Sammanhållningspolitik och EU:s nästa långtidsbudget

En central fråga i SKR:s skrift är arbetet med EU:s kommande långtidsbudget (MFF) efter 2027. EU-kommissionen förbereder nu sin syn på hur budgeten för perioden 2028–2034 ska utformas, och diskussionen om sammanhållningspolitikens roll är intensiv.

SKR lyfter att sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, riskerar att pressas när nya prioriteringar tillkommer, inte minst inom säkerhet, försvar, migration och konkurrenskraft. Samtidigt pekar rapporten på ett ökat fokus på nationellt baserade planer och mer statlig styrning, vilket enligt SKR kan innebära att den regionala nivån får ett minskat inflytande över utformningen av insatserna.

Miljö, klimat och energi – genomförande av den gröna given

Inom miljö- och klimatområdet redogör SKR för att tyngdpunkten i EU-politiken nu i högre grad ligger på genomförande och uppföljning snarare än nya stora paket. Den europeiska gröna given, Fit for 55-paketet, naturrestaureringsförordningen och annan klimat- och miljölagstiftning ska nu omsättas i praktiken i medlemsländerna.

Rapporten beskriver hur EU samtidigt diskuterar hur klimatambitionerna ska kunna förenas med en stärkt industripolitik och fokus på konkurrenskraft. Frågor om energiomställning, elnätskapacitet, förnybar energi och energieffektivisering lyfts som områden där kommuner och regioner berörs direkt, bland annat genom krav på planering, investeringar och tillståndsprocesser. SKR betonar att EU:s regelverk behöver genomföras på ett sätt som möjliggör både samhällsutveckling och klimatomställning.

Transporter och infrastruktur – TEN-T, CEF och mobilitet

På transportområdet fortsätter arbetet med att genomföra den reviderade TEN-T-förordningen, som syftar till att skapa ett sammanhängande, hållbart och robust europeiskt transportnät. Skriften lyfter att tidsmålen för färdigställande av nätet fram till 2030, 2040 och 2050 är styrande för såväl medlemsstaternas planering som möjligheten att söka finansiering via Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF).

SKR framhåller att kommuner och regioner generellt är viktiga aktörer i omställningen till mer hållbara transportsystem, men betonar samtidigt att regelverk och krav behöver kunna anpassas efter olika lokala och regionala förutsättningar. Frågor om järnvägsinvesteringar, hamnar, noder och gränsöverskridande stråk lyfts i skriften som centrala delar i utvecklingen av ett fungerande europeiskt transportsystem.

Digitalisering, data och konkurrens

Digitaliseringsfrågorna har fått en framträdande roll i EU:s agenda och SKR:s skrift. EU arbetar vidare med genomförandet av bland annat AI-förordningen, interoperabilitetsförordningen, digital identitet, regler för digital infrastruktur och olika datasatsningar. Syftet är att stärka både den inre marknaden och säkerheten, men regelverken innebär också nya krav och förväntningar på offentlig förvaltning.

För kommuner och regioner handlar det enligt SKR bland annat om att säkerställa robusta och säkra digitala system, hantera ökade krav på informationsdelning och uppföljning samt att hitta resurser och kompetens för att möta utvecklingen. I skriften berörs också förändringar i statsstöds- och konkurrensregler som syftar till att underlätta investeringar i exempelvis bredband, energieffektiva byggnader och laddinfrastruktur.

Sysselsättning, utbildning och sociala frågor

SKR redogör vidare för utvecklingen inom arbetsmarknads-, sysselsättnings- och socialpolitiken. EU fortsätter att arbeta med genomförande av befintlig lagstiftning och initiativ på arbetsrättens område, samtidigt som kompetensförsörjning lyfts som en central fråga för Europas konkurrenskraft.

I rapporten framgår att utbildnings- och kompetensfrågorna i den nya EU-kommissionen fått en tydlig förankring, med ett uppdrag att stärka Europas humankapital genom livslångt lärande, rörlighet, samarbeten mellan utbildningsinstitutioner och vidareutveckling av program som Erasmus+. SKR betonar i detta sammanhang vikten av att EU:s insatser inom utbildning och arbetsmarknad utformas så att de stödjer kommuner och regioner i deras arbete med kompetensförsörjning.

Vård, omsorg, hälsa och beredskap

Inom vård, omsorg och folkhälsa kommer SKR även framöver att följa EU:s arbete med bland annat läkemedelspaketet, kampen mot antimikrobiell resistens, alliansen för kritiska läkemedel, uppbyggnaden av en europeisk hälsounion och ett europeiskt hälsodataområde. Dessa initiativ syftar till att stärka motståndskraften i hälso- och sjukvårdssystemen, förbättra tillgången till läkemedel och underlätta säker användning av hälsodata.

Rapporten pekar på att EU-lagstiftning inom beredskap, leveranskedjor och digital infrastruktur kan få stor betydelse för hur hälso- och sjukvården organiseras och utvecklas i olika delar av Europa, inte minst där avstånden är stora och resurserna begränsade. SKR understryker därför vikten av att svenska erfarenheter och perspektiv förs in i EU:s arbete på dessa områden.

Offentlig upphandling som verktyg för omställning

Slutligen lyfter SKR den pågående översynen av upphandlingsdirektiven. Syftet är bland annat att förenkla regelverken, stärka möjligheterna till strategisk upphandling, beakta försörjningsberedskap och göra det lättare att ställa krav på klimat och social hållbarhet. Samtidigt framhåller SKR behovet av att undvika ytterligare administrativ belastning för kommuner och regioner.

SKR:s ”På gång inom EU – hösten 2025” visar sammantaget att många av de formellt ”brysselbaserade” processerna har direkt påverkan i svenska kommuner och regioner. Publikationen fungerar som ett stöd för att orientera sig i de viktigaste EU-frågorna och för att kunna följa och påverka utvecklingen på ett mer strategiskt sätt.

/Omer Ali Mohammed

Läs hela rapporten här