SveReg-konferens 2026 – tillsammans för ett större genomslag i EU:s budgetförhandlingar
Mellan den 4–5 februari välkomnade North Sweden representanter från våra norra regioner till Bryssel för årets SveReg-konferens i samverkan mellan de svenska regionkontoren. På agendan var inspel och diskussioner rörande EU:s kommande fleråriga budgetram (MFF) för 2028–2034. Under dessa två dagar delades regionala perspektiv mellan alla svenska regioner och städer, tillsammans med representanter från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska Regionkommittén och Sveriges Ständiga Representation vid Europeiska unionen. Kärnan i diskussionerna var tydlig – enighet mellan regionerna ger tyngd för att få genomslag i förhandlingarna.
EU:s framtida regionalpolitik befinner sig nu i ett läge där förhandlingarna om EU:s liggande budgetförslag, den så kallade multiannual financial framework (MFF), för 2028–2034 redan har inletts och där på regional nivå ännu har möjlighet att påverka den kommande utformningen.
I en tid av geopolitiska spänningar blir det tydligt att EU måste ta ansvar för sin egen framtid. Det finns en tydlig riktning mot mer centralisering och top-down i förslagen, samtidigt som säkerhet, konkurrenskraft och EU:s legitimitet stärks genom ett bottom-up perspektiv, och behöver därför till högsta grad synliggöras i EU-kommissionens förslag till nästa långtidsbudget. Utfallet av dessa förhandlingar kommer därför att spela en central roll för det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Dagarna inleddes med att DN:s EU-korrespondent Sigrid Melchior gjorde ett svep över de stora rörelserna i omvärlden och EU som styrt förslagen som nu förhandlas, för att sedan raskt gå in i de konkreta förslagen från EU-kommissionens budgetenhet, regionala direktorat och industripolitiskt ansvariga samt även socialfondens framtida vara i en helt ny struktur.
Tvådagarskonferensen i Bryssel gav Sveriges regioner möjligheten att ta del av och dela med sig av sina egna perspektiv kring förhandlingsprocessen och tidslinjen för det nya budgetförslaget samt hur dialogen mellan regional, lokal och nationell nivå i Sverige kan stärkas. Målet är att skapa en så samlad och bred svensk position som möjligt inför de kommande förhandlingarna, där Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) håller i en process på svensk nationell nivå och för att ge de svenska förhandlingsperspektiven med sitt fokus på en återhållsam EU-budget medverkade Sveriges regionalpolitiska råd vid den svenska representationen till EU; Sara Colliander.
De över 100 nedresta företrädarna från politik och regionala och kommunala förvaltningar från hela Sverige fick i Bryssel chans att under två intensiva dagar med många ledande företrädare i EU uppdatera sig om det aktuella läget och vad som står på spel. Norra Sverige representerades av 20 företrädare från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen samt Västernorrland och North Sweden stod för mycket av planering, förberedelser samt genomförande av konferensen i den arbetsgrupp som höll i arrangemanget med direktören Mikael Janson att moderera stora delar.
Norra Sveriges framtid på spel – inspel från våra representanter
En genomgående och växande oro var närvarande under diskussionerna kring EU-kommissionens budgetförslag, som riskerar att flytta inflytande bort från den regionala nivån. För norra Sveriges del, där den regionala nivån länge har varit central för innovationsarbetet, industrialisering, klimatomställning och kompetensförsörjning, kan en ökad maktskjutning till nationell och EU-nivå få betydande konsekvenser.
Åsa Ågren Wikström (M) från Region Västerbotten stod värd för konferensen som ledamot i den Europeiska Regionkommittén som den hälls i, underströk i sitt välkomsttal att sammanhållningspolitiken alltid har byggt på principen om att beslut ska tas nära medborgarna. Åsa varnade för att den pågående förskjutningen riskerar att urholka detta – ”Vi behöver korta avståndet till Bryssel, inte tvärtom. EU måste tillbaka till sammanhållning, inte bara till fördelning av pengar”.
Även Rickard Carlstedt, ordförande i regionala utvecklingsnämnden för Region Västerbotten, lyfte att Västerbotten ser tydliga regionala skillnader. Utgångspunkten är att vi redan har ett system som fungerar – varför ändra det? Han betonade även att sammanhållningsmedlen har varit avgörande för att hantera utmaningar i regionen. Hur säkerställer man platsbaserade utgångspunkter i de förslag som nu ligger om ökad nationell styrning i det som kallas nationella och regionala planer som ersätter nuvarande regionalstöd?
Under konferensen ifrågasatte även Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör för Region Norrbotten, behovet av att förändra ett system som levererat resultat i över 20 år och alla lärt sig hur det fungerar – i linje med Rickard Carlstedts ståndpunkt. Janus undrade också vilka industrier som överhuvudtaget kommer att kunna få del av de centraliserade industrisatsningarna EU vill lägga pengarna på istället för de lokala innovationssatsningarna som möjliggjorts av regionalstöden?
