Öst-västliga korridorer: avgörande för säkerhet, klimat och konkurrenskraft

De fyra regionerna i norra Sverige kraftsamlade vid årets Almedalsvecka och arrangerade under onsdagen en hel eftermiddag på Region Västerbottens scen, med fyra olika välbesökta seminarier med fokus på den gröna omställningen i norr, kompetensförsörjning, flyg- och landtransporter. Behovet av att utveckla de öst-västliga stråken blev tydligt vid seminariet om transportkorridorerna i norr där ledande företrädare från både norra Sverige och Finland beskrev hur transportmönster snabbt kan ändras.

Medverkade gjorde Jonas Andersson, Regionråd Jämtland Härjedalen; Hans Lindberg, Kommunalråd Umeå; Carin Jämtin, Landshövding, Västernorrland; Mathias Lindström, Direktör, Kvarkenrådet, Oliver Dogo, VD, Handelskammaren Mitt, Fredrik Bergström, Ek. Dr Wikinarium och Lotta Rönström från North Sweden. Maud Ericson, Region Västerbotten, modererade.

Kriget i Ukraina, växande stormaktsrivalitet och sårbara leveranskedjor har förändrat förutsättningarna i grunden. I detta nya landskap har de öst–västliga transportstråken inom Europa fått en nyckelroll politiskt och säkerhetsmässigt, men även ekonomiskt utifrån den snabba nyindustrialisering som sker i norr. Vi ser nyetableringar, teknikskiften och expansioner i fossilfri stålproduktion, vätgas och gruvor. Accelerationskontoret har nyligen presenterat en rapport som visar att mer än 517 miljarder kronor investeras i de fyra nordligaste länen, vilket påverkar behovet av transporter och redundans i systemet.

– Rörlighet, vare sig det gäller personer eller varor, är en tillväxtfaktor och det största tillväxthindret i vår geografi är infrastrukturen, konstaterade Jonas Andersson.

Oliver Dogo fortsatte:

– Man kan se den öst-västliga korridoren i Mittsverige som Sveriges magmuskler. Och precis som kroppen behöver starka magmuskler och en stabil bål för att fungera optimalt, behöver också Sverige det.

På samma sätt lyfte Hans Lindberg vikten av det öst-västliga stråket över Umeå mellan Vasa i Finland och Mo-i-Rana i Norge, både ur en säkerhetssynpunkt i det fall Östersjön skulle blockeras och utifrån tillväxtmöjligheter i Västerbottens inland.

I det stråket diskuteras ju nu även en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa, vilket Mathias Lindström berättade om och då underströk att den finns med i det finska regeringsprogrammet.

Lotta Rönström berättade om den europeiska transportplanen, TEN-T, och hur de öst-västliga stråken prioriteras där:

– Behoven av bra kopplingar mellan de norska Atlanthamnarna, norra Sverige och Finland är ingen hemlighet på EU-nivå. När det gäller medfinansiering för utveckling av transportinfrastruktur utifrån så kallad dual use, det vill säga militär och civil nytta, skiljer man inte heller mellan kuststråket och tvärstråken i prioritet.

Fredrik Bergström berättade att han tittat mycket på möjligheter till alternativ finansiering och även alternativt utförande och att just en mix mellan EU-medel, statliga medel och andra finansieringskällor kan vara en väg framåt för att få infrastrukturen på plats tidigare än den nationella transportplanen i sig mäktar med. I en rapport som nyligen tagits fram av Fredrik Bergström pekas ett antal projekt ut som särskilt lämpliga för alternativ finansiering, däribland Förbifart Örnsköldsvik och Förbifart Skellefteå.

Detta är även något som regeringen tittar på och Trafikverket har fått i uppdrag att föreslå lämpliga projekt för alternativ finansiering i samband med att ett förslag till ny transportplan presenteras i september.

Seminariet går att se i sin helhet, se länk längre ned.

Dagen avslutades med ett Norra Sverige-mingel i Lyanders trädgård där mer än 300 inbjudna fick möjlighet till nya möten och samtal. Gästerna välkomnades av regionråd från de fyra nordligaste regionerna tillsammans med landshövdingarna.

Industrin rekordinvesterar, men var är järnvägen?

Vi står inför en industriell revolution. Industrierna i de sju nordligaste regionerna investerar 573 miljarder, resterande fjorton investerar 230 miljarder kronor. Trots detta tar utbyggnaden av den Botniska korridoren – med det så viktiga kuststråket där Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan ingår – flera decennier. Kapacitetsbrist, långa restider och återkommande störningar bromsar utvecklingen i en tid då Sverige borde växla upp. Detta var utgångspunkten när Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och North Sweden European Office arrangerade ett gemensamt seminarium på Norra Scen senare på onsdagseftermiddagen.
 
Bland talarna fanns statssekreterare Johan Davidson (KD), Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C) och ledamot Maria Stockhaus (M), Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, chefekonom Carl Bergkvist från Stockholms Handelskammare samt industrisamordnaren Jonas Lundström från regeringens Accelerationskontor. Seminariet modererades av Mats Ågebrant och Elisabet Wigholm.

Den Botniska korridoren är en strategiskt viktig del av EU:s transportkorridor Skandinavien-Medelhavet och av avgörande betydelse för att knyta samman norra Sverige med Europa. Det finns stora möjligheter till medfinansiering från EU-nivå om Sverige steppar upp, men en nyligen presenterad rapport från Trafikverket visar att det finns stora brister i infrastrukturen i förhållande till EU-kraven. Inte minst när det gäller järnvägen i norr. Detta berördes under seminariet, men även utmaningarna med de samhällsekonomiska kalkylerna som inte alltid tar in helheten i beräkningarna och även möjligheterna med alternativ finansiering för att skynda på utvecklingen av infrastruktur.

