Den 21 mars presenterade regeringen årets politiska prioriteringar på EU-området. Jämfört med 2015 mer än halveras prioriteringarna och antalet att-görapunkter minskas från 74 till 28. Flyktingpolitiken, som för ett år sedan nämndes knappt, lyfts nu fram som en av de viktigaste frågorna.

I inledningen lyfter regeringen fram behovet av ett samlat EU-agerande för att kunna möta dagens stora utmaningar: den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och den ekonomiska och finansiella krisen. Allt tyder på att EU står inför dessa stora utmaningar även under 2016, samtidigt som många andra viktiga frågor behöver hanteras: jämställdheten, den digitala inre marknaden, missmatchen på arbetsmarknaden och klimatpåverkan.

För att kunna fortsatt utgöra en stark röst på EU-arenan har regeringen identifierat tre huvudprioriteringar för 2016:

-      En solidarisk flykting- och migrationspolitik och en säker omvärld

-      Ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt

-      Ambitiös klimat-, energi- och miljöpolitik

En solidarisk flykting- och migrationspolitik och en säker omvärld

Inom migrationsområdet vill regeringen verka för ett nytt gemensamt asylsystem inom EU, baserat på en permanent och tvingande omfördelning som medför en jämnare fördelning av skyddsbehövande, genom att man söker asyl i EU och fördelas till något av medlemsländerna. Dessutom vill regeringen att kontrollen av de yttre gränserna förstärks i och med att det anses vara en förutsättning för att Schengensystemet ska fungera.

Även den så kallade ”externa dimensionen” av migrationen lyfts fram. Med detta begrepp menar regeringen att EU måste öka stödet till de länder i närområdet som tar ett stort ansvar för flyktingsituationen. Särskilt samarbetet med Turkiet, Libanon och Jordanien måste stärkas. Samtidigt vill regeringen verka för att EU:s utrikespolitiska agerande motverkar grundorsakerna till migration, bland annat genom att förbättra levnadskostnaderna för fattiga människor i utvecklingsländer.  

En viktig ambition inom detta område är att bidra till en säker omvärld präglad av demokrati, stabilitet och ekonomisk utveckling. Av detta skäl meddelar regeringen sin intention att verka för att EU:s dialog med Ryssland är tydlig och principfast, att stödet till Ukraina är starkt samt att EU effektivt genomför de nya globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030.

Ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt

Regeringen anser att se senaste årens ekonomiska kris har utmanat sammanhållningen i EU, genom att utsätta samhällen för stora påfrestningar och öka skillnader mellan grupper. Till följd av detta utgör migrationsströmmarna och den höga ungdomsarbetslösheten två av EU:s största utmaningar. För att kunna säkra en hållbar tillväxt anser regeringen att samtliga medlemsländer behöver ta ansvar för den finansiella stabiliteten och hållbarheten, samt att nyckeln till tillväxt och välstånd är en fungerande inre marknad med rättvisa villkor. Av dessa skäl kommer regeringen i synnerhet att verka för att TTIP-förhandlingar om frihandel mellan EU och USA blir klara, samt för att arbetet med EU:s digitala inre marknad intensifieras för att hjälpa företag att skapa nya jobb och hållbar tillväxt.

Regeringen understryker dock att en hållbar tillväxt kräver både ett jämställdhets- och ett inkluderande perspektiv. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden måste främjas, eftersom jämställdheten är inte bara en fråga om makt och social rättvisa, utan också en förutsättning för att öka konkurrenskraften. Arbetsmarknaden ska även tillgodose alla arbetstagare, oavsett var de kommer från, med samma arbetstagarskydd och goda arbetsvillkor. Därmed vill regeringen verka för en starkare gemensam social bas i EU med sikte på ökad social inkludering och trygghet. Regeringen kommer särskilt att verka för att principen om lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet bekräftas, och att utländska arbetstagare så långt som möjligt ska likabehandlas med inhemsk arbetskraft vad avser grundläggande anställningsvillkor.

Ambitiös klimat-, energi- och miljöpolitik

Inom det tredje fokusområdet klimat-, energi- och miljöpolitik, vill regeringen driva på för ambitiösa mål i EU. Till att börja med måste temperaturökningen hållas så långt under 2 grader som möjligt med målsättningen 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet. Resultatet av COP 21 behöver sen följas upp, men även användas för att utforma kommande EU-förslag inom en rad relaterade områden: energiunionen, minskade koldioxidutsläpp, farliga kemikalier och återvinning.

Inom detta område vill regeringen särskilt verka för bland annat ett stärkt system för handel med utsläppsrätter, genomförandet av målen för förnybar energi och energieffektivisering, en giftfri miljö utan farliga kemikalier och en handlingsplan om cirkulär ekonomi som leder till nya resurseffektiva konsumtionsmönster och affärsmodeller.

Regeringens EU-prioriteringar kan ses som ett rättesnöre för regeringsdepartementen och för de svenska diplomater som jobbar i olika EU-sammanhang.

Läs regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2016

/Michele Cicchetti