Deltagarna fick även ta del av viktiga inspel från Patrik Sällström, regional utvecklingsdirektör för Region Västerbotten, som medverkade i en avslutande uppsummering av konferensen. Han betonade att det råder ett tydligt “sense of emergency”, med tyngd på att den regionala och lokala nivån är enad kring behovet av ett tydligt platsbaserat perspektiv.
Sammantaget visar konferensen att Sveriges regionala representanter delar den bredare oro som lyftes, att en centraliserad styrning av EU-medel riskerar att försvaga den regionala kapacitet som byggts upp under lång tid och som varit avgörande för Sveriges regionala utveckling.
Vad sker på Brysselarenan? – Förslaget om NRPP
En av de mest långtgående förändringarna i EU-kommissionens förslag gäller införandet av Nationella och Regionala Partnerskapsplanet (NRPP). Förslaget innebär att både sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken samlas i ett och samma nationella ramverk, vilket väcker oro i norra Sverige. Regionen behöver långsiktiga, regionalt anpassade investeringar och stöd för det för att hantera industriell omställning, stora geografiska avstånd och en ny snabbt växande arbetsmarknad.
EU-kommissionens förslag innebär en förskjutning av både makt och resurser från den regionala nivån till regeringen, men också att EU-kommissionen får ökad makt. Samtidigt införs ett nytt system där utbetalningar blir prestationsbaserade, vilket innebär att EU:s finansiering betalas ut när medlemsstaterna kan visa att överenskomna mål har uppnåtts. För regioner som arbetar med långsiktiga och komplexa omställningar skapar det osäkerhet, inte minst i Sverige, där skillnader mellan storstadsregioner och glesbefolkade områden är stora. När hela landet ska rymmas i ett nationellt ramverk finns en risk att regionala förutsättningar och olikheter inte får genomslag, och att viktiga lokala behov trängs undan till förmån för bredare nationella prioriteringar.
Mikael Janson, direktör North Sweden, höll i ett flertal pass som moderator under konferensen och ställde i diskussionerna frågan om regionernas roll för att bygga attraktiva lokala innovationsekosystem för i sin tur småföretagens förutsättningar att stärkas och hur det är tänkt att samspela mellan de i de liggande förslagen nationellt ordnade regionalstöden och en ny helt central konkurrenskraftsfond att erbjuda olika industristöd med en rad nya tänkta instrument att ingå i den, men det blev en fråga som i mycket kom att hänga i luften utan några klara svar. Tuomas Nouisianien från Svensk Näringslivs Brysselkontor delade många av farhågorna och Thomas Wobben, direktör vid Generalsekretariatet på Europeiska Regionkommittén höll ett brandtal där han dissekerade många ännu utestående frågor om hur det är tänkt, egentligen.
EU-kommissionen lyfter begreppet ”flexibilitet” som en av huvudpoängerna med NRRP, med syftet att färre program, snabbare omställning och mindre administration ska ge bättre möjligheter att reagera på kriser. Flexibiliteten framstod främst som flexibilitet för regeringen och Kommissionen, samtidigt riskerar regionernas röst att försvinna i en alltmer centraliserad struktur. Åsa Ågren Wikström (M) var i sin medverkan i en av de avslutande panelsamtalen särskilt tydlig med att sammanhållningspolitikens kärna är det lokala inflyttandet och att den principen nu hotas.
Samarbete viktigare än någonsin
Trots osäkerheten kring EU-förslagens centralisering och nya styrmodeller fanns det ett positivt inslag för norra Sverige i den starka samsynen mellan regionerna i Sverige. Genom hela konferensen framkom hur viktigt det är just nu, mitt i förhandlingsperioden, att agera tillsammans för att säkra regionalt inflytande.
Representanterna från norra Sverige betonade tillsammans att den gröna industriomställningen, kompetensförsörjning och de geografiska förutsättningarna kräver platsbaserade lösningar och att de därför måste föra fram sina budskap med enad röst gentemot både nationell nivå och EU.
Som flera uttryckte under konferensen gör enighet Sverige stark, och det är avgörande i en tid då mycket av makten riskerar att förflyttas bort från den regionala nivån.
SveReg och vikten av fortsatt samarbete
SveReg är ett Brysselnätverk för de svenska region- och stadskontoren, vilket inkluderar North Sweden European Office, samt även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Avslutningsvis tackar North Sweden European Office så mycket för dessa två dagar tillsammans med många intressanta tankar och dialoger. Regionerna behöver agera tillsammans, och det behöver ske nu, både i Bryssel och på nationell nivå i Stockholm. Vi uppmuntrar därför alla deltagare att ta med sig perspektiven från konferensen in i det fortsatta arbetet på hemmaplan.
/Fanny Rosell & Axel Vesterlund
Ta del av mer om konferensen på Sveregs konferenshemsida här
Läs mer om EU-kommissionens förslag till långtidsbudget här
Läs Mikael Jansons “state of play” om missade möjligheter i MFF-förslaget här
Programmet för ett intensivt dygn under två konferensdagar med alla Sveriges regioner på plats i Bryssel:
Regionalpolitik
North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som huvudparten av de totalt 900.000 invånarna är bosatta i städerna utmed Östersjökusten vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.
Kontaktperson: Max Englund
Mer information