Det nya direktivet röstades igenom med stor majoritet, och syftar till att förhindra våld mot kvinnor och cybervåld, förbättra stödet till offren samt sprida kunskap om samtycke. Vidare röstades det för nya riktlinjer gällande vad som ska betraktas som brott, där ingår bland annat tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, nätblottning samt spridning av privat information på nätet utan samtycke.   

De nya reglerna riktar sig särskilt mot kvinnor och de som utsätts för våld i hemmet och ska verka för att skydda offren. Lagtexten identifierar även ett antal försvårande omständigheter som kan leda till strängare påföljder. Det handlar om brott mot offentliga personer, journalister och människorättsförsvarare, samt våld utfärdat på grund av offrets könstillhörighet, sexuella läggning, hudfärg, religion, socialt ursprung, politiska övertygelser och hedersrelaterade skäl. Direktivet följer EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens åtagande i sina politiska riktlinjer om att göra allt för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet, skydda offren och straffa förövarna. 

I direktivet ligger stort fokus på vård, hälsa och rapportering. Säkerheten och välbefinnandet hos offren ska prioriteras genom möjlighet till skyddat boende och vårdtjänster. Myndigheter inom medlemsländer ska samla in bevis och rapportera på en regelbunden basis, och arbeta för att öka förståelsen kring samtycke. Europaparlamentet har även ställt krav på att EU-kommissionen måste se över regelverket vart femte år.  

EU:s jämställdhetsstrategi och Istanbulkonventionen 

Det nya direktivet är en del i arbetet för EU:s jämställdhetsstrategi som gäller mellan 2020–2025. Genom strategin har EU-kommissionen åtagit sig att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, men även könsstereotyper, minska klyftorna på arbetsmarknaden, uppnå jämlikt deltagande i alla delar av ekonomin, åtgärda skillnader i lön och pension mellan könen, minska könsskillnaderna inom vård och omsorg samt uppnå en jämn könsfördelning inom beslutsfattandet och politiken. 

Som en del av EU:s jämställdhetsstrategi anslöt sig EU-kommissionen i oktober 2023 till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallat Istanbulkonventionen. Europarådet är en mellanstatlig samarbetsorganisation med 46 medlemsländer skild från Europeiska unionen som syftar till att upprätthålla mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i Europa. Konventionen binder EU till ambitiösa mål för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. I arbetet ingår straffrättsligt samarbete, finansiering, policy och lagstiftningsåtgärder. 

Vad händer härnäst?  

Innan direktivet träder i kraft behöver lagtexten antas av ministerrådet. Därefter kommer texten offentliggöras i EU:s officiella tidning, där EU:s lagstiftning, förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden publiceras officiellt, och träda i kraft 20 dagar senare. Inom tre år efter att den trätt i kraft ska medlemsländerna ha integrerat direktivet i den nationella lagstiftningen.  

/Jenny Hammersland 

Läs mer om Europaparlamentets antagande här

Läs mer om EU:s jämställdhetsstrategi här