Budgeten som växer – men inte andelen

Förslaget innebär att FP10:s budget ökar från 95,4 miljarder euro under perioden 2021–2027 (Horison Europa) till 175 miljarder euro för 2028–2034, en ökning på drygt 80 procent. Detta är utan tvekan en välkommen satsning på forskning och innovation. Samtidigt stiger de totala utgifterna i långtidsbudgeten (MFF) så FP10 utgör fortfarande ungefär 9 procent av EU:s totala långtidsbudget  vilket är i linje med dess föregångare. Vilket kan tyckas märkligt för en MFF som i förberedelsearbetet och i kommunikationen fått så tydligt fokus på ökad EU:s konkurrenskraft och produktivitet.

Pelarstrukturen – bekant för de rutinerade

Strukturen på programmet känns igen från Horisont Europa med tre huvudpelare, men den tidigare horisontella delen för widening lyfts nu upp som en fjärde pelare vilket skapar en tydlighet att programmet nu ska få fyra pelare. Pelarnas fokusområden kvarstår också även om vissa initiativ flyttas mellan dem, vilket en jämförelse mellan de schematiska skisserna nedan visar. Budgetfördelningen mellan de olika pelarna speglar den nuvarande perioden: cirka 43 procent till pelare två, 23 procent vardera till pelare ett och tre, samt 10 procent till pelare fyra. Många aktörer har efterfrågat långsiktighet, och just detta att pelarstrukturen i stora drag behålls gör det lättare för forskare och andra aktörer att navigera programmet.

Partnerskap, missions och moonshots

2021 introducerades ett antal horisontella initiativ till ramprogrammet i form av European Partnerships, missions och New European Bauhaus som ska möjliggöra en koordinering och styrning inom tematiska forskningsområden. Dessa mellan  försvinner inte enligt förslagen utan inkorporeras i FP10:s struktur. European Partnerships ska bli färre och omfattas av ett gemensamt regelverk. Programmet introducerar också så kallade moonshot-projekt som liknar dagens missions, med syfte att driva innovation inom områden som ren luftfart, rymdekonomi och nästa generations AI. Detta är ett sätt för EU att satsa stort och långsiktigt på strategiskt viktiga teknologier.

Pelare två

Den största förändringen som väckt frågor gäller pelare två, som har störst budget och omfattar samverkansprojekt med flera aktörer från olika länder. Tidigare läckor och diskussioner skapade oro för att denna pelare skulle lyftas ur FP10 och inkluderas i European Competitiveness Fund (ECF) och därmed bli ett redskap för uppgynnad av industriella processer snarare än insatser för forskning och innovation.

I stället blir pelare två kvar i FP10, men med nära kopplingar till ECF som fortfarande innehåller en del frågetecken hur den samverkan ska se ut. Förordningstexterna ger en viss vägledning och anger att programmens arbetsprogram (som i mer detalj styr vilka insatser och utlysningar som ska ske med fondens medel) ska samordnas, och att ECF-arbetsprogrammen ska ha dedikerade delar som säkrar denna samordning. Med denna vägledning som förordningen ger skapas ett spann mellan den bästa utgången att det blir en sömnlös koppling mellan FP10 projekten och de mer näringslivsfrämjande insatserna i ECF samtidigt som varje fond levererar i linje med sina mål, men det finns också risk att medlen i FP10:s medel i pelare två sväljs av ECF. Särskilt med tanke på att ECF-förordningen som lagts på bordet innehåller mer detaljerade skrivningar om varje tematiskt insatsområde vilket kan leda till att beslut om forskningsfinansiering år 2035 sker på en plan författad 2025. Denne fråga lär engagera både medlemsländer, Europaparlamentet och forskarsamhället under de kommande förhandlingarna.

Småföretag och förenklingar

Draghi-rapporten om insatser för Europas konkurrenskraft har lyft upp frågan om de små företagens (SME) förutsättningar att växa och att bidra till EU:s tillväxt men tyvärr så får de ändå att begränsat utrymme i förslaget för förordning för FP10. Det betyder inte att de är uteslutna men att de små företagen med begränsad kapacitet för administration kan hindras från att delta även om de har stor teknisk kompetens och innovationskapacitet som hade kunnat gynna EU:s ekonomier. Däremot annonserar EU-kommissionen för en rad förenklingar i förvaltning, ansökningar och administration som ska göra det möjlighet för alla typer aktörer att delta. De inkluderar förenklingar: mer öppna utlysningar som tillvaratar ansökandes kreativitet, kortare beslutsprocesser, och kostnadsredovisningar som ska kräva mindre administration. Det är också en fråga som alla förhandlade parter har lätt att enas om men förändringar som kan vara svåra att genomföra i praktiken. Om dessa förenklingar får den önskade effekter vore det välkommet för Europas små företag.

Den regionala dimensionen

Ramprogrammen för forskning och innovation baseras på konkurrensutsatta europeiska utlysningar och har av tradition inget fokus på plastbaserad innovation. Horisont Europa 2021–2027 gjorde vissa försök till att utveckla synergier mellan FoI-projekten finansierade av Horisont Europa och de regionala insatserna för innovation via egna medel och ERUF  genom olika möjligheter för fondsynergier. Förslaget på FP10 lyfter inte några betydande eller konkreta förslag som uppmärksammar hur regionernas insatser för innovation bidrar till EU:s förmåga för forskning, innovation och konkurrenskraft. Under de senaste åren har EU-kommissionen experimenterat flitigt med nya typer av samverkan och insatser som ska tar hänsyn till plastbaserad innovation under begrepp som Partnership for Regional Innovation (PRI) och Regional Innovation Valleys (RIV). Inte heller det etablerade systemet för Smart specialiseringomnämns i förordningstexterna. Så frågan om vilken roll dessa får i framtiden är fortfarande olöst och kommer att bevakas noga av North Sweden i samverkan med utvecklingen av regionalpolitiken inom de nya systemen för National and Regional Partnership Plans.

Det regionala perspektiv som fortfarande står sig starkt i ramprogrammet är Widening-insatserna som syftar till att inkludera fler länder och deltagare, men bygger på en statisk lista över widening och transition regions. Norra Sverige ingår inte, eftersom Sverige som land har ett av de mest utvecklade innovationssystemen.

Avslutning

Sammanfattningsvis visar EU-kommissionens förslag på FP10 inte på några dramatiska förändringar i genomförandet av ramprogrammet, förutom den ökade budgeten vilket kan ses som en god nyhet med tanke på förhandsspekulationerna om mer genomgående förändringar i politiken för forskning och innovation. Det återstår att se om förenklingarna verkligen kommer att göra programmet mer attraktivt för fler aktörer, inklusive newcomers. Kopplingen mellan FP10 och ECF är också något att följa under förhandlingarna, eftersom den kan påverka hur FoI-insatser länkas till ren företagsfrämjande verksamhet.

Både budget och inriktning kan fortfarande förändras under förhandlingar och om tidigare erfarenheter är giltiga kommer beslutet att fattas längre fram i tiden så att forskarsamhället och andra aktörer får begränsat med tid på att förbereda sig på de kommande utlysningarna. Samtidigt kommer också de kommande förhandlingarna innebära förändringar i budgeten – båda upp och ner – och förändringar i strukturen som är större än de som EU-kommissionen föreslaget.

/Niklas Johansson

Läs mer om EU-kommissionens budgetförslag här