– Vi ska naturligtvis leva upp till kraven i TEN-T, underströk ss Johan Davidson.

Det var goda nyheter eftersom Trafikverket i sin rapport i vissa fall rekommenderar regeringen att söka undantag från att genomföra lagstiftningen och bygga ut infrastrukturen som överenskommet med de andra medlemsstaterna. Det är helt fel väg om vi vill stärka svensk konkurrenskraft och även vår säkerhet. En annan god nyhet var att det mesta pekar på att Norrbotniabanan kommer vara med i Trafikverkets planförslag 30 september. Regeringen och Trafikverket prioriterar arbetet med stråk, i stället för att ” snuttifiera”, vilket North Sweden med samarbetspartners drivit länge och lyft vid tidigare seminarier i Almedalen.

Att utbyggnaden går för långsamt var alla överens om.

– Vi lägger vansinnigt mycket pengar på planer. Såväl från Trafikverkets sida, som från regionernas sida och olika typer av organisationer. Nu borde vi kunna börja bygga! konstaterade Ulrika Heie.

Carl Bergkvist berättade hur fördyringar och förseningar av infrastrukturprojekt i förlängningen hotar svensk tillväxt och lyfte möjligheterna med alternativ finansiering som både ger mer pengar och ett bättre genomförande.

– Nu har vi en joker med i leken! utbrast Carl Bergkvist.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Claes Norgren, med uppdrag att analysera alternativa modeller för finansiering och genomförande av statliga infrastrukturprojekt. Detta är något som Botniska korridoren, Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan efterfrågat en längre tid och även tagit fram förslag till hur det skulle kunna gå till.

Utredningen ska redovisas senast den 15 december 2025, vilket gör att den kan vägas in innan beslut om ny nationell transportplan under våren 2026. Förslaget till ny plan presenterar Trafikverket redan den 30 september 2025.

Seminariet går att se i sin helhet, se länk längre ned.

Tydligt budskap till Trafikverkets ledning: Fullfölj dubbelspårsutbyggnaden

En annan höjdpunkt under årets Almedalsvecka var ett möte med Trafikverkets högsta ledning om Nya Ostkustbanan. Mötet blev ett öppet och konstruktivt samtal där fokus låg på hur projektet bör hanteras i kommande Nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037 och Trafikverkets intresse var stort – både generaldirektör Roberto Maiorana, planeringschef Ulrika Geeraedts och underhållschef Malin Holen deltog. Från Nya Ostkustbanan deltog de fyra största delägarna tillsammans med vd Ingela Bendrot, samt Lotta Rönström från North Sweden European Office.

Inför mötet hade Nya Ostkustbanan skickat ett PM med förslag på hur dubbelspårsutbyggnaden kan genomföras snabbare, smartare och mer kostnadseffektivt. Diskussionen blev både fokuserad och djupgående – och Trafikverket visade stort intresse.

Flera av Nya Ostkustbanans ägare lyfte fram konkreta argument. Från Region Västernorrland framhöll regionstyrelsens ordförande Sara Nylund att "att fullfölja dubbelspårsutbyggnaden är helt nödvändigt – just nu investerar industrin hundratals miljarder längs detta stråk, och modern järnväg är nödvändig både för godstrafiken och för arbetspendling”. Gävles kommunstyrelseordförande Åsa Wiklund Lång betonade vikten av att staten håller det avtal parterna tecknat och att Gävle kommun redan nu planerar en stor flytt av VA-nätet, på Trafikverkets uppmaning, för att inte försena redan givna tidsramar för Gävle-Kringlanetappen.

Region Gävleborgs representant Alexander Hägg föreslog att ett särskilt genomförandebolag bör användas för någon eller några etapper, samt att Trafikverket bör använda sig av industriellt byggande för att sänka kostnaderna. Niklas Säwén, kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall och ordförande för Nya Ostkustbanan, påminde om det långa gemensamma arbete som redan gjorts: "Sedan 2011 har berörda kommuner och regioner tillsammans med Trafikverket jobbat med att ta fram korridorval och etapper för dubbelspår. Nu har Trafikverket börjat titta på förlängda mötesstationer. Det vore att backa in i framtiden – och Sverige skulle inte klara av att uppfylla EU:s krav på stomnätet.”

Lotta Rönström påminde om att Trafikverkets rapport om TEN-T visar att Gamla Ostkustbanan och Ådalsbanan är den järnvägssträcka i Sverige som har lägst måluppfyllnad i förhållande till EU:s krav för stomnätet. Endast två av fem krav uppfylls. 

– Det var ett mycket bra möte där vi upplevde att Trafikverket verkligen lyssnade. Att fullfölja dubbelspårsutbyggnaden är av största vikt: det handlar ju om att bygga bort den största flaskhalsen i den svenska delen av EU:s stomnät och koppla ihop norra Sverige med resten av världen, säger Ingela Bendrot.

/Lotta Rönström och Ingela Bendrot

Se seminariet ”Öst-västliga korridorer: avgörande för säkerhet, klimat och konkurrenskraft” här

Foton Norra Sverige-mingel finns här

Se seminariet ”Industrin investerar 573 miljarder i norra och mellersta Sverige – var är järnvägen?” här

Läs mer om Nya Ostkustbanans förslag här