Avskogningsförordningen: EU-kommissionen föreslår förlängd tidsfrist
Den 14 oktober annonserade EU-kommissionen ett förslag om att skjuta fram implementering av avskogningsförordningen. Om förslaget går igenom skulle det ge företag 12 månader extra för att anpassning till avskogningsförordningens krav. Politikernätverken Europaforum Norra Sverige och Northern Sparsely Populated Areas, där North Sweden ingår, stöttar EU:s ambition att minska den globala avskogningen men är kritiska till delar av förordningen.
Avskogningsförordningen presenterades först i november 2021 av EU-kommissionen. Förordningen syftar till att förhindra att produkter kopplade till avskogning finns på EU-marknaden vilket ska ske genom detaljerade anvisningar och ökat global övervakning av affärskedjor.
Med hänsyn till producenters oro att för att hinna anpassa sig till de omfattande kraven har EU-kommissionen föreslagit ett års ytterligare tidsfrist. om att skjuta fram införandet. För medelstora och stora företag skulle bestämmelserna gälla från och med 30 december 2025. Små företag föreslås få en extra tidsfrist, till den 30 juni 2026.
North Swedens arbete med avskogningsförordningen
Norra Sverige, med sin stora skogsareal och betydande skogsindustri, spelar en central roll i Europas gröna omställning. Genom nätverken Europaforum Norra Sverige (EFNS) och Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) har North Sweden arbetat med att påverka EU-lagstiftningen kring skogsfrågor utifrån norra Sveriges intressen och förutsättningar.
Avskogningsförordningen som syftar till att stoppa handel med produkter kopplade till avskogning, har väckt diskussioner och oro i norra Sverige över hur förordningen kan påverka den lokala skogsnäringen. Svenskt skogsbruk, som redan följer strikta hållbarhetsprinciper, riskerar att drabbas av ytterligare reglering. Både NSPA och EFNS har antagit positioner på EU-kommissionens ursprungliga förslag på avskogningsförordning där de välkomnar förslagets ökade ambitioner för att motverka global avskogning, bevarande av biologisk mångfald och klimatarbetet i stort.
Samtidigt framför de att träråvara som omfattas av den nya lagstiftningen sällan kan kopplas till global avskogning. Avskogning orsakas inte av skogsbruk men av ändrad markanvändning, som mestadels beror på att skogsmark omvandlas till jordbruksmark för att producera livsmedel.
Nätverken menar att förslaget riskerar att resultera i en hög administrativ börda för all handel med skog och trä, trots att produkterna sällan är orsaken till avskogning.
Vidare framförs oro för kravet på geolokalisering som betyder att alla varor från skoglig biomassa, som papper och pellets, måste åtföljas av information om var och när träden för just den produkten avverkats. Något som näringen betraktat som mycket svårt med tanke på att det kan handla om tusentals platser.
Nätverken betonar att den skogen är en förnybar resurs och en nyckel i kampen mot klimatförändringar. De uppmanar därför EU att göra skillnad mellan avskogning och modernt hållbart skogsbruk som är viktigt för den lokala ekonomin.
Vad händer härnäst?
EU-kommissionens förslag kommer nu att skickas till Eeuropaparlamentet och till ministerrådet där det vidare kommer bearbetas. Godkänns det av alla tre väntas förslaget att klubbas igenom i slutet av året.
/William Ekelius
Läs mer om Europa Forum Norra Sveriges positionspapper om EU-kommissionens förslag till avskogningsförordningen här
Läs mer om Northern Sparsely Populated Areas positionspapper om EU-kommissionens förslag till avskogningsförordningen här
Läs om North Swedens seminarium om avskogningsförordningen här
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information