Lägesrapport om TEN-T

Under tisdagen, 12 december, träffades de europeiska transport- och infrastrukturministrarna för att diskutera förslaget till det kommande TEN-T- nätverket. Ett beslut om den allmänna inriktningen av TEN-T dröjer då förslaget presenterades senare än planerat, men ministermötet resulterade i en lägesrapport som summerar hur diskussionerna förlöpt hittills.

De frågor som väcker mest diskussion är följande:

  • Vissa medlemsstater är upprörda över vilka korridorer som har valts ut i TEN-T och stödjer inte korridorsmodellen. EU-kommissionen, samt även Sverige, anser att korridorerna är viktiga för att skapa ett sammanlänkat stomnät, till skillnad från välfungerande och utbyggda transportsträckor, som inte är sammankopplade.
  • Det är på förslag att en europeisk samordnare ska utses för respektive korridor som ska övervaka det framskridande arbetet. Vissa medlemsstater anser att detta kan inkräkta på statssuveräniteten samt att det går emot subsidaritetsprincipen, vilket innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Sverige är för detta förslag, men har inte kommit fram till en ställning rörande vilken roll och befogenheter denne ska ha.
  • Kvalitetskraven som EU-kommissionen har fastställ i förslaget till TEN-T, så som speciella tekniska krav för järnvägen, anser Sverige och andra medlemsstater är orimliga och vill sänka dessa.

Förhandlingarna i Transportrådet fortsätter i januari under Danmarks ordförandeskap och en allmän inriktning väntas i mars eller kort därefter. Även Regionkommittén har aktiverat sig i frågan och utsett rapportörer för TEN-T och CEF (Connecting Europe Facility). Regionkommitténs rapportör för CEF, Ivan Zagar (Slovenien) vill konsultera lokala och regionala myndigheter om deras syn på CEF innan författandet av sin rapport. Myndigheterna har möjlighet att lämna synpunkter till honom fram till den 15 januari.

/Mona Mansour

14 Dec 2011 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information