November var en fullspäckad månad för EU:s transportpolitik när två handlingsplaner för transportsektorn presenterades av EU-kommissionen den 5 november 2025. Dessa är ”handlingsplanen för att bygga ut Europas nätverk för höghastighetståg” och ”handlingsplanen för EU:s hållbara transportinvesteringar”. Båda planerna ska bidra till EU:s klimatmål och bedöms av EU-kommissionen vara en viktig del av den gröna omställningen och EU:s mål att minska transportutsläppen med 90 procent till 2050. Planerna har även betydelse ur ett norra Sverige-perspektiv.

Hållbara transportinvesteringsplanen

Den hållbara transportinvesteringsplanen ämnar till att påskynda omställningen i transportsektorn, framför allt inom flyg- och sjöfartssektorn, genom att skala upp produktion och investeringar och minska risker för investerare.

För att göra detta identifierar planen marknadsvillkor och utmaningar såsom behovet av investeringar och finansiering för att genomföra omställningarna. Förslag som förenklad rapportering, mer transparens och tillgång till data, internationella samarbeten, samt studier och initiativ kring inlandsfarvatten föreslås i handlingsplanen.

Handlingsplanen för höghastighetståg

Syftet med handlingsplanen är att göra tågresor i Europa mer attraktiva genom att göra dem snabbare och mer tillgängliga. Planen fokuserar på att korta ner restiden mellan stora europeiska städer och innebär en kapacitetsökning av höghastighetståg med en fördubbling till 2030 och en tredubbling till 2050. Detta omfattar sträckor mellan huvudstäder, men även utpekade sträckor i norra Sverige, såsom Norrbotniabanan, Luleå-Narvik och Luleå-Uleåborg.

För att nå målen i handlingsplanen fokuserar EU-kommissionen på infrastruktur och samarbete mellan medlemsländer. Bland annat föreslår EU-kommissionen en gemensam europeisk investeringsstrategi för utbyggnaden av höggastighetsjärnväg, gemensamma standarder mellan medlemsstater och ny lagstiftning för att förenkla resor för resenärer. I handlingsplanen lyfts även vikten av korridorsspecifika arbetsplaner, såsom för transportkorridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön, för att kunna åtgärda flaskhalsar på det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). EU-kommissionen uppmanar även medlemsstaterna att bidra med nationella planer för att säkerställa att målen nås i TEN-T.

Hur påverkas norra Sverige?

Planerna syftar inte bara till att korta ner restider, underlätta för hållbart resande och bidra till den gröna omställningen. De syftar även till att underlätta för godstransporter, militär mobilitet och att stärka Europas konkurrenskraft inom hållbar turism och industri. Från norra Sverige är sträckorna Norrbotniabanan, Luleå-Narvik och Luleå-Haparanda del av rapporten. Detta innebär att hastigheten på dessa kommer byggas ut, vilket förväntas vara färdigt till 2040.

/Petra Salvin

Läs hela handlingsplanen om EU:s höghastighetståg här 

Läs hela hållbara investeringsplanen här  

Läs mer om EU:s kommande långtidsbudget och nya fonden för ett sammanlänkat Europa här