Arktis på agendan i Bryssel – Arctic Futures Symposium 2025

Den 2–3 december 2025 gick den 16:e upplagan av Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel. Konferensen som är årets stora arktiska konferens i Bryssel, anordnas av International Polar Foundation tillsammans med arktiska partners, däribland North Sweden. Symposiumet samlade lokala, regionala och nationella beslutsfattare, urfolk, forskare, akademiker och representanter från industri från eller med intresse i Arktis. Norra Sverige var representerat av flera lokala och regionala företrädare och North Sweden höll även i ett pass med medverkande från Kanada, Norge, danska och grönländska ordförandeskapet i Arktiska Rådet, OECD och European Policy Center.

Från norra Sverige deltog Jonas Andersson, regionala utvecklingsnämndens ordförande, Region Jämtland Härjedalen och ordförande i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA); Carina Sammeli, Kommunstyrelsens ordförande i Luleå; Sofia Lagerlöf Määttä and Maria Svonni från Kiruna kommun och Region Norrbotten och Charlotta Söderberg and Anna Krook Riekkola, från Luleå Tekniska Universitet (LTU). North Swedens session var på temat arktiska resurser på våra egna villkor och modererades av Mikael Janson, Direktör på North Sweden.

Arctic Futures Symposium samlar varje år aktörer med intresse i Arktis för att diskutera frågor av vikt för det nordligaste Europa och övriga arktiska och subarktiska områden på Brysselarenan. Konferensen samlar såväl som lokala aktörer från arktiska regioner i Sverige, Finland, Island och Norge samt Danmark med Grönland och Färöarna, men även aktörer från EU-arenan, Kanada och USA.

På plats fanns bland annat EU:s arktiska sändebud, Claude Véron-Réville att medverka i diskussionerna och även Costas Kadis, EU-kommissionär med ansvar för fiske och hav och samordnat ansvar för Arktis i EU-kommissionen, som kopplade upp på länk för att ge ett inledningsanförande och öppna konferensens första dag.

Temat för årests konferensen var hållbar ekonomisk utveckling i ett föränderligt arktiskt landskap. Panelsamtalen lade fokus på hållbar ekonomisk utveckling, arktiska investeringar, kulturens kraft i arktiska samhällen, gränsöverskridande samarbete inom förnybar energi, arktiska resurser på de arktiska lokalsamhällenas egna villkor och framtida utmaningar i och för Arktis. Under konferensen tillkännagavs även vinnarna av två priser, vinnaren av Laurence Trân Arctic Futures Award 2025 och vinnaren av Mohn Prize 2026.

Framtida investeringar i Arktis

Under konferensens första dag deltog Carina Sammeli, Kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun, i en paneldiskussion om investeringar i Arktis. Syftet med panelen var att presentera och diskutera resultaten från en ” scenarios workshop” på tema framtida investeringar i det europeiska Arktis under de kommande 10–15 åren. Workshopen hade anordnats dagen innan av High North Center for Business and Governance vid Nord universitet och samlade cirka 25 mastersstudenter från olika europeiska universitet, i Bryssel.

Carina Sammeli lyfte fram den starka tillväxtpotentialen i den arktiska regionen samtidigt som hon betonade de utmaningar som måste hanteras, såsom behovet av välfungerande infrastruktur. Det råder ingen brist på idéer eller innovativa människor, men specifika arktiska utmaningar behöver fortfarande hanteras för att fullt ut frigöra potentialen.

Dagen därpå öppnade Jonas Andersson, ordförande för NSPA-nätverket, med ett inledningsanförande. Jonas Andersson betonade vikten av regional och lokal kunskap i beslutsprocesser relaterade till utvecklingen i arktiska områden. Han betonade också behovet av ett platsbaserat tillvägagångssätt, eftersom perspektiv och förutsättningar varierar även inom Arktis.

Kulturens kraft i Arktis framtid

Sofia Lagerlöf Määttä och Maria Svonni från Kiruna kommun och Region Norrbotten deltog i en paneldiskussion om kultur tillsammans med företrädare för Bodø och Uleåborg. I ljuset av Kirunas kommande roll som europeisk kulturhuvudstad 2029, efter Bodø 2024 och Uleåborg 2026, utforskades kulturens betydelse som motor för att stärka motståndskraft och attraktivitet i arktiska samhällen.

Panelen betonade vikten av att involvera lokalbefolkningen och säkerställa att ungas röster får gehör samt att olika kulturella perspektiv, minoriteter och urfolk representeras i det europeiska Arktis. Det betonades att dessa röster är otroligt viktiga i arbetet med att skapa en kulturell grund som inte bara formar respektive kommuns kulturhuvudstadsår, utan också bidrar till att stärka samhället på lång sikt.

Gränsöverskridande samarbete inom förnybar energi

Charlotta Söderberg och Anna Krook-Riekkola, båda från Luleå tekniska universitet (LTU), deltog i en panel som anordnades tillsammans med universitetssamarbetet Arctic Six där Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet ingår, med fokus på den gröna energiomställningen och dess konsekvenser för Arktis. Panelen betonade att omställningen medför betydande möjligheter för samhället, men den presenterar också stora utmaningar. Många olösta frågor måste åtgärdas för att minska utsläppen och uppnå klimatmålen, och för människor som bor i Arktis är dessa utmaningar särskilt angelägna att hantera då klimatförändringarna sker både snabbt och lokalt.

