ITRE-utskottet i Europaparlamentet presenterar ändringsförslag av FP10
Den 13 mars 2026 presenterade Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) ändringsförslag av EU-kommissionens förslag till nästa ramprogram för 2028–2034 för forskning och innovation, FP10, som ska efterfölja Horisont Europa. Ändringsförslagen har lagts fram av Europaparlamentariker i två rapporter, varv ena utkastet handlar om den framtida förordningen för Horisont Europa (FP10) presenterad av Christian Ehler (EPP, Tyskland). Det andra utkastet är utarbetat av René Repasi (S&D, Tyskland) och handlar om det specifika programmet som genomför det nästa ramprogrammet. Den 24 mars 2026 presenterades ändringsförslagen i ITRE-utskottet för att behandlas innan ärendet går vidare till Plenum.
Den 13 mars 2026 publicerade Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) två utkast på ändringar till EU-kommissionens FP10-förslag, vilket är nästa ramprogram för forskning och innovation 2028–2034. Båda utkasten innehåller ett flertal förslag som bland annat innebär en större budget och ett forskningsprogram som är mer fristående från de industripolitiska insatserna i EU:s konkurrenskraftsfond (ECF).
Ett fristående FP10- program med utökad budget
ITRE-utskottets rapporter förslår ett flertal ändringsförslag som ämnar till att göra FP10 större, enklare och mer konkurrensinriktat, med ett fokus på spetsforskning och innovation för att stärka EU:s globala position.
Delvis föreslår rapporterna att FP10-programmet ska stå som fristående under dess egen förordning, i motsägelse till EU-kommissionens förslag att placera programmet under Konkurrenskraftfondens (ECF) förordning. Programmet ska därmed vara ett eget, forskningsdrivet instrument med egen styrning, samtidigt som samordning med Konkurrenskraftsfonden kvarstår för att säkerställa effektiv användning av EU-medel. Var gäller till exempelvis försvarsforskning ska det enligt förslagen finansieras av Konkurrenskraftsfonden. Förslagen omfattar också att EU:s satsningar på teknikinfrastruktur ska kopplas till konkurrenskraftsfonden.
Christian Ehler, Europaparlamentariker, föreslår en utökad budget på omkring 220 miljarder euro för forskning och innovation, i syfte för EU att kunna konkurrera globalt med aktörer som USA och Kina. En större budget ska enligt rapporten möjliggöra fler excellensbaserade projekt, stärka banbrytande forskning och ge bättre stöd till innovation hela vägen till marknaden.
En mer strategisk och strukturerad uppbyggnad
ITRE-utskottet har även bekräftat att excellens och forskarinitierad (bottom-up) forskning fortsatt ska stå som en kärnprincip, där projekt ska väljas genom öppna och konkurrensutsatta utlysningar baserade enbart på kvalitet och vetenskaplig nivå.
Programmet föreslås bli mer styrt av experter med förslag att inrätta två oberoende råd som sätter ramarna för ramprogrammets implementering. Syftet är att ge expertgrupper och särskilda råd en större roll i att utforma arbetsprogram, definiera prioriteringar och följa projekt genom hela deras livscykel. Även starkare koppling mellan forskning och industriella ekosystem betonas, där partnerskap och samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor ska bidra till att stärka Europas konkurrenskraft.
René Repasi, Europaparlamentariker, har även presenterat ändringsförslag på att styrningen av ramprogrammets andra pelare ska vara oberoende av konkurrenskraftsfonden, och att europeiska forskningsrådets och europeiska innovationsrådets oberoende ska bevaras.
Klimat och hållbarhet fortsätter vara centrala teman, samtidigt som Ehler betonar att de kan bidra till Europas konkurrenskraft, bland annat via lägre energikostnader och säkrare tillgång till resurser.
Dessa två rapporter markerar Europaparlamentets inledande process för att fastställa sin ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till Horisont Europa- programmet inom ramen för nästa långtidsbudget 2028–2034. Det vill säga EU:s tionde ramprogram för forskning och innovation (FP10). Rapporterna markerar också ett framsteg i processen för hur implementeringen av nya Horisont Europa (FP10) ska hanteras inom budgetförslaget.
FP10 – Bakgrund och prioriteringar
Den 16 juli 2025 offentliggjorde EU-kommissionen sitt förslag på långtidsbudget (MFF) som ska gälla 2028–2034 och därmed även sitt förslag på tionde ramprogrammet för forskning och innovation (FP10) som ska efterträda det nuvarande programmet Horisont Europa. EU-kommissionens förslag om det tioende ramprogrammet innehåller vissa skillnader gentemot det nuvarande Horisont Europa, bland annat:
- Forskning och innovation (FoI)-insatserna kopplas närmare konkurrenskraft
- Ökad budgetering
- Fler förenklingar för att göra programmet lättare och tillgängligt för fler aktörer
Pelarstrukturen i det nya programmet är igenkännbart från Horisont Europa, men med skillnaden att den tidigare horisontella delen för “wideing” nu har lyfts upp som en fjärde pelare i FP10-programmet.
Nästa steg
Ändringsförslagen ska nu behandlas i ITRE-utskottet innan det för vidare till plenum.
/Fanny Rosell
Läs Christian Ehlers rapport här.
Läs René Repasis rapport här.
Läs mer om FP10 här.
Läs NSPA positionspapper om FP10-programmet här.
Läs Europaforum Norra Sverige (EFNS) synpunkter på FP10-programmet här.
Bild: Pixabay
Innovationspolitik
Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.
Kontaktperson: Niklas Johansson
Mer information