I EU-kommissionens årliga rapport om den inre marknaden och konkurrenskraft, antagen den 30 januari 2026, identifieras de viktigaste drivkrafterna utifrån fyra pelare: En fungerande inre marknad; minskning av innovationsgapet; avkarbonisering av industrin och investeringar; samt ökad säkerhet och minskat beroende.  

Årsrapporten, är en uppföljning och utvärderingen av EU:s inre marknad och dess betydelse för unionens konkurrenskraft. EU-kommissionen redovisar vilka områden som har förbättrats, försämrats eller förblivit oförändrade samt identifierar vilka åtgärder som är prioriterade för att stärka den inre marknaden. Fokus ligger på åtgärder för att minska innovationsgapet, stärka industrin och öka investeringar i linje med den gröna omställningen samt öka säkerhet och minska externt beroende.   

Åtgärder för den inre marknaden i nästa långtidsbudget 

EU-kommissionen framhåller i rapporten ett akut behov av att stärka den inre marknaden, framförallt på nationell nivå, i en tid av externa geopolitiska spänningar. Inom ramen för EU:s kommande långtidsbudget (MFF) 2028–2034, bedömer EU-kommissionen att de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP:s) kommer att bidra till den inre marknaden genom att omfatta åtgärder som minskar hindren på den inre marknaden genom effektivisering och digitalisering av offentliga processer. 

EU-kommissionens utvärdering har identifierat huvudsakliga hindren för konkurrenskraften och den inre marknaden med hjälp av ett antal nyckelindikatorer (KPI:er). Indikatorerna omfattar bland annat marknadsintegration, handelshinder, elpriser och investeringstrender. EU-kommissionen bedömer att sex indikatorer har förbättrats, sex har försämrats och 15 är oförändrade jämfört med den årliga rapporten för år 2024. Även prioriterade områden för åtgärder presenteras i analysresultatet. 

Indikatorer på positiva utvecklingstrender 

EU-kommissionen beskriver i rapporten den inre marknaden som en drivkraft för resiliens, vilket utgör grunden för Europas välstånd, konkurrenskraft och industri. Sedan den förgående rapporten finns indikatorer som har visat förbättring enligt EU-kommissionen. Inledningsvis har det blivit enklare för EU-medborgare att få sina yrkeskompetenser och kvalifikationer erkända i ett annat medlemsland. Dessutom visar rapporten att allt fler företag inom EU använder sig av digital teknik såsom AI, molntjänster och dataanalys. Investeringar inom ramen för InvestEU som bidrar till den industriella omställningen har även ökat, såväl som andelen förnybar energi av den totala energiförbrukningen. 

Kvarstående hinder på den inre marknaden 

Trots höga ambitioner att öka Europas BNP, finns flera hinder och fragmenteringar på den inre marknaden enligt EU-kommissionens rapport – bland annat administrativ och byråkratiskt tyngd och höga energipriser som försvårar för industrin. Indikatorerna i EU-kommissionens utvärdering visar även att det tar längre tid att ta fram nya standarder, minskade privata investeringar i förhållande till BNP samt en brist på arbetskraft i yrken som är viktiga för den gröna omställningen. I helhet så beskrivs bristande finansiering är ett betydande problem, vilket lämnar innovativa entreprenörer i sticket. EU-kommissionen lyfter även fram att skolresultaten för 15-åringar har försämrats.  

Vidare betonar EU-kommissionen hur EU:s industri pressas av överkapacitet i tredjeländer som riktas mot den europeiska marknaden, samtidigt som den internationella handeln ifrågasätts och internationella valutor försvagas. Fabriksnedläggningar och förlust av tillverkningsjobb beskrivs i rapporten som konsekvenser av interna hinder och en generellt försvagad industriell bas, vilket har resulterat i att handeln mellan EU:s medlemsländer utgör en mindre del av EU:s totala ekonomi. Rapporten belyser därmed hur EU:s motståndskraft och leveranskedjor behöver stärkas i linje med den alltmer strategiska användningen av handelshinder såsom tullar och exportrestriktioner.  

Bakgrund  

I april 2024 presenterades rapporten “Much more than a market” av Enrico Letta som analyserar EU:s inre marknad, på beställning av Ministerrådet. I september 2024 presenterades även Mario Draghi rapporten “The Future of European Competitiveness” på beställning av EU-kommissionen, i syfte att få en analys på konkurrenskraftpolitiken och vad det betyder för EU:s framtid. Sedan 2024 har EU-kommissionen publicerat årliga rapporter i detta format som sammanfattar och följer upp läget för den inre marknaden och konkurrenskraften i Europa.  

Väg framåt 

EU-kommissionen förväntas under 2026 att lägga fram fler lagstiftningsförslag och rekommendationer för att stärka EU:s inre marknad och innovation. Förhandlingarna kring ett kommande lagstiftningsförslag om den så kallade 28:e rättsliga ordningen, förväntas att påbörjas inom kort. Detta efter att Europaparlamentet i januari antagit ett antal rekommendationer till förslaget om nytt gemensamt bolagsrättsligt regelverk i syfte att fördjupa den inre marknaden, öka gränsöverskridande investeringar samt främja global expansion.

2026 årliga rapport om den inre marknaden och konkurrenskraft, kommer vidare ligga till grund för politiska diskussioner mellan Ministerrådet, Europaparlamentet, EU:s medlemsländer och näringslivet.  

/Fanny Rosell

Läs hela årsrapporten här. 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande, 30 januari 2026, här.

Läs hela Draghi- rapporten här.  

Läs mer om Letta- rapporten här.  

Läs mer om den 28:e rättsliga ordningen här. 

Bild: Pixabay