Arktiska resurser på våra egna villkor

Under konferensens andra dag stod North Sweden European Office värd för sessionen "Arktiska resurser på våra egna villkor". Samtalet modererades av Mikael Janson, Direktör på North Sweden European Office. Panelen bestod av Jonas Andersson, ordförande för Northern Sparsely Populated Areas (NSPA); Kenneth Høegh, ordförande för de arktiska ambassadörerna som håller i det  Arktiska Rådets under det pågående danska ordförandeskap med Grönland och Färöarna; Bjørn Olav Megard, generaldirektör för urfolk och minoriteter i det norska ministeriet för regional- och kommunalpolitik; Justin Langan, aktivist för kanadensisk ursprungsbefolkning, social entreprenör och policyledare i egenskap av chef på ungdomsorganisationen O’KANAKA, ; Andres Sanabria, koordinator för OECD:s initiativ inom hållbara gruvsamhällen och städer; och Maria Martisiute, policyanalytiker med fokus på norra Eruopa och Arktis vid den ledande Brysselsbaserade Thinktanken European Policy Centre (EPC).

Mikael Janson inledde samtalet med att konstatera att "i de norra regionerna blir det lokala snabbt globalt, och det globala snabbt lokalt” som satte tonen för resten av diskussionen. Maria Martisiute följde på det med en global utblick över det som sker i Arktis med ökande geopolitiska spänningar.

Diskussionen med företrädarna från nationell, regional och lokal nivå belyste de befintliga obalanserna i arktisk resursutveckling och undersökte hur exploatering och investeringar, som ofta gynnar EU och andra externa aktörer, företag och nationell nivå genom skatter som går till staten snarare än lokalsamhällena, kan anpassas till lokala prioriteringar för hållbar tillväxt. Paneldeltagarna lyfte fram vikten av att skapa långsiktiga, samhällsdrivna utvecklingsmöjligheter som förenar olika markanvändningsintressen och skyddar urfolks rättigheter.

Mikael Janson pekade på hur EU och även nationell nivå bidrar till risken för uppslitande konflikter genom att vilja komma åt resurserna så snabbt som möjligt och samtidigt kräva processer som tar hänsyn till allas olika intressen och om det inte sker på ett sammanhållet sätt och stöd till lokalsamhällena för att hantera det så blir det lokala aktörer med begränsad egen förmåga som får det i sitt knä. Där har OECD goda exempel på bättre konsultationsprocesser och metoder för att också ge lokal och regional nivå utdelning när gruv-, industri- och energiverksamheter etablerar sig.

Jonas Andersson betonade att de arktiska norra regionerna vill vara delaktiga i globala processer, som den gröna omställningen, för att säkerställa att resurser i och från Arktis används på ett sätt som gynnar hela världen, i kampen mot klimatförändringar, för innovativ användning och ny teknik. Samtidigt framhöll Jonas att det är avgörande att skapa verkliga 'win-win'-lösningar som gynnar lokalsamhällen, regioner och människorna som lever på plats. Jonas underströk också, något som panelen instämde i, att de viktigaste resurserna är människorna på plats.

Vinnaren av Laurence Trân Arctic Futures Award och Mohn Prize Awards

I samband med Arctic Futures Symposium annonserades vinnaren av Laurence Trân Arctic Futures Award av Trân Family Foundation och International Polar Foundation (IPF). Priset består av en summa på 7.500 euro som delas ut till en ung entreprenör i Arktis. Detta år tilldelades Marine Spark X från Norge priset. Syftet med Marine Spark X är att hjälpa till att återställa arktiska marina ekosystem som skadas av en invasiv art, sjöborren, genom att skörda dem i stor skala för att skapa ett näringsrikt fiskmjölstillskott bland andra produkter.

Även vinnaren av Mohn Prize 2026, som syftar till att uppmärksamma excellens inom arktisk forskning, tillkännagavs. Vinnaren blev John P. Smol, Universitetsprofessor, Institutionen för biologi vid Queen’s University, Kanada.

Arktisk kortfilmsvisning i Bryssel

I samband med Arctic Futures Symposium gick även Arctic Shorts Films sjunde upplaga av stapeln, där åtta kortfilmer gjorda av arktiska filmskapare visades för en publik på runt 200 personer. Det arrangeras av parterna i Arctic Futures genom Kanadas beskickning i EU och öppnades av deras ambassadör till EU. Hälsade välkommen gjorde även Claude Véron-Réville, EU:s sändebud i arktiska frågor på Europeiska Utrikestjänsten (EEAS). Bidraget från norra Sverige var ”Epadunk” regisserad av Jakob Arevärn.

/Julia Bergsten

Läs mer om Arctic Futures Symposium här

Läs mer om Northern Sparsely Populated Areas här

Läs om förra årets Arctic Futures Symposium här

Norra Sverige i EU

North Sweden arbetar för att norra Sverige ska få bästa förutsättningar att ta del av de möjligheter som EU-medlemskapet ger och samtidigt på bästa sätt bidra till att utveckla Unionen. Regionens styrkor och potential ska vara väl synliggjorda för EU:s beslutsfattare i de frågor som påverkar regionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information