I samband med invigningen av Haparandabanan den 15 januari arrangerade Botniska korridoren ett transportseminarium i Haparanda. På plats fanns bland annat Helmut Adelsberger, transportexpert från EU-kommissionen, som berättade att banan är viktig för hela EU. Haparandabanan invigdes under pompa och ståt vid stationsområdet i Haparanda. Förutom representanter från EU närvarade Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd samt Gunnar Malm, generaldirektör på Trafikverket, som båda var invigningstalare.

- Haparandabanan visar på hur viktigt det är att infrastruktur är gränslös, hur en liten bansträckning kan ha så stor betydelse för inte bara Norrbotten utan även för hela Sverige, Norden och Europa, sa infrastrukturministern.

Infrastrukturminister  Catharina Elmsäter-Svärd i förarhytten vid invigningen av Haparandabanan

När det här projektet startade, slutade de flesta kartor i EU strax norr om Stockholm. Men med förslaget till ett stomnät för järnväg som knyter samman Europa blir det tydligt vilken nyckelroll Botniska korridoren får för Europa, sa Olle Tiderman, projektledare Botniska korridoren. Den sista länken i den Botniska korridoren mellan Umeå och Luleå kommer att minska restiderna med hälften och minskar transportkostnaderna med 30 %, avslutade Tiderman.

Helmut Adelsberger, transportexpert från EU-kommissionen, tryckte även han på betydelsen av hela den Botniska korridoren.

- Det har blivit tydligt att den Botniska korridoren är en viktigt ekonomisk artär för EU, sa Helmut Adelsberger, men också för ett sammanhållet Europa. Den starka tillväxten i norra Europa har betydande inverkan på ekonomin i Europa. Det finns inga riktigt stora megastäder, men Botniska korridoren kopplar samman en viktig region med råvaror till den europeiska unionen och det finns därför inga tveksamheter om hur viktig denna korridor är, fortsatte Adelsberger.

- EU-kommissionen, utgår från att stomnätet kommer att vara genomfört år 2030, men det får gärna vara klart tidigare till nytta både för regionen och EU, sa Adelsberger. Då kan Haparanda/Torneå, som idag kan tyckas ligga i utkanten av världen, hamna i centrum och bli en viktig nod för Europas infrastruktur, konstarerade Adelsberger. Harparandabanan blir en viktig milstolpe i förverkligandet av Botniska korrdioren, men det fattas fortfarande en längre länk på 270 km mellan Umeå och Luleå med en modern järnväg. Alla argument talar för ett byggande av denna, avslutade Adelsberger. Adelsberger hade goda förhoppningar om att Ministerrådet kan lämna ett slutgiltiga beslutet till sommaren om det Europeiska stomnätet (core network).

Tuula Untinen, Logistikchef på Outokumpu Stainless i Torneå, pekade på svaveldirektivet som kan komma att öka transportkostnaderna upp till 10 miljoner EUR per år. Det är mycket oroande. Outokumpu Stainless som efter sammanslagningen med ThyssenKrupp kommer att ha 40 % av den Europeiska marknaden och 12 % av den globala tittar efter alla möjliga transportvägar för att klara en krävande logistikkedja från norr. En klar förbättring för att till fullo utnyttja BK skulle vara 10 km järnvägsspår med svensk/europeisk spårvidd direkt in till fabriken.

Varje dag kör Green Cargo 600 godståg i Sverige, vilket motsvarar 15 000 långtradare. Den sammanlagda transportsträckan GC kör i Sverige varje dag är 1,400 000 km.

- Den Botniska korridoren är väldigt viktig för våra kunder i den norra regionen, sa Jan Elgstrand Green Cargo. Norrbotten är ett viktigt utvecklingsområde för järnväg och Haparandabanan öppnar möjligheter till att köra längre och tyngre tåg samtidigt som banan givetvis ökar driftsäkerheten och flexibiliteten jämfört med tidigare, konstaterade Elgstrand. För närvarande har Green Cargo inlett diskussioner med nya kunder i området. Men, fortsatte Elgstrand, ytterligare statliga investeringar kommer behövas i den Botniska korrdioren för att öka möjligheter för kunder att använda järnvägen i ännu större utsträckning.

Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs för Göteborgs hamn, inledde med att Haparandabanan är en viktig saknad länk.

- Här i Haparanda ser man hur nära Sverige och Finland är och är också ett tydligt tecken på hur Europa vill integrera med varandra. Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn och Sveriges största oljehamn men är också viktig för andra delar, exempelvis bilbranschen. De växande marknaderna finns i södra Asien och Sydamerika och detta är en utmaning för Sverige eftersom vi ligger långt från dessa marknader.

- Sverige är ett stort exportland och exporterar ungefär motsvarande 200 000 kr per person och år, vilket är mer än vad Kina, Amerika och Bryssel gör tillsammans, fortsatte Wästberg. För att klara av våra exporter måste vi ha en god infrastruktur inte bara inom landet utan också till resten av världen. Men Göteborgs hamn är liten i jämförelse med Rotterdams hamn (en tiondel) och därför blir det så viktigt att samla så mycket exportgods som möjligt i Göteborgs hamn.

- Vi har en järnväg som fungerar bra i Sverige och 90-96% av Green Cargo transporter till oss kommer i tid, konstarerade Wästberg. Vi är beroende av järnvägen och därför blir Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan så viktiga för att ta tungt gods och stora volymer till Sveriges största hamn.  Norrbotniabanan blir en viktig länk till ett sammanhållet järnvägssystem från norr till söder. Haparandabanan är ett viktigt steg framåt i rätt riktning för att koppla samman Sverige men också med resten av världen.

Olle Tiderman är projektledare för Botniska korridoren, men arbetar också med persontrafiken för Norrtåg.

- Denna norra regionen är inte lika bekant för oss som lever i den södra delen. Men Ingvar Kamprad såg till hela Barentsregionen och möjligheterna för en butik i Haparanda-Torneå, fortsatte Tiderman. Det är så vi tänker också. Längs kusten finns ett pärlband av städer där järnvägen lätt kan koppla samman dem, fortsatte Tiderman. I regionen finns flera och stora utbildningsorter. Med järnvägen mellan Oulo och Luleå ligger restiden på tre timmar, vilket är mycket intressant. Flera av städerna har också flera viktiga myndighetsfunktioner vilket stärker argumenten ytterligare, sa Tiderman.

- Den stora utmaningen är att delar av den finska sidan är inte elektrifierad och att vi behöver finansering från både region och stat, konstaterade Tiderman. Det är inte spårvidden som är den stora utmaningen då tågen rullar in på Haparanda station. Där finns båda spårvidderna på varsin sida av plattformen och resenärerna kan lätt stiga av och på tågen på den motsatta sidan plattformen för att fortsätta resan. Med tåg minskar vi restiderna med en tredjedel i jämförelse med buss. Det kan bli en trafikstart redan 2014 eftersom jag inte ser några tekniska hinder för detta och det kan bli en riktigt intressant spinoff från den Botniska korridoren, avslutar Tiderman.

Från vänster: Tuula Untinen (Logistikchef, Outokumpu Stainless), Andreas Lind (VD, Handelskammaren Norrbotten), Jan Elgstrand (Strategic Key Account Manager, Green Cargo), Olle Tiderman (Projektledare, Botniska korriodren/teknisk chef Norrtåg AB), Elias Wästberg (Senior Manager Public Affairs, Göteborgs Hamn), Helmut Adelsberger (Transportexpert, Europeiska kommissionen, DG MOVE).

För mer information kontakta  Mona Mansour.

Läs mer om Haparandabanan

Läs mer om Core Network

/Mona Mansour