-kommissionen bör ställa krav på minskad klimatpåverkan – inte styra mot specifika tekniker. För att främja ny utveckling med innovationskraft är teknikneutralitet en förutsättning. Förordningens listning av netto-noll tekniker är begränsad och riskerar att utelämna teknologier som är eller kan komma att bli vitala för den gröna omställningen.

Förhandlingar om energidirektiv i slutfasen

Revideringen av EU:s direktiv om energieffektivitet (EED) antogs formellt och publicerades i september 2023, med två år för medlemsstaternas implementering. Det nya målet är en 38-procentig besparing i slutlig energianvändning till 2030, vilket motsvarar en 19-procentig minskning jämfört med 2017–2019, och runt 60–70 TWh för Sverige. De årliga ökningar som föreslås är i flera fall redan tillgodosedda inom svenska nivåer men det finns detaljproblem såsom att andelarna förnybart och restvärme räknas var för sig och inte sammantaget. 

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), presenterat i december 2021, innebär nya krav på byggnaders energiprestanda, inklusive nationella renoveringsplaner, finansiering, energideklarationer och elektromobilitet. Förslaget förhandlas under hösten 2023, med målet att befintliga byggnader gradvis renoveras och att den sämsta energiklassen G elimineras för 15 procent av byggnaderna senast 2025. Kraven innebär att runt 15 procent av alla lokalbyggnader och alla byggnader som ägs av kommuner och regioner skulle behöva renoveras på två år och 30 procent på fem år.

Revideringen av EU:s direktiv om förnybar energi (RED), antaget i oktober 2023, höjer målet för förnybar energi till 42,5 procent till 2030, med sikte på 45 procent. Det introducerar nya krav på tillståndsprocesser och förenklad hantering av förnybar produktion både på land och till havs, med maximala tolv månader för tillstånd inom angivna områden. De ökade kraven på biobränslen kommer att leda till ökad administration, även för mindre energianläggningar. Inom transportsektorn ska förnybar energi minska utsläppen med 14,5 procent till 2030, genom el, avancerade biodrivmedel och vätgas. 

Europa Forum Norra Sverige i sin position som antogs den 25 februari välkomnar EFNS ambitionen i EU:s direktiv för förnybar energi (RED II-direktivet) och den kommande revideringen i RED III om att öka Europas produktion av vätgas. Inom ramen för positionen skriver de Principen om additionalitet bör i sin helhet göra tydliga undantag för regioner och medlemsländer med övervägande del förnybar energi och med ett överskott av förnybar energi i elnäten, anser nätverket.

På gång inom EU:s infrastrukturpolitik

EU föreslår att städer över 100 000 invånare räknas som urbana noder i revideringen av TEN-T-förordningen (transeuropeiska transportnätet). Det kommer innebära en ökning av städer i Sverige från 3 till 18 i systemet. North Sweden har tillsammans med andra nätverk jobbat med förslaget men betonar vikten av att inkludera fler städer och hamnar i norr så som Luleå och Östersund kommer med som urbana noder samt Skellefteå som hamn. Europaparlamentet antog sin position i april 2023, och trilogförhandlingar pågår under hösten.

Inom ramen för den gröna given presenterar EU-kommissionen åtgärder för att effektivisera förvaltningen av järnvägsinfrastruktur och trafik. Förslaget syftar till ökad europeisk samordning. Den svenska regeringen granskade förslaget där sista svarsdatum var den 30 september. Förhandlingsarbetet i Europeiska unionens råd inleddes i slutet av september.

EU inför nya riktlinjer för statligt stöd till bredbandsnät och 5G-mobilnät där stöd kan ges i områden där privata investeringar är otillräckliga. De trädde i kraft i januari 2023 och kan komma att påverka medlemsstaternas stödåtgärder för bredbandsutbyggnad.

Ökat fokus på vård, omsorg och folkhälsa

EU-kommissionen har den 26 april lagt fram det så kallade läkemedelspaketet. Region Västerbotten tillsammans med SKR drivit ett aktivt påverkansarbete då man ser en oro för att förslaget kan få stor påverkan på hälso- och sjukvården i regionen och för tillgängligheten till läkemedel.

I juni 2023 presenterade EU-kommissionen en övergripande strategi för psykisk hälsa. Strategin utgår från behovet av politik på områden som utbildning, ungdomsfrågor, konst och kultur, miljö, sysselsättning, sammanhållning, forskning och innovation, socialt skydd, hållbar stadsutveckling och den digitala världen, för att förbättra den psykiska hälsan och stödja den psykiska resiliensen.

EU-kommissionen lade i september 2023 fram ett förslag om ett europeiskt intyg samt ett europeiskt parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. Intyget ska lika tillgång över hela EU till kultur, fritidsaktiviteter, idrott och transport. För närvarande varierar erkännandet av funktionsnedsättningar mellan medlemsländerna, vilket begränsar rörelsefriheten för dessa personer inom unionen.

Mot en jämställdhetsunion

I mars 2022 presenterade EU-kommissionen ett sedan tidigare aviserat lagförslag för att förebygga och bekämpa könsbaserat våld och våld i hemmet. Förslaget syftar till att säkerställa en miniminivå av skydd i hela EU mot dessa typer av våld, då det idag inte finns någon EU-lagstiftning mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. För närvarande diskuteras förslaget i Europeiska rådet.

EU beslutade även i juni 2023 att ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen.

En gemensam asyl- och migrationspolitik i EU

Under det svenska ordförandeskapet våren 2023 har EU-medlemsstaterna enats om delar av unionens nya asyl- och migrationsregler. Det inkluderar överenskommelser om vilket land som ska pröva asylansökningar och hur andra medlemsstater kan stötta de som har yttre gränser och nu har ökade åtaganden. Nu återstår förhandlingar med Europaparlamentet.

Debatten om framtidens regionalpolitik är redan igång

Diskussioner om framtida sammanhållningspolitik pågår samtidigt som den nuvarande utvärderas. Den 20 juni 2023 presenterade EU-kommissionen en översyn av EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. Den omfattar bedömning av genomförandet, motiv till åtgärder och förslag för att främja gröna och digitala initiativ samt stärka EU:s konkurrenskraft. Ett förslag är en ny plattform för strategisk teknologi (STEP) med medel från omfördelning av befintliga fonder, inklusive sammanhållningspolitiken.

Under våren 2024 väntas den 9:e sammanhållningsrapporten väntas och EU-kommissionen planerar att föreslå långtidsbudgeten 2028–2034 och lagstiftning nästa år.

Europa Forum Norra Sverige har tagit fram en deklaration i förhållande till sammanhållningspolitiken som lyfter några viktiga punkter. Bland annat vill de ha en politik som är platsbaserad och unik efter regionernas specifika särdrag och en långsiktig regionalt förankrad sammanhållningspolitik med starkare flernivåsamverkan.

/Alexander Castwall

Läs mer om vad som är på gång inom EU här

Läs mer om EFNS ställning till markdirektivet här

Läs mer om EFNS ställning till avloppsdirektivet här

Läs mer om EFNS ställning till Net Zero Industry Act här

Läs mer om EFNS ställning till förnybar energi här

Läs mer om EFNS ställning till sammanhållningspolitiken här