EU-kommissionen presenterade den 18 maj 2026 en årlig rapport som analyserar Schengenområdet för år 2026–2027, rapporten är den femte i ordningen. Syftet med rapporten är att ge en sammanhängande lägesbild av Schengenområdet tillsammans med en framåtriktad insyn. Rapporten framställer prioriteringar för ett mer samordnat engagemang i frågor rörande Schengen.

Samarbetet framhålls som avgörande för att över 450 miljoner EU-medborgare ska kunna resa, arbeta, studera och röra sig fritt över gränserna. Dessutom frigör samarbetet möjligheter för handel, turism och fri rörlighet av varor vilket utgör grundpelare i EU:s ekonomi samtidigt som det stärker det gemensamma arbetet med att skydda unionens yttre gränser.

Ett fortsatt motståndskraftigt Schengenområde

EU-kommissionens årsrapport för 2026 lyfter fram att Schengenområdet fortsatt uppvisar motståndskraft genom samordnade insatser på både EU- och nationell nivå. Denna slutsats har EU-kommissionen bland annat visat genom siffror som pekar på en minskning med 26 procent av irreguljära gränspassager under 2025 jämfört med år 2024. Även en analys på återvändandegraden visas i rapporten, med en ökning med 28 procent under 2025. Utöver detta belyser rapporten en ökning av återvändanden av personer utan laglig rätt att stanna i EU, samt en minskning på sekundära förflyttningar och ett stärkt gränsöverskridande och digitaliserat samarbete.

I januari 2026 antog EU-kommissionen en strategi med namn EU Visa Strategy som fastställer en ram för viseringpolitik, vilket är EU-kommissionens första strategi på området. Strategin innehåller åtgärder för att stärka Schengens externa dimension genom att främja unionens långsiktiga intressen, stärka säkerheten inom Schengen och bidra till EU:s välstånd och konkurrenskraft samt stärka unionens resiliens.

Brister och utmaningar

I utvärderingen identifieras även brister mot bakgrund av nutidens osäkra geopolitiska miljö och ett komplicerat säkerhetsläge. Exempel på detta är ett behov av fler insatser för att förbättra en effektiv användning av EU:s och nationella databaser, förbättra samarbetet mellan myndigheter, bekämpa dokumentförfalskning samt stärka den europeiska säkerheten genom ökade identitetskontroller.

EU-kommissionens prioriteringar

I rapporten beskrivs ett antal prioriterade områden under det gångna året samt inför nästkommande år. Dessa omfattar bland annat:

• Stärka Schengenområdets externa dimension
• Prioritera utökade partnerskap med olika länder för att attrahera innovativa talanger och stärka EU:s globala konkurrenskraft
• En integrerad yttre gränsförvaltning för ökad säkerhet
• Stärka kapaciteten och verktygen för att effektivisera återvändandearbetet
• Konsolidera den operativa ramen för samarbete inom området inre säkerhet

EU-kommissionens förslag på nästkommande fleråriga budgetram (MFF) beskrivs även i rapporten som en möjlighet att långsiktigt stödja investeringar i reformer som bidrar till ett välfungerande, säkert och motståndskraftigt Schengenområde, med beredskap och stabilisering i fokus. Sammanfattningsvis vill EU-kommissionen fokusera på att konsolidera framstegen, åtgärda kvarstående brister och stärka beredskapen för att möta nuvarande och framtida utmaningar inom Schengenområdet.

Bakgrund

Schengenområdet grundandes 1985 genom att fem europeiska länder undertecknade ett avtal om att avskaffa interna passkontroller. Därefter har Schengenområdet vuxit i takt med att fler länder har anslutit sig. Sverige anslöt sig till Schengensamarbetet i december 1996 men reglerna började inte tillämpas fullt ut förrän i december 2001. Idag är samarbetet en viktig del av EU:s politiska och ekonomiska struktur eftersom det främjar den fria rörligheten inom EU.

Detta visar sig genom att fler människor får möjlighet att bo, studera, arbeta och pensionera sig i olika medlemsländer. Även turister och företag gynnas av de förenklade resereglerna och den smidigare gränspassagen.

Mot bakgrund av detta har EU-kommissionen sedan 2022 årligen utvärderat Schengenområdet. Syftet med analyserna är att stärka samarbetet och den politiska styrningen av Schengenområdet för att säkerställa ett strukturerat, samordnat och gemensamma åtgärder på utmaningar.

Nästa steg

EU-kommissionen har nu uppmanat Schengenrådet att diskutera 2026 års upplaga av rapporten och anta prioriteringarna för 2026–2027 vid ett möte i Rådet i juni 2026 med fokus på rättsliga och inrikes frågor.

EU-kommissionen kommer också att lägga fram ett lagstiftningsförslag om digitalisering av återvändande under 2026, i syfte att utveckla digitala ärendehanteringssystem. Lagstiftningsförslaget ämnar till att bidra till en minskning av de nationella myndigheternas administrativa arbetsbörda samt förenkla och automatisera processerna.

/Fanny Rosell

Läs hela rapporten här.

Läs mer om Schengensamarbetet här.

Läs om EES här. 

Bild: Unsplash