Industrial Accelerator Act är en del av EU:s bredare industripolitiska strategi och ska ses i ljuset av utmaningarna med EU:s produktivitet och konkurrenskraft som beskrivs i Draghi- och Letta-rapporterna – förslaget kan också ses som en fortsättning på den strategi som presenterats inom Konkurrenskraftskompassen, EU-kommissionens strategi för att stärka unionens ekonomiska utveckling. Samtidigt markerar vissa delar av förslaget ett steg bort från EU:s mer traditionellt frihandelsorienterad europeisk handels- och industripolitik. Insatser som gynnar produktion inom EU och minskar beroendet av externa leverantörer har redan väckt debatt.

Del av en bredare industripolitik

Industrial Accelerator Act bör också förstås i relation till andra EU-initiativ som syftar till att stärka konkurrenskraften och stimulera produktion med låga koldioxidutsläpp. Den Europeiska konkurrenskraftsfonden, som presenterades i juli 2025, är i första hand ett finansieringsinstrument för industriella investeringar. Net-Zero Industry Act (NZIA) fokuserar i sin tur på att stärka produktionskapaciteten för klimatvänlig teknik, bland annat genom snabbare tillståndsprocesser. Och Industrial Accelerator Act kompletterar dessa initiativ genom att i större utsträckning rikta in sig på efterfrågesidan – alltså att skapa marknader för de produkter som produceras inom EU.

Som ett övergripande mål anger förslaget att tillverkningsindustrin ska stå för 20 procent av EU:s BNP, jämfört med cirka 14,3 procent år 2024.

Lead markets genom offentlig upphandling

En central del av förslaget är att skapa så kallade (lead markets) för klimatvänliga industriprodukter genom offentlig upphandling där offentliga aktörer ska utgöra de första kunderna för produkter som sedan kan hittas av en bredare marknad.

Enligt förslaget ska offentliga upphandlingar inom exempelvis byggnader, infrastruktur och transport i större utsträckning ställa krav på produkter med lågt koldioxidutsläpp, såsom stål, cement och aluminium med begränsad klimatpåverkan. Syftet är att skapa en första stabil marknad för dessa produkter. Genom att den offentliga sektorn efterfrågar material med lågt utsläpp ska företag få bättre förutsättningar att investera i klimatvänlig produktion inom EU. EU-kommissionen har också framhållit att lagstiftningen ska vara dynamisk, vilket innebär att fler produktkategorier kan komma att omfattas i framtiden. Metoderna för att beräkna produkternas klimatpåverkan ska hämtas från befintliga system inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM).

“Made in Europe” för ökad resiliens

En annan central del av förslaget är ambitionen att stärka EU:s industriella resiliens och minska beroendet av enskilda tredjeländer i strategiska sektorer. Förslaget introducerar därför krav på EU-ursprung i vissa situationer inom offentlig upphandling och offentliga stödprogram. Dessa krav gäller bland annat för teknologier och produkter som batterilagringssystem, solcellsteknik, värmepumpar, vindkraftsteknik, elektrolysörer och kärnkraftsteknik.

Reglerna innebär att en viss andel av produkterna och framför allt de komponenter av särskilt strategiskt värde ska ha sitt ursprung i EU. För batterilagringssystem införs kraven stegvis. Inledningsvis måste systemen monteras inom EU och innehålla vissa centrala komponenter från unionen, såsom batterihanteringssystem. Efter tre år skärps kraven så att även battericeller och ytterligare centrala komponenter måste komma från EU. Syftet är att stärka europeiska leveranskedjor och minska sårbarheten i strategiskt viktiga sektorer.

Villkor för utländska investeringar

Förslaget innehåller även bestämmelser som rör utländska direktinvesteringar i strategiska sektorer. Investeringar över 100 miljoner euro i vissa framväxande strategiska sektorer ska granskas och godkännas av nationella investeringsmyndigheter i medlemsstaterna. Detta gäller i situationer där mer än 40 procent av den globala produktionskapaciteten inom sektorn kontrolleras av det land där investeraren har sitt ursprung. De sektorer som omfattas inkluderar bland annat batteriteknologi, elfordon, solcellsteknik samt utvinning, bearbetning och återvinning av kritiska råmaterial.

I dessa fall kan investerare uppmanas att genomföra investeringen tillsammans med europeiska aktörer, exempelvis genom joint ventures. De kan också behöva ingå avtal om licensiering av immateriella rättigheter eller tekniskt kunnande till verksamheter inom EU. Förslaget innehåller dessutom ytterligare villkor, såsom krav på att en del av företagens omsättning ska investeras i forskning och utveckling inom EU, att en betydande andel av arbetskraften ska vara baserad i unionen samt att en viss del av insatsvarorna ska komma från europeiska leverantörer.

Industrial Manufacturing Acceleration Areas

En ytterligare nyhet i förslaget är införandet av Industrial Manufacturing Acceleration Areas, ett nytt verktyg för att underlätta etableringen av industriella projekt.

Varje medlemsstat ska enligt förslaget utse minst ett sådant geografiskt område inom tolv månader efter att lagstiftningen trätt i kraft. Det finns inga referenser till att det ska vara en region, kommun eller annan administrativ enhet, utan lämnar frihet att definiera detta geografiska område. Tanken är att koncentrera industriella projekt i strategiska sektorer till platser där tillståndsprocesser och infrastruktur kan hanteras mer effektivt.

När områdena utses ska medlemsstaterna bland annat beakta hur de kan bidra till ökad försörjningstrygghet, deras potential att stärka europeiska värdekedjor samt möjligheten att skapa nytta för små och medelstora företag. Områdena ska i första hand lokaliseras till platser där miljöpåverkan bedöms vara begränsad och utanför skyddade områden.

För varje område ska medlemsstaterna ta fram ett samlat grundtillstånd som omfattar de vanligaste tillstånden som krävs för industriell verksamhet i området. Projektutvecklare behöver då endast ansöka om ytterligare tillstånd för verksamheter som ligger utanför detta grundtillstånd.

Medlemsstaterna förväntas också stödja utvecklingen av dessa industriella kluster genom att säkerställa tillgång till energi, elnät, kompetensförsörjning och investeringar i nödvändig infrastruktur.

Ett nytt steg i EU:s industripolitik

Industrial Accelerator Act representerar ett viktigt steg i EU:s pågående omställning mot en mer aktiv industripolitik. Genom att kombinera klimatmål med åtgärder för att stärka europeisk produktion försöker EU skapa bättre förutsättningar för industriella investeringar inom unionen. Samtidigt väcker vissa delar av förslaget frågor om balansen mellan industripolitik, handelspolitik och EU:s traditionella stöd för öppna marknader som troligen kommer att diskuteras flitigt när förslaget förhandlas mellan EU:s institutioner.

/Niklas Johansson

Läs mer om EU-kommissionens Industrial Accelerator Act här 

Läs mer om EU:s nästa långtidsbudget och konkurrenskraftsfonden här